Nytt om forskning
Missförstånd gör vården tyngre
Både hjälpmedel och vårdtagarnas kroppsvikt påverkar undersköterskors arbete. Men inom demensvården är det framför allt svårigheter att kommunicera som gör förflyttningarna tyngre. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin.
I studien beskriver undersköterskor vid tre olika demensboenden i Västsverige hur de upplever tunga förflyttningar på sin arbetsplats och vad de gör för att minska den fysiska ansträngningen. Vårdtagarnas kroppsvikt visade sig vara mindre viktigt för hur ansträngande arbetet är för personalen. Missförstånd och kommunikationsproblem visade sig betyda desto mer.
– När en vårdtagare inte klarar av att tolka signalerna från omgivningen eller inte minns vad det är han eller hon skulle göra resulterar det i rädsla, förvirring och motstånd. Genom att förklara med andra ord och kroppsspråk kan personalen lyckas undvika kommunikationsproblemen och då blir också förflyttningen mycket lättare, säger Synneve Dahlin Ivanoff, professor i arbetsterapi vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
Undersköterskornas personkännedom om de olika vårdtagarna var också viktig för att minska den fysiska ansträngningen. Genom att ge passande instruktioner, ha rätt tonläge, stödja på det sätt som vårdtagaren föredrar och känna till om det är möjligt att skynda på vårdtagaren eller inte kan personalen skapa bästa möjliga förutsättningar för förflyttningen och minska den fysiska ansträngningen.
– Sjukgymnaster som tränar och utbildar personal inom demensvård måste vara medvetna om hur komplex problematiken kring förflyttningar är. Instruktionerna om hur vårdtagarna ska förflyttas behöver anpassas efter varje enskild individs behov och efter varje situation, säger Cristina Wångblad.
Artikeln heter Experiences of physical strain during person transfer situations in dementia care units och är publicerad i tidskriften Scandinavian Journal of Caring Sciences. Författare är Cristina Wångblad, Maria Ekblad, Helle Wijk och Synneve Dahlin Ivanoff.
I studien beskriver undersköterskor vid tre olika demensboenden i Västsverige hur de upplever tunga förflyttningar på sin arbetsplats och vad de gör för att minska den fysiska ansträngningen. Vårdtagarnas kroppsvikt visade sig vara mindre viktigt för hur ansträngande arbetet är för personalen. Missförstånd och kommunikationsproblem visade sig betyda desto mer.
– När en vårdtagare inte klarar av att tolka signalerna från omgivningen eller inte minns vad det är han eller hon skulle göra resulterar det i rädsla, förvirring och motstånd. Genom att förklara med andra ord och kroppsspråk kan personalen lyckas undvika kommunikationsproblemen och då blir också förflyttningen mycket lättare, säger Synneve Dahlin Ivanoff, professor i arbetsterapi vid Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
Undersköterskornas personkännedom om de olika vårdtagarna var också viktig för att minska den fysiska ansträngningen. Genom att ge passande instruktioner, ha rätt tonläge, stödja på det sätt som vårdtagaren föredrar och känna till om det är möjligt att skynda på vårdtagaren eller inte kan personalen skapa bästa möjliga förutsättningar för förflyttningen och minska den fysiska ansträngningen.
– Sjukgymnaster som tränar och utbildar personal inom demensvård måste vara medvetna om hur komplex problematiken kring förflyttningar är. Instruktionerna om hur vårdtagarna ska förflyttas behöver anpassas efter varje enskild individs behov och efter varje situation, säger Cristina Wångblad.
Artikeln heter Experiences of physical strain during person transfer situations in dementia care units och är publicerad i tidskriften Scandinavian Journal of Caring Sciences. Författare är Cristina Wångblad, Maria Ekblad, Helle Wijk och Synneve Dahlin Ivanoff.
Läs hela pressmeddelandet » (nytt fönster)
Oklart om Medelhavskökets betydelse för alzheimer
På senare år har forskare intresserat sig för sambandet mellan Medelhavskost och Alzheimers sjukdom. Två nya studier i det senaste numret av tidskriften JAMA kommer fram till vitt skilda resultat.
Mycket frukt och grönt tillsammans med nötter och fet fisk – det är viktiga ingredienser i det traditionella Medelhavsköket och en kosthållning som anses nyttig för hjärtat. Kan den också vara bra för hjärnan och till och med skydda mot demens? En del forskning tyder på det, bl a en ny studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
Forskare har följt 1880 äldre personer, bosatta i New York. Deras hälsa och kostvanor har undersökts mellan åren 1992 och 2006. Resultaten visar att deltagare som åt enligt Medelhavsmodellen hade 40 procent lägre risk att utveckla Alzheimers sjukdom. För dem som dessutom motionerade var alzheimerrisken 60 procent lägre.
De amerikanska rönen motsägs dock av en fransk studie publicerad i samma nummer av JAMA. I den har 1410 äldre Bordeauxbor följts över tiden. Forskarna fann visserligen att Medelhavskosten hade en positiv inverkan för vissa kognitiva tester men något skydd mot demens gav den inte.
Professor Agneta Nordberg vid Karolinska Institutet påpekar i SR:s Vetenskapsradion att det är svårt att isolera enskilda hälsoaspekter, som mat, när det gäller risken för Alzheimer. Hon tycker ändå att det finns mycket som tyder på att kost – och motion – spelar roll för den kognitiva förmågan när man blir gammal.
Magnus Westlander
Mycket frukt och grönt tillsammans med nötter och fet fisk – det är viktiga ingredienser i det traditionella Medelhavsköket och en kosthållning som anses nyttig för hjärtat. Kan den också vara bra för hjärnan och till och med skydda mot demens? En del forskning tyder på det, bl a en ny studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
Forskare har följt 1880 äldre personer, bosatta i New York. Deras hälsa och kostvanor har undersökts mellan åren 1992 och 2006. Resultaten visar att deltagare som åt enligt Medelhavsmodellen hade 40 procent lägre risk att utveckla Alzheimers sjukdom. För dem som dessutom motionerade var alzheimerrisken 60 procent lägre.
De amerikanska rönen motsägs dock av en fransk studie publicerad i samma nummer av JAMA. I den har 1410 äldre Bordeauxbor följts över tiden. Forskarna fann visserligen att Medelhavskosten hade en positiv inverkan för vissa kognitiva tester men något skydd mot demens gav den inte.
Professor Agneta Nordberg vid Karolinska Institutet påpekar i SR:s Vetenskapsradion att det är svårt att isolera enskilda hälsoaspekter, som mat, när det gäller risken för Alzheimer. Hon tycker ändå att det finns mycket som tyder på att kost – och motion – spelar roll för den kognitiva förmågan när man blir gammal.
Magnus Westlander
Medelålderns livsstil påverkar demensrisken
Rökning och högt blodtryck i medelåldern ökar risken för att senare i livet drabbas av demenssjukdom. Det visar en stor amerikansk studie publicerad i det senaste numret av Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry.
Forskarna har följt drygt 11 000 personer, 46–70 år gamla, under 12 till 14 år. Resultaten visar att de som rökte i medelåldern hade 70% större risk att utveckla demens än icke-rökarna. För personer med högt blodtryck var riskökningen 60 %. Även personer med diabetes i medeleåldern insjuknade i högre grad i demens senare i livet.
Resultaten förvånar inte forskarna. De nämnda riskfaktorerna kan bidra till att hjärnans små blodkärl skadas. Studien ligger också i linje med tidigare forskning som säger att en livstil som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan.
Magnus Westlander
Forskarna har följt drygt 11 000 personer, 46–70 år gamla, under 12 till 14 år. Resultaten visar att de som rökte i medelåldern hade 70% större risk att utveckla demens än icke-rökarna. För personer med högt blodtryck var riskökningen 60 %. Även personer med diabetes i medeleåldern insjuknade i högre grad i demens senare i livet.
Resultaten förvånar inte forskarna. De nämnda riskfaktorerna kan bidra till att hjärnans små blodkärl skadas. Studien ligger också i linje med tidigare forskning som säger att en livstil som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan.
Magnus Westlander
Höga kolesterolvärden ökar risk för demens
Ett forskarlag bestående av finländska och amerikanska forskare har funnit att höga kolesterolvärden i medelåldern medför en ökad risk för demens senare i livet. Studien publiceras i det kommande numret av den medicinska tidskriften Dementia & Geriatric Cognitive Disorders.
Forskarna har i fyra decennier följt närmare 10 000 män och kvinnor från Kalifornien i USA. Kolesterolhalten i blodet uppmättes vid studiestart ,1964–1973, då deltagarna var 40–45 år. Fyrtio år senare granskade forskarna deras journaler för att se vilka som drabbats av demens.
Resultatet visade att det fanns ett tydligt samband mellan höga halter av kolesterol i medelåldern och Alzheimers sjukdom senare i livet. I gruppen med de högsta kolesterolhalterna hade deltagarna 50 procent större risk att utveckla Alzheimers sjukdom än i gruppen med de lägsta halterna. Även måttligt förhöjda kolesterolvärden ökade risken att insjukna i demenssjukdom.
De här resultaten visar att livsstilsfaktorer i medelåldern spelar stor roll för insjuknande i demenssjukdom senare i livet.
Gunilla Nordberg
Forskarna har i fyra decennier följt närmare 10 000 män och kvinnor från Kalifornien i USA. Kolesterolhalten i blodet uppmättes vid studiestart ,1964–1973, då deltagarna var 40–45 år. Fyrtio år senare granskade forskarna deras journaler för att se vilka som drabbats av demens.
Resultatet visade att det fanns ett tydligt samband mellan höga halter av kolesterol i medelåldern och Alzheimers sjukdom senare i livet. I gruppen med de högsta kolesterolhalterna hade deltagarna 50 procent större risk att utveckla Alzheimers sjukdom än i gruppen med de lägsta halterna. Även måttligt förhöjda kolesterolvärden ökade risken att insjukna i demenssjukdom.
De här resultaten visar att livsstilsfaktorer i medelåldern spelar stor roll för insjuknande i demenssjukdom senare i livet.
Gunilla Nordberg
Engelsk sammanfattning av studien »
(nytt fönster)
Nytt EU-initiativ om demenssjukdomar
Demenssjukdomarna måste bekämpas på flera fronter. Det anser EU-kommissionen som bland annat vill verka för en övergripande samordning av medlemsländernas forskning på området.
Den 22 juli 2009 presenterade EU-kommissionen förslag för att möta den växande omfattningen av demenssjukdomar. Idag beräknas 7 miljoner människor i Europa vara drabbade av Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen. Antalet väntas fördubblas inom 20 år.
Alzheimers sjukdom utgör en stor europeisk utmaning både från ett hälsoperspektiv och från ett socialt och ekonomiskt perspektiv skriver EU-kommissionen i ett pressmeddelande. Den betonar att huvudansvaret för demenssjukdomarna ligger på medlemsländerna men föreslår samtidigt en rad gemensamma åtgärder för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomen samt förbättra omvårdnaden.
Kommissionen vill stödja utvecklingen av bättre diagnostik – verktyg och metoder som kan upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium. Den vill även främja en gemensam reflektion kring de drabbades rättigheter, autonomy och värdighet. Forskningen är ett annat angeläget område som pekas ut. Kommission vill bidra till en övergripande koordinering av den forskning som bedrivs i de enskilda medlemsländerna, allt för ett effektivare utnyttjande av resursanslagen.
– Vi kommer att få se ett genombrott för forksningen om medlemsländerna nu börjar koordinera de nationella programmen runt en gemensam agenda. Det här är en möjlighet för europeisk vetenskap, säger EU:s forskningskommissionär Janez Potočnik på Alzheimer Europes webbplats.
Agneta Nordberg, professor och överläkare vid geriatriska kliniken vid Karolinska Institutet, välkomnar initiativet från EU-kommissionen.
– Även om forskningen i Sverige ligger i framkant i Europa och världen finns det mycket att vinna på att ytterligare koordinera våra forskningsinsatser och erfarenheter kring denna tyvärr mycket vanliga sjukdom, säger hon i ett pressmeddelande.
Läs pressmeddelande från EU-kommissionen »
Magnus Westlander
Den 22 juli 2009 presenterade EU-kommissionen förslag för att möta den växande omfattningen av demenssjukdomar. Idag beräknas 7 miljoner människor i Europa vara drabbade av Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen. Antalet väntas fördubblas inom 20 år.
Alzheimers sjukdom utgör en stor europeisk utmaning både från ett hälsoperspektiv och från ett socialt och ekonomiskt perspektiv skriver EU-kommissionen i ett pressmeddelande. Den betonar att huvudansvaret för demenssjukdomarna ligger på medlemsländerna men föreslår samtidigt en rad gemensamma åtgärder för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomen samt förbättra omvårdnaden.
Kommissionen vill stödja utvecklingen av bättre diagnostik – verktyg och metoder som kan upptäcka sjukdomen i ett tidigt stadium. Den vill även främja en gemensam reflektion kring de drabbades rättigheter, autonomy och värdighet. Forskningen är ett annat angeläget område som pekas ut. Kommission vill bidra till en övergripande koordinering av den forskning som bedrivs i de enskilda medlemsländerna, allt för ett effektivare utnyttjande av resursanslagen.
– Vi kommer att få se ett genombrott för forksningen om medlemsländerna nu börjar koordinera de nationella programmen runt en gemensam agenda. Det här är en möjlighet för europeisk vetenskap, säger EU:s forskningskommissionär Janez Potočnik på Alzheimer Europes webbplats.
Agneta Nordberg, professor och överläkare vid geriatriska kliniken vid Karolinska Institutet, välkomnar initiativet från EU-kommissionen.
– Även om forskningen i Sverige ligger i framkant i Europa och världen finns det mycket att vinna på att ytterligare koordinera våra forskningsinsatser och erfarenheter kring denna tyvärr mycket vanliga sjukdom, säger hon i ett pressmeddelande.
Läs pressmeddelande från EU-kommissionen »
Magnus Westlander
Nya studier om kaffets skydd mot demens
Svenskt Demenscentrum har tidigare rapporterat om forskningsresultat som visat att kaffedrickande i medelåldern kan minska risken för att drabbas av demens senare i livet. Detta bekräftas nu i två nya studier som pekar på att kaffe tycks ha en skyddande mot Alzheimers sjukdom.
Det två nya studierna har kontrollerat sambandet mellan koffein och Alzheimers sjukdom på möss. Mössen som genetiskt har skräddarsytts för att utveckla Alzheimers sjukdom fick tillskott av koffein i sin mat.
Resultaten visade att nivån i blodet på det protein som har samband med Alzheimers sjukdom minskade hos de möss som fått tillskott av koffein. Dessa möss presterade också bättre på olika minnestester än de möss som inte fått koffeintillskott.
Detta är några av de mest lovande försöken på Alzheimer's möss och de visar att koffein snabbt reducerar nivåerna av beta amyloid protein i blodet, en effekt som speglas i hjärnan, och denna reduktion är associerad till en kognitiv fördel. Vårt mål är att få finansiering så att vi kan påbörja välgjorda kliniska studier, förklarar Huntington Potter vid Florida ADRC, en av forskarna till de båda studierna i ett pressmeddelande.
Gunilla Nordberg
Läs mer om de båda studierna i Journal of Alzheimer´s Disease »
(nytt fönster)
Det två nya studierna har kontrollerat sambandet mellan koffein och Alzheimers sjukdom på möss. Mössen som genetiskt har skräddarsytts för att utveckla Alzheimers sjukdom fick tillskott av koffein i sin mat.
Resultaten visade att nivån i blodet på det protein som har samband med Alzheimers sjukdom minskade hos de möss som fått tillskott av koffein. Dessa möss presterade också bättre på olika minnestester än de möss som inte fått koffeintillskott.
Detta är några av de mest lovande försöken på Alzheimer's möss och de visar att koffein snabbt reducerar nivåerna av beta amyloid protein i blodet, en effekt som speglas i hjärnan, och denna reduktion är associerad till en kognitiv fördel. Vårt mål är att få finansiering så att vi kan påbörja välgjorda kliniska studier, förklarar Huntington Potter vid Florida ADRC, en av forskarna till de båda studierna i ett pressmeddelande.
Gunilla Nordberg
Läs mer om de båda studierna i Journal of Alzheimer´s Disease »
(nytt fönster)
Gifta eller sambor löper mindre risk att få demens
Personer som i medelåldern är skilda, änkor eller änklingar löper dubbelt så stor risk att drabbas av demens och Alzheimers sjukdom senare i livet jämfört med de som är gifta eller sambor. Det visar en ny svensk-finsk studie som publiceras i den ansedda medicinska tidskriften British Medical Journal.
Tidigare forskning har visat att livet i en parrelation är kopplat till god hälsa och ökad livslängd. Studien som nu presenteras i BMJ är dock den första som inriktat sig på sambandet mellan civilstånd och demens.
I studien har forskare från Sverige och Finland intervjuat ett slumpmässigt urval av 2000 personer från två regioner i östra Finland. De intervjuades första gången när de var i 50-årsåldern och därefter igen efter cirka 20 år.
De som i medelåldern har förlorat sin partner eller skilt sig löper tre gånger så stor risk att drabbas av demens, säger Miia Kivipelto, forskningsledare för studien och docent vid Karolinska Institutet. I studien undersökte forskarna även om det fanns ett samband mellan att leva ensam och att vara bärare av genvarianten apolipoprotein E e4, den kända genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom.
Resultaten visar att människor som levde utan partner som 50-åring och som fortfarande levde ensam 20 år senare hade dubbelt så hög risk att utveckla kognitiv nedsättning senare i livet jämfört med de som levde i en parrelation. För personer som förlorat sin partner i denna ålder var risken tre gånger så stor att utveckla demenssjukdom. I studien dras också slutsatsen att bärare av genvarianten e4 av apolipoprotein E som förlorar sin partner och som fortsätter att leva ensamma löper större risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.
De här resultaten är viktiga för att förebygga demens och kognitiv nedsättning. Nu vet vi att det skulle vara värdefullt att erbjuda stödjande åtgärder till människor som har förlorat sin partner, säger Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Gunilla Nordberg
Tidigare forskning har visat att livet i en parrelation är kopplat till god hälsa och ökad livslängd. Studien som nu presenteras i BMJ är dock den första som inriktat sig på sambandet mellan civilstånd och demens.
I studien har forskare från Sverige och Finland intervjuat ett slumpmässigt urval av 2000 personer från två regioner i östra Finland. De intervjuades första gången när de var i 50-årsåldern och därefter igen efter cirka 20 år.
De som i medelåldern har förlorat sin partner eller skilt sig löper tre gånger så stor risk att drabbas av demens, säger Miia Kivipelto, forskningsledare för studien och docent vid Karolinska Institutet. I studien undersökte forskarna även om det fanns ett samband mellan att leva ensam och att vara bärare av genvarianten apolipoprotein E e4, den kända genetiska riskfaktorn för Alzheimers sjukdom.
Resultaten visar att människor som levde utan partner som 50-åring och som fortfarande levde ensam 20 år senare hade dubbelt så hög risk att utveckla kognitiv nedsättning senare i livet jämfört med de som levde i en parrelation. För personer som förlorat sin partner i denna ålder var risken tre gånger så stor att utveckla demenssjukdom. I studien dras också slutsatsen att bärare av genvarianten e4 av apolipoprotein E som förlorar sin partner och som fortsätter att leva ensamma löper större risk för att utveckla Alzheimers sjukdom.
De här resultaten är viktiga för att förebygga demens och kognitiv nedsättning. Nu vet vi att det skulle vara värdefullt att erbjuda stödjande åtgärder till människor som har förlorat sin partner, säger Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Gunilla Nordberg
Forskare hoppfulla om vaccin
Tommy Lagerstrand båda föräldrar hade Alzheimers sjukdom. Under ett års tid har han därför fått pröva ett vaccin mot sjukdomen. Han märker en stor skillnad och är övertygad om att det har effekt.
Även forskarna uttrycke ...
Tommy Lagerstrand båda föräldrar hade Alzheimers sjukdom. Under ett års tid har han därför fått pröva ett vaccin mot sjukdomen. Han märker en stor skillnad och är övertygad om att det har effekt.
Även forskarna uttrycker en viss optimism. Vaccinet har inte gett biverkningar hos någon av de 36 deltagarna i studien. "Nu återstår att hitta rätt dosering och att prova vaccinet på fler patienter för att få ett mera säkert resultat. Inom några år kommer vaccinet att finnas på marknaden", tror forskningsledaren Bengt Winblad.
Se inslaget på SVT play » (nytt fönster)
Tommy Lagerstrand båda föräldrar hade Alzheimers sjukdom. Under ett års tid har han därför fått pröva ett vaccin mot sjukdomen. Han märker en stor skillnad och är övertygad om att det har effekt.
Även forskarna uttrycker en viss optimism. Vaccinet har inte gett biverkningar hos någon av de 36 deltagarna i studien. "Nu återstår att hitta rätt dosering och att prova vaccinet på fler patienter för att få ett mera säkert resultat. Inom några år kommer vaccinet att finnas på marknaden", tror forskningsledaren Bengt Winblad.
Se inslaget på SVT play » (nytt fönster)
Nytt frågetest kan upptäcka alzheimer
Forskare från Cambridge har visat att ett nytt kognitivt test kan vara användbart för att upptäcka Alzheimers sjukdom.
...
Forskare från Cambridge har visat att ett nytt kognitivt test kan vara användbart för att upptäcka Alzheimers sjukdom.
Testet heter Test Your Memory och förkortas TYM. Det påminner om det vanligt förekommande MMT (Mini Mental Test) men är något mer komplicerat. Enkla räkne- och minnesuppgifter varvas med frågor av typen "vad har en morot gemensamt med en potatis".
Utvärderingen av testet publiceras i British Medical Journal och omfattar 540 friska personer och 139 med Alzheimers sjukdom. Genom resultaten från TYM kunde 93 procent av de alzheimersjuka identifieras. Motsvarande andel för MMT var endast 52 procent.
TYM kan göras på egen hand, till skillnad mot MMT som kräver medverkan av vårdpersonal. Cambridgeforskarna arbetar för att testet snart ska bli tillgängligt för den brittiska hälso- och sjukvården.
Magnus Westlander
Forskare från Cambridge har visat att ett nytt kognitivt test kan vara användbart för att upptäcka Alzheimers sjukdom.
Testet heter Test Your Memory och förkortas TYM. Det påminner om det vanligt förekommande MMT (Mini Mental Test) men är något mer komplicerat. Enkla räkne- och minnesuppgifter varvas med frågor av typen "vad har en morot gemensamt med en potatis".
Utvärderingen av testet publiceras i British Medical Journal och omfattar 540 friska personer och 139 med Alzheimers sjukdom. Genom resultaten från TYM kunde 93 procent av de alzheimersjuka identifieras. Motsvarande andel för MMT var endast 52 procent.
TYM kan göras på egen hand, till skillnad mot MMT som kräver medverkan av vårdpersonal. Cambridgeforskarna arbetar för att testet snart ska bli tillgängligt för den brittiska hälso- och sjukvården.
Magnus Westlander
Framtida alzheimer kan avläsas i ryggmärgsvätskan
Ryggmärgsprov används ofta vid diagnos av Alzheimers sjukdom. Men det kan även kan ge besked om vilka som löper stor risk att utveckla sjukdomen. Det visar ny forskning från bl a Sahlgrenska akademin.
Forskarn ...
Ryggmärgsprov används ofta vid diagnos av Alzheimers sjukdom. Men det kan även kan ge besked om vilka som löper stor risk att utveckla sjukdomen. Det visar ny forskning från bl a Sahlgrenska akademin.
Forskarna har på senare år försökt identifiera olika biomarkörer, det vill säga proteiner i ryggmärgsvätskan som kan användas för att diagnostisera Alzheimers sjukdom. Nu visar en studie i tidskriften Lancet Neurology att det typiska mönster av biomarkörer som kallas CSF AD profile går att påvisas i ryggmärgsvätskan redan vid mycket lindrig minnestörning, innan störningen kan fångas av andra tester.
– De patienter som hade de typiska biomarkörförändringarna i sin ryggvätska hade en 27 gånger högre risk att försämras. Vi kunde också se att samtliga patienter med mild kognitiv störning som blev sämre och utvecklade Alzheimers hade dessa biomarkörförändringar i sin ryggvätska, säger professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Forskningen ingår i det europeiska forskningsprojektet DESCRIPA. Studien omfattar prover från 168 patienter från sju europeiska länder. I studien kunde forskarna även koppla samman biomarköruppsättningen med andra fynd som är typiska för sjukdomen, t ex riskgenen APOE e4 och förtvining av hippocampus, den del av hjärnbarken som styr minnet.
– Fyndet att analys av biomarkörer i ryggvätska kan påvisa Alzheimer i ett mycket tidigt stadium av sjukdomen kommer att få en mycket stor betydelse om den nya typen av läkemedel som direkt kan bromsa sjukdomsförloppet visar sig ha en klinisk effekt, då det är viktigt att starta behandling innan hjärnförändringarna hunnit bli alltför uttalade, säger Kaj Blennow.
Magnus Westlander
Ryggmärgsprov används ofta vid diagnos av Alzheimers sjukdom. Men det kan även kan ge besked om vilka som löper stor risk att utveckla sjukdomen. Det visar ny forskning från bl a Sahlgrenska akademin.
Forskarna har på senare år försökt identifiera olika biomarkörer, det vill säga proteiner i ryggmärgsvätskan som kan användas för att diagnostisera Alzheimers sjukdom. Nu visar en studie i tidskriften Lancet Neurology att det typiska mönster av biomarkörer som kallas CSF AD profile går att påvisas i ryggmärgsvätskan redan vid mycket lindrig minnestörning, innan störningen kan fångas av andra tester.
– De patienter som hade de typiska biomarkörförändringarna i sin ryggvätska hade en 27 gånger högre risk att försämras. Vi kunde också se att samtliga patienter med mild kognitiv störning som blev sämre och utvecklade Alzheimers hade dessa biomarkörförändringar i sin ryggvätska, säger professor Kaj Blennow vid Sahlgrenska akademin i ett pressmeddelande från Göteborgs universitet.
Forskningen ingår i det europeiska forskningsprojektet DESCRIPA. Studien omfattar prover från 168 patienter från sju europeiska länder. I studien kunde forskarna även koppla samman biomarköruppsättningen med andra fynd som är typiska för sjukdomen, t ex riskgenen APOE e4 och förtvining av hippocampus, den del av hjärnbarken som styr minnet.
– Fyndet att analys av biomarkörer i ryggvätska kan påvisa Alzheimer i ett mycket tidigt stadium av sjukdomen kommer att få en mycket stor betydelse om den nya typen av läkemedel som direkt kan bromsa sjukdomsförloppet visar sig ha en klinisk effekt, då det är viktigt att starta behandling innan hjärnförändringarna hunnit bli alltför uttalade, säger Kaj Blennow.
Magnus Westlander