Tandläkare | tandhygienist

När min patient har demenssjukdom 

Kommunikation

Kommunikationen försvåras av att jag som tandläkare har svårt att avgöra om svaren på mina frågor är relevanta. Att peka ut den tand som orsakar symptom kan vara svårt för den friska personen, men en person med demens kanske inte ens klagar över smärta i munnen. Han eller hon kan istället visa på annat sätt att något i kroppen är störande. Ibland yttrar det sig som aggressivitet och en annan gång som försämrad matlust eller minskad lust att umgås med andra människor.

Kooperation

Kooperationen, såväl i behandlingsstolen, som när det gäller egenvården kan brista. När patienten själv har förlorat insikten om vad som är bäst för henne/honom måste någon annan ta över ansvaret. Samtidigt är det viktigt i all vård, att vi inte kränker våra patienters integritet. När vi närmar oss en person med demenssjukdom blir gränserna allt svårare att dra. Här ställs stora krav på etiska överväganden med respekt för viljan hos en individ med försämrad autonomi....

Kommunikation

Kommunikationen försvåras av att jag som tandläkare har svårt att avgöra om svaren på mina frågor är relevanta. Att peka ut den tand som orsakar symptom kan vara svårt för den friska personen, men en person med demens kanske inte ens klagar över smärta i munnen. Han eller hon kan istället visa på annat sätt att något i kroppen är störande. Ibland yttrar det sig som aggressivitet och en annan gång som försämrad matlust eller minskad lust att umgås med andra människor.

Kooperation

Kooperationen, såväl i behandlingsstolen, som när det gäller egenvården kan brista. När patienten själv har förlorat insikten om vad som är bäst för henne/honom måste någon annan ta över ansvaret. Samtidigt är det viktigt i all vård, att vi inte kränker våra patienters integritet. När vi närmar oss en person med demenssjukdom blir gränserna allt svårare att dra. Här ställs stora krav på etiska överväganden med respekt för viljan hos en individ med försämrad autonomi.

– Kan vi tvinga någon att laga en tand? Naturligtvis inte! Vår uppgift är att lindra symptom om all annan behandling är omöjlig.

Målet

Målet för tandvården är ett resultat av odontologiska överväganden ställda mot patientens önskemål och förmåga, med samtidig hänsyn taget till medicinska realiteter och ekonomi. Ofta kan inte en demenssjuk klara sin dagliga hygien inklusive tandrengöring på egen hand. Den optimala tandvården, som är en självklar rättighet för den friska personen, är inte ens önskvärd för den som inte orkar sitta i tandläkarstolen och framför allt aldrig kommer att kunna sköta sin dagliga munhygien själv.

Behandling

Behandlingen på tandklinik går ofta förvånansvärt bra, eftersom de flesta vuxna under en lång följd av år repeterat ett tandvårdsbeteende på klinik hos tandläkare eller tandhygienist. Däremot kan tand- och munvård i hemmet stöta på motstånd, när make/maka eller vårdpersonal erbjuder sig att hjälpa till. Den vardagliga munvården uppfattas hos de flesta av oss som mycket privat och ett intrång innanför läpparna är ett stort steg innanför det som vi värnar om som mest personligt.

Med diagnosen demenssjukdom följer ofta en biståndsbedömning som möjliggör en rätt att få sin nödvändiga tand-och munvård utförd mot sjukvårdsavgift. 

Christina Unosson, tandläkare

 

 

 

Nätverk för tandläkare och tandhygienister 

Christina Unosson har arbetat som sjukhustandläkare i Värmlands Folktandvård sedan 20 år tillbaka och har deltagit i arbetet att bygga upp nätverk för tandvårds personal  ”Rätt till nödvändig tandvård”.

Såväl tandläkare som tandhygienister och tandsköterskor behöver ett kontaktnät för att diskutera terapival, hjälpmedel, utbildning etc.

Samordnare för tandläkarnas nätverk:

Christina Unosson
Sjukhustandvården
Centralsjukhuset
Karlstad
e-mail  christina.unosson@liv.se

Samordnare för tandhygienisternas nätverk:

Lena Lindqvist
Tandhälsovården
Karlstad
e-mail  lena.lindqvist@liv.se

Christina Unosson har arbetat som sjukhustandläkare i Värmlands Folktandvård sedan 20 år tillbaka och har deltagit i arbetet att bygga upp nätverk för tandvårds personal  ”Rätt till nödvändig tandvård”.

Såväl tandläkare som tandhygienister och tandsköterskor behöver ett kontaktnät för att diskutera terapival, hjälpmedel, utbildning etc.

Samordnare för tandläkarnas nätverk:

Christina Unosson
Sjukhustandvården
Centralsjukhuset
Karlstad
e-mail  christina.unosson@liv.se

Samordnare för tandhygienisternas nätverk:

Lena Lindqvist
Tandhälsovården
Karlstad
e-mail  lena.lindqvist@liv.se

Rätt till särskilt stöd vid tandvård 

Många demenssjuka kan få särskild hjälp...

Demenssjuka tillhör ofta en grupp med stora och långvariga behov av omvårdnad. Därför är många av dem berättigade till särskild hjälp vid tandvård. Det innebär att de kan få bli undersökta där de bor och få viss tandvård till samma avgift som sjukvård.

Det som avgör om man kan få den särskilda hjälpen är behovet av personlig omvårdnad. Behovet ska vara långvarigt, det vill säga under minst ett år, och så pass stort att man behöver tillsyn minst tre gånger dagligen samt på natten. Ålder, tandvårdsbehov och privatekonomi har ingen betydelse för bedömningen.

…och personal kan få utbildning i munvård

Tandvårdsstödet innebär också att landstinget bekostar munvårdsutbildning för kommunal och privat vård- och omsorgspersonal. På dessa utbildningar informerar tandhygienister om grundläggande teoretisk och praktisk munvård samt ger tips om hur personalen ska göra för att hjälpa till med den dagliga munvården....

Många demenssjuka kan få särskild hjälp...

Demenssjuka tillhör ofta en grupp med stora och långvariga behov av omvårdnad. Därför är många av dem berättigade till särskild hjälp vid tandvård. Det innebär att de kan få bli undersökta där de bor och få viss tandvård till samma avgift som sjukvård.

Det som avgör om man kan få den särskilda hjälpen är behovet av personlig omvårdnad. Behovet ska vara långvarigt, det vill säga under minst ett år, och så pass stort att man behöver tillsyn minst tre gånger dagligen samt på natten. Ålder, tandvårdsbehov och privatekonomi har ingen betydelse för bedömningen.

…och personal kan få utbildning i munvård

Tandvårdsstödet innebär också att landstinget bekostar munvårdsutbildning för kommunal och privat vård- och omsorgspersonal. På dessa utbildningar informerar tandhygienister om grundläggande teoretisk och praktisk munvård samt ger tips om hur personalen ska göra för att hjälpa till med den dagliga munvården. Kontakta ditt landsting för mer information!

Mer information på hemsidan 1177 » (nytt fönster)

 

bild på tandborstar

Tandklinik är numera demensvänner 

Folktandvården i Kungsängen

Folktandvården i Kungsängen har bestämt sig för att bli bättre på att möta personer med demenssjukdom. Kliniken har därför nyligen anslutit sig till ”Demensvän”, en utbildningsinsats och ett nätverksbygge i Upplands-Bro för att fånga upp och ge ett bättre bemötande till den som är sjuk.

– Munhälsan kan försämras väldigt snabbt. Den som är sjuk kan lätt glömma bort att komma på sina bokade tider, säger klinikchefen Christina Eklund Larsson i en artikel på Mitt i-webben.

Personalen har fått flera idéer på hur man kan behålla kontakten med personer som utvecklar demenssjukdom.

– Vi kanske kan ringa istället för att skicka kallelse per brev, vi kan hjälpa till att boka sjukresor eller ta hjälp av...

Folktandvården i Kungsängen

Folktandvården i Kungsängen har bestämt sig för att bli bättre på att möta personer med demenssjukdom. Kliniken har därför nyligen anslutit sig till ”Demensvän”, en utbildningsinsats och ett nätverksbygge i Upplands-Bro för att fånga upp och ge ett bättre bemötande till den som är sjuk.

– Munhälsan kan försämras väldigt snabbt. Den som är sjuk kan lätt glömma bort att komma på sina bokade tider, säger klinikchefen Christina Eklund Larsson i en artikel på Mitt i-webben.

Personalen har fått flera idéer på hur man kan behålla kontakten med personer som utvecklar demenssjukdom.

– Vi kanske kan ringa istället för att skicka kallelse per brev, vi kan hjälpa till att boka sjukresor eller ta hjälp av anhöriga för att komma vidare i den regelbundna tandvården, säger Christina Eklund Larsson.

Läs mer på Mitt i:s webb (nytt fönster)

Teamarbete runt personen med demenssjukdom 

Tandvård för demenssjuka ska egentligen kallas för munhälsovård eftersom det inte bara handlar om tänder. Det handlar om att må bra i munnen så att inte livssituationen i stort påverkas negativt av en dålig munhälsa. Den som är demenssjuk har svårt att i ord uttrycka vad som är fel utan markerar ofta detta med ett avvikande beteende. Smärtor i munnen är här inget undantag.

Inte så sällan avtar tandvårdsbesöken för en person som drabbas av demens. Livet i övrigt upptas av allahanda bekymmer och tandsjukdomar uppstår sällan över en natt. De utvecklas i långsam takt och man kan förledas att tro att allt är lugnt tills den dag plötsligt något dramatiskt händer; en eller flera tänder lossnar eller går av eller en svullnad uppstår. Det är ytterst viktigt att tandvårdsbesöken upprätthålls. Man kan likna det vid en bilbesiktning. Här har tandhygienisten en värdefull uppgift eftersom besöken hos tandhygienist innebär både en munhälsokontroll och förebyggande åtgärder...

Tandvård för demenssjuka ska egentligen kallas för munhälsovård eftersom det inte bara handlar om tänder. Det handlar om att må bra i munnen så att inte livssituationen i stort påverkas negativt av en dålig munhälsa. Den som är demenssjuk har svårt att i ord uttrycka vad som är fel utan markerar ofta detta med ett avvikande beteende. Smärtor i munnen är här inget undantag.

Inte så sällan avtar tandvårdsbesöken för en person som drabbas av demens. Livet i övrigt upptas av allahanda bekymmer och tandsjukdomar uppstår sällan över en natt. De utvecklas i långsam takt och man kan förledas att tro att allt är lugnt tills den dag plötsligt något dramatiskt händer; en eller flera tänder lossnar eller går av eller en svullnad uppstår. Det är ytterst viktigt att tandvårdsbesöken upprätthålls. Man kan likna det vid en bilbesiktning. Här har tandhygienisten en värdefull uppgift eftersom besöken hos tandhygienist innebär både en munhälsokontroll och förebyggande åtgärder/råd om egenskötsel. Det gäller att hitta enkla medel som fungerar och att den demente känner sig respekterad och delaktig.

Även om en demenssjuk person ibland kan te sig väsentligt avvikande från den han/hon en gång var, så brukar etablerade vanor sitta i. Det gäller även munvårdsrutiner. Den som tagit väl hand om sin mun, brukar många gånger även i en demens, känna igen sig i tandvårdssituationen och känna igen handgreppen som utförs av tandvårdspersonal. Det kan vara svårare med hjälp från vårdpersonal, som inte riktigt vet hur man närmar sig den demenssjuke med olika borstar och munvårdsprodukter. Å andra sidan kan vårdpersonalen genom sitt dagliga arbete ha byggt upp en personlig relation som gör att man tillåts utföra munvård. Här behöver de olika yrkesgrupperna varandra för att komma fram till vad som är bäst.

Det som dock ofta utgör det största problemet med munhälsovård för demenssjuka, är när den demenssjuke inte förstår, inte vill och inte kan samarbeta i munhälsovården. Många gånger ökar också suget efter sött och ev. medicinering kan ge muntorrhet. Man hamnar i ett ekorrhjul av utebliven munvård, småätande och muntorrhet. Ett vackert, välfungerande bett kan raseras på några månader och möjligheterna att restaurera detta är i en långt framskriden demens nästan obefintliga. Det enda som återstår är att försöka ta bort det som gör ont, oftast med hjälp av premedicinering och i enstaka fall under narkos.

Ett sådant skräckscenario vill vi till varje pris undvika. Här är teamarbete ett nyckelord. För att ha framgång i munhälsovårdsarbetet behövs vårdpersonal – ja alla som deltar i den demenssjukes vård - som påminner om munnens betydelse och hjälper den demenssjuke att få kontakt med tandvården - och inom tandvården behövs ett nära samarbete mellan tandsköterska/tandhygienist/tandläkare. Olika yrkesgrupper uppmärksammar olika saker och olika personer får olika kontakt med den demenssjuke/vårdpersonal/anhöriga. Även om vi har olika kompetens och ansvar, så rivs revirgränserna kring den demenssjukes munhälsovård.

Inger Wårdh, leg tandläkare, universitetslektor och Maria Juslin, leg tandhygienist
Institutionen för odontologi, avdelningen för Gerodonti, Karolinska institutet