Skalor (övriga)

ADAS-Cog 

ADAS-cog är en skala som mäter olika kognitiva funktioner vid Alzheimers sjukdom i mild till måttlig demensfas. Skalan har ofta använts i kliniska studier där effekter av läkemedelsbehandling undersökts. Instrumentet utgör egentligen den kognitiva delen av skalan Alzheimer's Disease Assessment Scale – ADAS.

Den ursprungliga versionen av ADAS-Cog innehåller uppgifter på elva olika kognitiva dimensioner: språkförmåga, förståelse av talat språk, återgivande av instruktioner, förmåga (eller problem) att hitta ord, följa uppmaningar, namnge objekt, konstruera figurer, återgivande av ord, orientering, igenkännande av ord samt ”teoretisk praxis” (ideational praxis).

Skalan finns även i en modifierad version, ADAS-Cog Modified, som även innehåller uppgifter med fördröjd ordåtergivning (minne) och koncentrationsförmåga, dvs totalt 13 uppgifter.

Poängen på skalan kan variera från 0 till 70 och en ökad poäng innebär en försämrad funktion. Grovt skattat motsvarar 0-9 poäng...

ADAS-cog är en skala som mäter olika kognitiva funktioner vid Alzheimers sjukdom i mild till måttlig demensfas. Skalan har ofta använts i kliniska studier där effekter av läkemedelsbehandling undersökts. Instrumentet utgör egentligen den kognitiva delen av skalan Alzheimer's Disease Assessment Scale – ADAS.

Den ursprungliga versionen av ADAS-Cog innehåller uppgifter på elva olika kognitiva dimensioner: språkförmåga, förståelse av talat språk, återgivande av instruktioner, förmåga (eller problem) att hitta ord, följa uppmaningar, namnge objekt, konstruera figurer, återgivande av ord, orientering, igenkännande av ord samt ”teoretisk praxis” (ideational praxis).

Skalan finns även i en modifierad version, ADAS-Cog Modified, som även innehåller uppgifter med fördröjd ordåtergivning (minne) och koncentrationsförmåga, dvs totalt 13 uppgifter.

Poängen på skalan kan variera från 0 till 70 och en ökad poäng innebär en försämrad funktion. Grovt skattat motsvarar 0-9 poäng en normal funktion, 10-25 poäng en mild nedsättning, 25-40 poäng en måttlig nedsättning och >40 poäng en svår funktionsnedsättning. En förväntat försämring hos obehandlade alzheimerpatienter är 5-10 poäng per år.

Skalan används främst vid kliniska studier och mer sällan i klinisk rutinsjukvård. Den tar cirka 45 minuter att genomföra och kräver träning.

Referenser
Rosen, W.G., Mohs, R.C., Davis, K.L., 1984. A new rating scale for Alzheimer’s disease. Am. J. Psych. 141 (11), 1356–1364.

Mohs RC, Knopman D, Petersen RC, et al. Development of cognitive instruments for use in clinical trials of antidementia drugs: additions to the Alzheimer's Disease Assessment Scale that broaden its scope. The Alzheimer's Disease Cooperative Study. Alzheimer Dis Assoc Disord. 1997;11 Suppl 2:S13-21

Ladda ned ADAS

En modifierad och bearbetad version av ADAS har gjorts av psykolog Thomas Karlsson, Psykiatriska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus. Ladda ned (pdf, 9 sid)

Abbey Pain Scale 

Abbey Pain Scale är ett instrument för att skatta smärta hos personer med nedsatta kognitiva funktioner och andra som inte kan verbalisera sin smärta.

Abbey Pain Scale är ett instrument för att skatta smärta hos personer med nedsatta kognitiva funktioner och andra som inte kan verbalisera sin smärta.

Ladda ned Abby Pain Scale

Anhörigintervjun 

Anhörigintervjun är en systematiserad intervjumall för identifiering av symptom som är vanliga vid demenssjukdom och demensliknande tillstånd. Den är lätt att använda och har även har ett pedagogiskt värde, t ex för att träna vårdpersonal på vad som är viktigt att fråga om.

Formuläret fylls i av demenskunnig sjuksköterska eller annan tränad personal tillsammans med en nära anhörig till patienten. Denne får uppge hur olika funktioner, t ex språkliga, visuospatiala, praktisk förmåga, är påverkade. Uppgifterna kan sedan med fördel användas vid den vidare utredningen, läkarbesöket etc.

Anhörigintervjun har tagits fram av Ragnar Åstrand, psykogeriatriker och överläkare på Minnesmottagningen, Centralsjukhuset i Karlstad.

Anhörigintervjun är en systematiserad intervjumall för identifiering av symptom som är vanliga vid demenssjukdom och demensliknande tillstånd. Den är lätt att använda och har även har ett pedagogiskt värde, t ex för att träna vårdpersonal på vad som är viktigt att fråga om.

Formuläret fylls i av demenskunnig sjuksköterska eller annan tränad personal tillsammans med en nära anhörig till patienten. Denne får uppge hur olika funktioner, t ex språkliga, visuospatiala, praktisk förmåga, är påverkade. Uppgifterna kan sedan med fördel användas vid den vidare utredningen, läkarbesöket etc.

Anhörigintervjun har tagits fram av Ragnar Åstrand, psykogeriatriker och överläkare på Minnesmottagningen, Centralsjukhuset i Karlstad.

Ladda ned Anhörigintervjun

Formulär (pdf, 6 sid)

Anhörigrapporten 

Anhörigrapporten är ett formulär för insamling av uppgifter från anhöriga och andra närstående. Den kan vara ett stöd när man bedömer åtgärder som satts in, till exempel läkemedel, och planering av fortsatt behandling.

På ett strukturerat sätt samlas in uppgifter om eventuella förändringar i till exempel relationer, sömn, aptit, minnesfunktioner och aktiviteter i hemmet. Anhöriga fyller själva i uppgifterna i formuläret.

Författare och konstruktörer bakom Anhörigrapporten är Kerstin Lundström, Jan Strömqvist, Dagny Wikström, Erik Jedenius och Ragnar Åstrand.

Anhörigrapporten är ett formulär för insamling av uppgifter från anhöriga och andra närstående. Den kan vara ett stöd när man bedömer åtgärder som satts in, till exempel läkemedel, och planering av fortsatt behandling.

På ett strukturerat sätt samlas in uppgifter om eventuella förändringar i till exempel relationer, sömn, aptit, minnesfunktioner och aktiviteter i hemmet. Anhöriga fyller själva i uppgifterna i formuläret.

Författare och konstruktörer bakom Anhörigrapporten är Kerstin Lundström, Jan Strömqvist, Dagny Wikström, Erik Jedenius och Ragnar Åstrand.

Ladda ned Anhörigrapporten

AQT • A Quick Test  

AQT är ett test som är avsett för screening av personer med en misstänkt underliggande demenssjukdom. Det består av uppgifter där testpersonen ombeds att ange färg och form på geometriska figurer så snabbt som möjligt.

Testet mäter således psykomotorisk snabbhet, vilket innebär att andra sjukdomar som depression och hjärnskador kan påverka utfallet. Det kan även språket göra, eftersom figurernas benämning kan ta olika lång tid att uttala. Normalgränsen i en svensk population ligger på 70 sekunder (för det tredje deltestet som omfattar färg och form).

AQT är enkelt och snabbt att utföra, tidsåtgången är cirka 5–10 minuter.

Det är visat att AQT har hög sensitivitet och specificitet att skilja personer med Alzheimers sjukdom från friska. Testet har utvärderades i en svensk primärvårdspopulation och befanns ha en sensitivitet på 0,87 och en specificitet på 0,77. Motsvarande siffror för MMT (som utfördes parallellt) var 0,82 respektive 0,47.

Sammantaget...

AQT är ett test som är avsett för screening av personer med en misstänkt underliggande demenssjukdom. Det består av uppgifter där testpersonen ombeds att ange färg och form på geometriska figurer så snabbt som möjligt.

Testet mäter således psykomotorisk snabbhet, vilket innebär att andra sjukdomar som depression och hjärnskador kan påverka utfallet. Det kan även språket göra, eftersom figurernas benämning kan ta olika lång tid att uttala. Normalgränsen i en svensk population ligger på 70 sekunder (för det tredje deltestet som omfattar färg och form).

AQT är enkelt och snabbt att utföra, tidsåtgången är cirka 5–10 minuter.

Det är visat att AQT har hög sensitivitet och specificitet att skilja personer med Alzheimers sjukdom från friska. Testet har utvärderades i en svensk primärvårdspopulation och befanns ha en sensitivitet på 0,87 och en specificitet på 0,77. Motsvarande siffror för MMT (som utfördes parallellt) var 0,82 respektive 0,47.

Sammantaget indikerar resultaten att AQT skulle kunna vara ett möjligt komplement till MMT vid utredning av patienter med misstänkt demenssjukdom.

Referenser
Nielsen et al. Transcultural/linguistic screening for MCI and early identification of probable Alzheimer´s Disease. Abstract ICAD, Philadelphia 2004.
Palmqvist et al. A Quick Test for Cognitive Speed (AQT). A sensitive tool for detecting treatment response in Alzheimer. Abstract AD/PD, Prag 2009.
Segernäs-Kvitting A. Validering av AQT i en primärvårdspopulation, redovisning av delresultat. Presentation Symposiet Tänk hjärna, maj 2009, Stockholm.

Beställ AQT

Testhäften för AQT kan beställas mot en kostnad via Kunskapscentrum demenssjukdomar, Skånes universitetssjukvård (nytt fönster)

KSB • Kognitiva Screeningbatteriet 

Kognitiva screeningbatteriet (KSB) kan användas vid utredning av misstänkt demenssjukdom. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2017) ges KSB prioritet 5 vid utvidgade demensutredningar. Enligt beprövad erfarenhet kan det bidra till möjligheten att ställa korrekt diagnos men neuropsykologiska tester bedöms ha större diagnostisk tillförlitlighet.

KSB består av tio separata deltester. Tillsammans ger de en bild av hur förmågor som minne, snabbhet och uppmärksamhet fungerar, liksom språkliga, spatiala och exekutiva funktioner. KSB har utvecklats för att vara ett komplement till MMSE, bl a för testpersoner med förhållandevis höga MMSE-poäng. Testet kan även användas vid körkortsbedömningar.

Referenser
Nordlund et al. The Cognitive Assessment battery (CAB) – a rapid test of cognitive domains (International Psychogeriatrics, 2011)

Kognitiva screeningbatteriet (KSB) kan användas vid utredning av misstänkt demenssjukdom. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2017) ges KSB prioritet 5 vid utvidgade demensutredningar. Enligt beprövad erfarenhet kan det bidra till möjligheten att ställa korrekt diagnos men neuropsykologiska tester bedöms ha större diagnostisk tillförlitlighet.

KSB består av tio separata deltester. Tillsammans ger de en bild av hur förmågor som minne, snabbhet och uppmärksamhet fungerar, liksom språkliga, spatiala och exekutiva funktioner. KSB har utvecklats för att vara ett komplement till MMSE, bl a för testpersoner med förhållandevis höga MMSE-poäng. Testet kan även användas vid körkortsbedömningar.

Referenser
Nordlund et al. The Cognitive Assessment battery (CAB) – a rapid test of cognitive domains (International Psychogeriatrics, 2011)

Ladda ned KSB

OBS! Ett av deltesterna i KSB kräver runda och fyrkantiga brickor i fyra olika färger, se sid 14 i Manual & protokoll.

För mer info, kontakta: Jens Berggren, jens.berggren@ptj.se och Anders Wallin, Anders.Wallin@neuro.gu.se

Neur/Psyk Symptomenkät 

Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät är ett diagnostiskt hjälpmedel. Under de senaste 10 åren har det använts rutinmässigt i samband med demensutredningar vid flera svenska specialistenheter. Enkäten belyser både kognitiva, psykomotoriska och beteendemässiga symptom. Svarsmönstret ger ofta diagnostisk vägledning.

Symptomenkätens struktur baserar sig på kliniskt välkända och vetenskapligt beskrivna symptomkomplex som är typiska för och vanligt förekommande till följd av skada eller degeneration inom vissa områden i hjärnan och samtidigt är relevanta för demensdianostik. Det kan också skapa en genväg till översiktlig information om den enskilda patientens funktionshinder och därmed underlätta planering av anpassade stödinsatser. Symptomenkätens frågor är grupperade i kategorier med hypotetisk hjärnregional representation:

  • Symptom vanliga vid parietotemporal skadeutbredning/dysfunktion (PT 1-10)
  • Symptom vanliga vid frontal skadeutbredning/dysfunktion...

Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät är ett diagnostiskt hjälpmedel. Under de senaste 10 åren har det använts rutinmässigt i samband med demensutredningar vid flera svenska specialistenheter. Enkäten belyser både kognitiva, psykomotoriska och beteendemässiga symptom. Svarsmönstret ger ofta diagnostisk vägledning.

Symptomenkätens struktur baserar sig på kliniskt välkända och vetenskapligt beskrivna symptomkomplex som är typiska för och vanligt förekommande till följd av skada eller degeneration inom vissa områden i hjärnan och samtidigt är relevanta för demensdianostik. Det kan också skapa en genväg till översiktlig information om den enskilda patientens funktionshinder och därmed underlätta planering av anpassade stödinsatser. Symptomenkätens frågor är grupperade i kategorier med hypotetisk hjärnregional representation:

  • Symptom vanliga vid parietotemporal skadeutbredning/dysfunktion (PT 1-10)
  • Symptom vanliga vid frontal skadeutbredning/dysfunktion (F 1-10)
  • Symptom vanliga vid subkortikal skadeutbredning/dysfunktion (SK 1-10)

Därtill kommer frågor angående observerade tecken på minnesstörning (M 1-7), associerade psykiska och beteendemässiga symptom (AS 1-10), duration, förlopp, ev. associerad händelse samt upplevd anhörigbelastning. Enkätsvaren kan sammanställas på ett särskilt översiktsblad. Denna översikt, tillsammans med autentiska exempel på tillämpning, kan rekvireras från författaren och psykogeriatrikern Ragnar Åstrand, e-post: ragnar.astrand@integrativdialog.se

Referenser
Edman Å, Eriksson S, Wallin A. Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion. Läkartidningen 2002;99:782-785.

Ladda ned Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät

 

NPI • Neuropsychiatric Inventory 

NPI är en skala som är utvecklad för att mäta beteendesymptom (BPSD) vid olika demenssjukdomar. "Basvarianten" heter NPI-10 och omfattar 10 symptomdomäner: vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, eufori, apati, avflackning, irritabilitet, avvikande motoriskt bettende. I NPI-12 ingår även domärnerna nattlig oro samt aptit- och ätstörningar.

Frekvensen och svårighetsgraden av de olika symptomen skattas genom intervju med närstående (anhörig eller vårdare). Frekvensen (1-4 poäng) och svårighetsgraden (0-3 poäng) för varje delsymptom multipliceras till en slutsumma vilket ger en maximal poäng 120 i NPI-10 respektive 144 poäng i NPI-12. Ju högre poäng, desto svårare symptom.

Ibland används även NPI-skalan för att mäta närståendes ”belastning/stress” av de aktuella symptomen, NPI-D (NPI-Caregiver Distress Scale). Den närstående tillfrågas då om hur mycket stress/belastning de upplever att de aktuella symptomen orsakar. Varje symptom värderas från...

NPI är en skala som är utvecklad för att mäta beteendesymptom (BPSD) vid olika demenssjukdomar. "Basvarianten" heter NPI-10 och omfattar 10 symptomdomäner: vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, eufori, apati, avflackning, irritabilitet, avvikande motoriskt bettende. I NPI-12 ingår även domärnerna nattlig oro samt aptit- och ätstörningar.

Frekvensen och svårighetsgraden av de olika symptomen skattas genom intervju med närstående (anhörig eller vårdare). Frekvensen (1-4 poäng) och svårighetsgraden (0-3 poäng) för varje delsymptom multipliceras till en slutsumma vilket ger en maximal poäng 120 i NPI-10 respektive 144 poäng i NPI-12. Ju högre poäng, desto svårare symptom.

Ibland används även NPI-skalan för att mäta närståendes ”belastning/stress” av de aktuella symptomen, NPI-D (NPI-Caregiver Distress Scale). Den närstående tillfrågas då om hur mycket stress/belastning de upplever att de aktuella symptomen orsakar. Varje symptom värderas från 0-5 poäng (0 = ingen stress; 5 = mycket kraftig stress). Maximal poäng blir då således 50.

NPI görs genom intervju av närstående till patienten, anhörig eller annan vårdare. Tidsåtgång är cirka 10 minuter för NPI och 10 minuter för NPI-D. Tränad sjukvårdspersonal bör utföra intervjun.

Referenser
Cummings et al. The Neuropsychiatric Inventory: comprehensive assessment of psychopathology in dementia.Neurology 1994; 44: 2308-2314.
Kaufer et al. Assessing the impact of neuropsychiatric symptoms in Alzheimer’s disease: the Neuropsychiatric Inventory Caregiver Distress Scale. J Am Geriatr Soc,1998; 46:210-215.
 

Ladda ned NPI-skalan

För frågor om hur NPI-skalan kan användas i praktiken, kontakta Eva Granvik, enhetschef, registerhållare BPSD-registret vid Kunskapscentrum demenssjukdomar, Malmö, eva.granvik@skane.se

PCQ (Vårdklimat) 

PCQ står för Person-centred Climate Questionnaire och är ett instrument för att skatta vårdklimatet på äldreboende. Vårdklimatskalan, som är det svenska namnet, finns i tre varianter. Samtliga består av formulär med 14–17 frågor som vänder sig till personal, boende eller närstående.

Vårdklimatskalan har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University. Den har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatt till en rad olika språk. Urspungligen är skalan framtagen för forskningsändamål men den kan med fördel användas även för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.

PCQ står för Person-centred Climate Questionnaire och är ett instrument för att skatta vårdklimatet på äldreboende. Vårdklimatskalan, som är det svenska namnet, finns i tre varianter. Samtliga består av formulär med 14–17 frågor som vänder sig till personal, boende eller närstående.

Vårdklimatskalan har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University. Den har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatt till en rad olika språk. Urspungligen är skalan framtagen för forskningsändamål men den kan med fördel användas även för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.

Ladda ned PCQ

OBS! Vårdklimatskalan är upphovsrättskyddade men är fri att ladda ned och användas på enskilda äldreboende. För att använda den i forskningssammanhang, kontakta först David Edvardsson, professor vid La Trobe University D.Edvardsson@latrobe.edu.au

PDC & P-CAT (personcentrerad vård) 

PDC (Person-directed-care) och P-CAT (Person-Centred Care Assessment Tool) är två instrument för att skatta förekomsten av personcentrerad vård på äldreboende. De består av frågeformulär med 50 respektive 13 frågor som vänder sig till personal. 

PDC och P-CAT har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University. De har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatta till en rad olika språk. Ursprungligen är instrumenten framtagna för forskningsändamål men de kan även användas för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.

PDC (Person-directed-care) och P-CAT (Person-Centred Care Assessment Tool) är två instrument för att skatta förekomsten av personcentrerad vård på äldreboende. De består av frågeformulär med 50 respektive 13 frågor som vänder sig till personal. 

PDC och P-CAT har utvecklats i ett samarbete mellan Umeå universitet, Karolinska Institutet och La Trobe University. De har genomgått flera vetenskapliga prövningar och finns översatta till en rad olika språk. Ursprungligen är instrumenten framtagna för forskningsändamål men de kan även användas för verksamhetsuppföljning på enskilda äldreboenden.

Ladda ned PDC och P-CAT

OBS! Både PDC och P-CAT är upphovsrättsskyddade men fria att ladda ned och användas på enskilda äldreboenden. För att använda instrumenten i forskningssammanhang, kontakta först David Edvardsson, professor vid La Trobe University, D.Edvardsson@latrobe.edu.au

PHASE-Proxy (läkemedel) 

PHASE-Proxy är en skattningsskala som används för att uppmärksamma besvär som kan ha samband med läkemedelsbehandling. Den har utvecklats från PHASE-20, en skala som efterfrågar symptom som identifieras av den som själv upplever dem. I PHASE-Proxy görs skattningen av en annan person, till exempel sjuksköterska, och skalan är därför användbar för att undersöka läkemedelsrelaterade besvär hos personer med grav kognitiv svikt på grund av till exempel demenssjukdom.

PHASE-Proxy har tagits fram genom ett forskningssamarbete mellan Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet. I arbetet har demensexperter, länets två demensnätverk och ett flertal demensboenden deltagit. Resultatet av den valideringsprocess  genomförts visar att PHASE-Proxy är ett stabilt och tillförlitligt verktyg. 

Referens
Hedström Mariann, Carlsson Marianne, Ekman Anna, Gillespie Ulrika, Mörk Christina, Hulter Åsberg Kerstin (2016). ...

PHASE-Proxy är en skattningsskala som används för att uppmärksamma besvär som kan ha samband med läkemedelsbehandling. Den har utvecklats från PHASE-20, en skala som efterfrågar symptom som identifieras av den som själv upplever dem. I PHASE-Proxy görs skattningen av en annan person, till exempel sjuksköterska, och skalan är därför användbar för att undersöka läkemedelsrelaterade besvär hos personer med grav kognitiv svikt på grund av till exempel demenssjukdom.

PHASE-Proxy har tagits fram genom ett forskningssamarbete mellan Landstinget i Uppsala län, Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet. I arbetet har demensexperter, länets två demensnätverk och ett flertal demensboenden deltagit. Resultatet av den valideringsprocess  genomförts visar att PHASE-Proxy är ett stabilt och tillförlitligt verktyg. 

Referens
Hedström Mariann, Carlsson Marianne, Ekman Anna, Gillespie Ulrika, Mörk Christina, Hulter Åsberg Kerstin (2016). Development of the PHASE-Proxy scale for rating drug-related signs and symptoms in severe cognitive impairment, Aging & Mental Health, DOI: 10.1080/13607863.2016.1232364

 

Ladda ned PHASE-Proxy

Qualid 

QUALID (Quality of Life in Late-Stage Dementia scale) är specifikt utformat för att mäta livskvalitet vid svår demenssjukdomsenare. Det har översatts och utvärderats av sjuksköterskan och fil.dr. Hanna Falk i Göteborg.  

Personer med demenssjukdom i sent stadium har ofta svårt att själva berätta hur de mår. Därför görs bedömningen av personal som är väl förtrogen med personens normala beteende och har tillbringat en betydande del av den senaste veckan tillsammans med den sjuke. Testet består av elva frågor om observerbart beteende och om sinnesstämning som skattas efter förekomst under den senaste veckan, bland annat Verkar ledsen, Tycker om att äta mat och Har ett ansiktsuttryck som visar på obehag. 
 

Det finns fem svarsalternativ för varje fråga. När samtliga frågor summeras får man en totalpoäng som kan sträcka sig mellan 11 poäng (högsta grad av livskvalitet) och 55 poäng (lägsta nivå av livskvalitet).

QUALID (Quality of Life in Late-Stage Dementia scale) är specifikt utformat för att mäta livskvalitet vid svår demenssjukdomsenare. Det har översatts och utvärderats av sjuksköterskan och fil.dr. Hanna Falk i Göteborg.  

Personer med demenssjukdom i sent stadium har ofta svårt att själva berätta hur de mår. Därför görs bedömningen av personal som är väl förtrogen med personens normala beteende och har tillbringat en betydande del av den senaste veckan tillsammans med den sjuke. Testet består av elva frågor om observerbart beteende och om sinnesstämning som skattas efter förekomst under den senaste veckan, bland annat Verkar ledsen, Tycker om att äta mat och Har ett ansiktsuttryck som visar på obehag. 
 

Det finns fem svarsalternativ för varje fråga. När samtliga frågor summeras får man en totalpoäng som kan sträcka sig mellan 11 poäng (högsta grad av livskvalitet) och 55 poäng (lägsta nivå av livskvalitet).

Ladda ned Qualid

Instrumentet Qualid  (pdf, 2 sid)

Utvärdering av demenssymptom 

Det här är ett formulär som består av frågor inom 10 olika områden – minne, tankeförmåga, koncentrationsförmåga, orienteringsförmåga, språkliga funktioner, initiativförmåga, social förmåga, ADL, humör, beteendestörning –  samt en helhetsbedömning och en bedömning av omsorgsbehov.

Bedömningen görs lämpligen med närvaro av en anhörig eller närstående vårdare (särskilt viktigt för uppgifterna 7–10). För de olika funktionerna samt den globala bedömningen är den graderad i 5 steg: mycket bättre, bättre, oförändrat, sämre eller mycket sämre. För omsorgsbehovet är graderingen i 3 steg: mindre, oförändrat eller större.

Formuläret kan med fördel användas för att få ett mer strukturerat mått på sjukdomsförloppet och effekt av insatt behandling (läkemedel eller annan terapi). Utvärderingen görs lämpligen cirka 3–6 månader efter diagnos eller insatt behandling. Därefter efter ytterligare 6 månader, sedan årligen.

Om flera funktionsområden är oförändrade eller bättre kan...

Det här är ett formulär som består av frågor inom 10 olika områden – minne, tankeförmåga, koncentrationsförmåga, orienteringsförmåga, språkliga funktioner, initiativförmåga, social förmåga, ADL, humör, beteendestörning –  samt en helhetsbedömning och en bedömning av omsorgsbehov.

Bedömningen görs lämpligen med närvaro av en anhörig eller närstående vårdare (särskilt viktigt för uppgifterna 7–10). För de olika funktionerna samt den globala bedömningen är den graderad i 5 steg: mycket bättre, bättre, oförändrat, sämre eller mycket sämre. För omsorgsbehovet är graderingen i 3 steg: mindre, oförändrat eller större.

Formuläret kan med fördel användas för att få ett mer strukturerat mått på sjukdomsförloppet och effekt av insatt behandling (läkemedel eller annan terapi). Utvärderingen görs lämpligen cirka 3–6 månader efter diagnos eller insatt behandling. Därefter efter ytterligare 6 månader, sedan årligen.

Om flera funktionsområden är oförändrade eller bättre kan det vara rimligt att fortsätta insatt behandling. Om däremot patienten försämrats på flera områden (och inte en tillfällig somatisk orsak finns, t ex infektion av något slag) bör man överväga att sätta ut behandlingen. Observera att återinsättning av behandling kan bli aktuell om ytterligare försämring sker inom 2–3 veckor efter utsättningen. Ny bedömning måste således ske inom några veckor.

Formuläret  tar mindre än 10 minuter att fylla i. Det har utvecklats av professor Jan Marcusson, Geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.

Ladda ned Utvärdering av demenssymptom

Ladda formuläret (pdf, 2 sid)