Flera skalor och instrument har utvecklats för att bedöma kognitiva funktioner. De kan fungera som stöd för diagnostiken och användas för uppföljning av sjukdomsförlopp och behandlingseffekter. De fyra skalorna nedan rekommenderar Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna (2017) vid basal demensutredning.
Klocktest mäter konstruktionsförmåga, tidsuppfattning samt nedsättning i abstraktion och planering. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör klocktest erbjudas som komplement till MMSE-SR vid basala demensutredning av personer med misstänkt demenssjukdom. Kombinationen Klocktest och MMSE-SR anses ha bättre diagnostisk tillförlitlighet jämfört med enbart MMSE-SR.
Klocktest är enkelt att utföra och tar mindre än 5 minuter. Instruktionen är viktig och testet bör utföras så att testpersonen själv ritar urtavlan och sedan siffror och visare.
Det finns olika sätt att tolka resultatet av ett Klocktest. En enkel variant utgår från att personen antingen klarar testet eller inte klarar det. I andra varianter sätts poäng på de olika delarna som ingår. De nationella riktlinjerna förordar ingen särskild metod. Vägledning för vilken metod som bör användas lokalt kan finnas i det regionala vårdprogrammet för demenssjukdom.
Referenser
Shulman...
Klocktest mäter konstruktionsförmåga, tidsuppfattning samt nedsättning i abstraktion och planering. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör klocktest erbjudas som komplement till MMSE-SR vid basala demensutredning av personer med misstänkt demenssjukdom. Kombinationen Klocktest och MMSE-SR anses ha bättre diagnostisk tillförlitlighet jämfört med enbart MMSE-SR.
Klocktest är enkelt att utföra och tar mindre än 5 minuter. Instruktionen är viktig och testet bör utföras så att testpersonen själv ritar urtavlan och sedan siffror och visare.
Det finns olika sätt att tolka resultatet av ett Klocktest. En enkel variant utgår från att personen antingen klarar testet eller inte klarar det. I andra varianter sätts poäng på de olika delarna som ingår. De nationella riktlinjerna förordar ingen särskild metod. Vägledning för vilken metod som bör användas lokalt kan finnas i det regionala vårdprogrammet för demenssjukdom.
Referenser
Shulman et al. The challange of time. Clock drawing and cognitive function in the elderly. Int J Geriatr Psychiatry 1986; 1: 135-140.
Tuokko et al. The Clock Test: a sensitive measure to differentiate normal elderly from Alzheimer´s disease. J Am Geriatr Soc. 1992;40:579-584.
Mendez et al. Development of scoring criteria for the Clock Drawing Task in Alzheimer´s disease. J Am Geriatr Soc. 1992;40:1095-1099.
Klocktest (pdf, 2 sid)
MMSE, även kallat MMT, är ett enkelt och ofta använt test som ger en grov uppskattning av olika kognitiva funktioner, t ex orientering, minne, språk och logisk-spatial förmåga. Testet utvecklades för att bedöma kognitiv förmåga hos psykiatriska patienter. Idag används det i huvudsak vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar.
Testet görs genom att undersökaren (läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut eller annan tränad sjukvårdspersonal) ber testpersonen att bland annat besvara ett antal frågor, benämna föremål och rita av en figur. Testet tar cirka 15 minuter och bör utföras av tränad person.
Resultatet anges i poäng med 30 som maxpoäng. Testet används även ofta till att uttrycka graden av demenssjukdom:
- Mild demens: ≥ 20 poäng
- Medelsvår demens: 19 – 10 poäng
- Svår demens: ≤ 9 poäng
Det bör betonas att MMSE inte är något diagnosinstrument utan ett test som mäter kognitiva funktioner och...
MMSE, även kallat MMT, är ett enkelt och ofta använt test som ger en grov uppskattning av olika kognitiva funktioner, t ex orientering, minne, språk och logisk-spatial förmåga. Testet utvecklades för att bedöma kognitiv förmåga hos psykiatriska patienter. Idag används det i huvudsak vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar.
Testet görs genom att undersökaren (läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut eller annan tränad sjukvårdspersonal) ber testpersonen att bland annat besvara ett antal frågor, benämna föremål och rita av en figur. Testet tar cirka 15 minuter och bör utföras av tränad person.
Resultatet anges i poäng med 30 som maxpoäng. Testet används även ofta till att uttrycka graden av demenssjukdom:
- Mild demens: ≥ 20 poäng
- Medelsvår demens: 19 – 10 poäng
- Svår demens: ≤ 9 poäng
Det bör betonas att MMSE inte är något diagnosinstrument utan ett test som mäter kognitiva funktioner och förändringar i dessa. Demenssjukdom kan inte uteslutas vid höga, ”normala” poäng. Onormalt låg poäng kan erhållas av andra orsaker än kognitiv svikt, t ex språksvårigheter, nedsatt hörsel och nedsatt allmäntillstånd. Testresultatet anses ändå ge en vägledning vid utredning av demens eller demensliknade tillstånd.
MMSE kan också användas för att följa patientens kognitiva utveckling över tid. Det är viktigt att förutom totalpoängen även noggrant anteckna patientens samtliga svar för kvalitativ uppföljning.
Enligt Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom ökar möjligheten att fånga upp förekomst av kognitiv svikt om man kombinerar MMSE och Klocktest.
Referens
Folstein et al. Mini-Mental State: a practical method for grading the cognitive state of patients for the clinician. J Psychiat Res 1975;12:189-198
- Manual, färg (pdf)
- Protokoll, färg
- Protokoll, svartvitt (pdf)
Fyra utbildningsfilmer om MMSE, se dem här
MoCA står för The Montreal Cognitive Assessment och är ett snabbt bedömningsinstrument som används vid misstänkt demenssjukdom. Det utvärderar uppmärksamhet och koncentration, exekutiva funktioner, minne, språklig förmåga, visuokonstruktiva förmågor, abstrakt tänkande, räkneförmåga och tids- och rumsorientering.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2017) ges MoCa prioritet 5. Det kan användas i basala demensutredningar för att öka möjligheten att ställa korrekt diagnos och då tillståndet har måttlig svårighetsgrad.
MoCA står för The Montreal Cognitive Assessment och är ett snabbt bedömningsinstrument som används vid misstänkt demenssjukdom. Det utvärderar uppmärksamhet och koncentration, exekutiva funktioner, minne, språklig förmåga, visuokonstruktiva förmågor, abstrakt tänkande, räkneförmåga och tids- och rumsorientering.
I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2017) ges MoCa prioritet 5. Det kan användas i basala demensutredningar för att öka möjligheten att ställa korrekt diagnos och då tillståndet har måttlig svårighetsgrad.
- Test (pdf)
- Instruktioner (pdf)
MoCA:s officeilla webbplats: www.mocatest.org (nytt fönster)
RUDAS (The Rowland Universal Dementia Assessment Scale) är ett mångkulturellt kognitivt bedömningsinstrument utvecklat för funktioner som minne, visuospatial orientering, förmåga att utföra viljemässiga rörelser och handlingar (praxis), visuokonstruktion, omdöme och språk. Det är avsett att användas vid basala demensutredningar av personer med annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska samt för personer med lägre utbildningsnivå.
RUDAS finns med i Socialstyrelsens uppdaterade Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör det erbjudas som en del i en basal demensutredning av personer med misstänkt demenssjukdom och annat modersmål än svenska eller annan kulturell bakgrund. I dessa fall är RUDAS ett bättre alternativ än MMSE eftersom det påverkas mindre av testpersonens språk, kultur och utbildningsnivå.
Den svenska versionen, RUDAS-S, har tagits fram av Kristin Frölich, överläkare, och...
RUDAS (The Rowland Universal Dementia Assessment Scale) är ett mångkulturellt kognitivt bedömningsinstrument utvecklat för funktioner som minne, visuospatial orientering, förmåga att utföra viljemässiga rörelser och handlingar (praxis), visuokonstruktion, omdöme och språk. Det är avsett att användas vid basala demensutredningar av personer med annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska samt för personer med lägre utbildningsnivå.
RUDAS finns med i Socialstyrelsens uppdaterade Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Enligt Socialstyrelsens rekommendation bör det erbjudas som en del i en basal demensutredning av personer med misstänkt demenssjukdom och annat modersmål än svenska eller annan kulturell bakgrund. I dessa fall är RUDAS ett bättre alternativ än MMSE eftersom det påverkas mindre av testpersonens språk, kultur och utbildningsnivå.
Den svenska versionen, RUDAS-S, har tagits fram av Kristin Frölich, överläkare, och Rozita Torkpoor, sjuksköterska, vid Migrationsskolan, Region Skåne. Migrationsskolan har även tagit fram en instruktionsfilm och håller regelbundet kurser i RUDAS och tolkanvändning. För mer information, gå till Region Skånes webbplats (nytt fönster)
RUDAS-S är till gänglig via Region Skåne, Kunskapscentrum demenssjukdomar:
- Ladda ned RUDAS-S (nytt fönster)
- Ladda ned manualen (nytt fönster)
- Se instruktionsfilm (nytt fönster)