Nytt om forskning
Rund mage ökar demensrisken hos kvinnor
Medelålders kvinnor med bredare midja än höft har mer än dubbelt så stor risk att utveckla demens senare i livet. Det visar ny forskning vid Sahlgrenska akademin.
Resultatet bygger data från Kvinnostudien som påbörjades i slutet av 1960-talet. Närmare 1500 kvinnor mellan 38 och 60 år genomgick då omfattande undersökningar och svarade på frågor om sin hälsa och livsstil. Vid uppföljningen 32 år senare hade 161 kvinnor utvecklat demens.
– En person som har mycket fett på magen har en ökad risk att dö i förtid på grund av hjärtinfarkt eller stroke. Om man trots sin bukfetma lever att bli över 70 år har man även en ökad risk att utveckla demens, säger docent Deborah Gustafson, Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
Flera tidigare studier har visat att ett högt BMI i medelåldern ökar risken för demens på äldre dagar. Det sambandet kunde man inte se i denna studie.
– Det kan bero på att fetma och övervikt var förhållandevis ovanligt bland de kvinnor som deltog i Kvinnostudien, säger Deborah Gustafson.
Studien har genomförts vid enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi och ingår i Sahlgrenska akademins strategiska forskningsprojekt EpiLife. Den publiceras i tidskriften Neurology.
Magnus Westlander
Resultatet bygger data från Kvinnostudien som påbörjades i slutet av 1960-talet. Närmare 1500 kvinnor mellan 38 och 60 år genomgick då omfattande undersökningar och svarade på frågor om sin hälsa och livsstil. Vid uppföljningen 32 år senare hade 161 kvinnor utvecklat demens.
– En person som har mycket fett på magen har en ökad risk att dö i förtid på grund av hjärtinfarkt eller stroke. Om man trots sin bukfetma lever att bli över 70 år har man även en ökad risk att utveckla demens, säger docent Deborah Gustafson, Sahlgrenska akademin, i ett pressmeddelande.
Flera tidigare studier har visat att ett högt BMI i medelåldern ökar risken för demens på äldre dagar. Det sambandet kunde man inte se i denna studie.
– Det kan bero på att fetma och övervikt var förhållandevis ovanligt bland de kvinnor som deltog i Kvinnostudien, säger Deborah Gustafson.
Studien har genomförts vid enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi och ingår i Sahlgrenska akademins strategiska forskningsprojekt EpiLife. Den publiceras i tidskriften Neurology.
Magnus Westlander
Till studien i Neurology » (nytt fönster)
Relaterad artiklar
- Snabb viktminskning tidigt tecken på demens »
- Vikten har betydelse » (Forskning/Populärvetenskap)
BMI (Body Mass Index) anger relationen mellan en persons vikt och längd:
BMI = vikten / längden x längden
Ett BMI högre än 25 betraktas som övervikt, undervikt är lägre än 19.
Europaparlamentet vill ha ett europeiskt "hjärnår"
Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta en gemensam forskningsagenda för alzheimer. Samtidigt föreslår man ett "europeiskt hjärnår".
Den 12 november antog parlamentet en resolution som innebar ett starkt stöd till EU-ländernas pilotprojekt för gemensam programplanering av forskning på neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. I ett pressmeddelande från parlamentet framhålls dessa sjukdomar som en av Europas största utmaningar när det gäller den psykiska hälsan.
Ledamöterna efterlyser storskaliga epidemiologiska och kliniska studier i ett transnationellt samarbete och ett tvärvetenskapligt synsätt på forskningen, som bland annat omfattar prevention, diagnos, behandling och social forskning.
Forskningen, tycker parlamentet, borde rikta in sig på sambandet mellan åldrande och demenssjukdomar och mellan demenssjukdomar och depressioner i ålderdomen. Men huvudfokus för forskningen bör ligga inom bland annat prevention, metoder för att ställa tidig diagnos, standardisering av kriterier och diagnosinstrument och upprättande av stora databaser.
Parlamentets ledamöter uppmanar kommissionen att inkludera problemen med demenssjukdomar i alla befintliga och kommande EU-initiativ knutna till förebyggande av sjukdomar medan de uppmanar EU-länderna att främja livsstilar som är hälsosamma för hjärnan. De föreslår också ett "europeiskt hjärnår" för att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt främja åtgärder för att förebygga dem.
Magnus Westlander
Den 12 november antog parlamentet en resolution som innebar ett starkt stöd till EU-ländernas pilotprojekt för gemensam programplanering av forskning på neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. I ett pressmeddelande från parlamentet framhålls dessa sjukdomar som en av Europas största utmaningar när det gäller den psykiska hälsan.
Ledamöterna efterlyser storskaliga epidemiologiska och kliniska studier i ett transnationellt samarbete och ett tvärvetenskapligt synsätt på forskningen, som bland annat omfattar prevention, diagnos, behandling och social forskning.
Forskningen, tycker parlamentet, borde rikta in sig på sambandet mellan åldrande och demenssjukdomar och mellan demenssjukdomar och depressioner i ålderdomen. Men huvudfokus för forskningen bör ligga inom bland annat prevention, metoder för att ställa tidig diagnos, standardisering av kriterier och diagnosinstrument och upprättande av stora databaser.
Parlamentets ledamöter uppmanar kommissionen att inkludera problemen med demenssjukdomar i alla befintliga och kommande EU-initiativ knutna till förebyggande av sjukdomar medan de uppmanar EU-länderna att främja livsstilar som är hälsosamma för hjärnan. De föreslår också ett "europeiskt hjärnår" för att höja kunskaperna om hjärnrelaterade sjukdomar knutna till åldrandet samt främja åtgärder för att förebygga dem.
Magnus Westlander
Sverige satsar på nytt forskningssamarbete om alzheimer
Regeringen ger Vetenskapsrådet två miljoner kronor till ett nytt europeiskt forskningssamarbete. Genom ökad samordning ska alzheimerforskningen stärkas inom EU.
Pengarna är avsedda att användas för Sveriges deltagande i JPI för neurodegenerativa sjukdomar, ett gemensamt program som EU beslutade om under höstens svenska ordförandeskap. JPI är en förkortning för joint programming initiatives och innebär att medlemsländerna på frivillig basis samordnar sina resurser, utbyter erfarenheter och sprider goda exempel på framgångsrika vårdformer.
– Detta är ett initiativ som Europakommissionen lanserade i slutet av 2008 för att implementera "the European Research Area". Syftet är att öka samverkan och styrkan i forskning kring frågor som inte kan lösas på nationell nivå, säger professor Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för Medicin och hälsa, Vetenskapsrådet.
JPI för neurodegenerativa sjukdomar, varav Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste, koordineras från Frankrike. Inom ämnesområdet medicin och hälsa finns JPI även för mat och förebyggande av kostrelaterade sjukdomar. Ämnet antibiotikaresistens har föreslagits men ännu inte antagits.
Magnus Westlander
Pengarna är avsedda att användas för Sveriges deltagande i JPI för neurodegenerativa sjukdomar, ett gemensamt program som EU beslutade om under höstens svenska ordförandeskap. JPI är en förkortning för joint programming initiatives och innebär att medlemsländerna på frivillig basis samordnar sina resurser, utbyter erfarenheter och sprider goda exempel på framgångsrika vårdformer.
– Detta är ett initiativ som Europakommissionen lanserade i slutet av 2008 för att implementera "the European Research Area". Syftet är att öka samverkan och styrkan i forskning kring frågor som inte kan lösas på nationell nivå, säger professor Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för Medicin och hälsa, Vetenskapsrådet.
JPI för neurodegenerativa sjukdomar, varav Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste, koordineras från Frankrike. Inom ämnesområdet medicin och hälsa finns JPI även för mat och förebyggande av kostrelaterade sjukdomar. Ämnet antibiotikaresistens har föreslagits men ännu inte antagits.
Magnus Westlander
Ärftliga faktorer ofta bakom frontallobsdemens
Arvet har inte sällan en viktig betydelse för uppkomsten av frontallobsdemens. En brittisk studie visar att drygt 40 procent av de drabbade hade sjukdomen i släkten.
Frontallobssdemens, även kallad pannlobsdemens eller frontotemporal demens, har fått sitt namn av att de främre delarna av hjärnan skadas. Bristande omdöme, känslomässig avtrubbning och utarmat spåk är vanliga symptom. Till skillnad mot andra demenssjukdomar brukar den debutera redan i övre medelåldern. Nu visar en studie i Journal of Neurology att den oftare påverkas av ärtlighet än vad som är fallet vid t ex Alzheimers sjukdom.
Brittiska forskare har bland annat analyserat blodprov och studerat släkthistorien hos 225 personer med frontallobsdemens. Resultatet visar att 42 procent av dem hade haft en släkting med samma sjukdom. Det finns olika varianter av frontallobsdemens och de brittiska forskarna konstaterar att arvets betydelse varierar mellan dessa. Störst inverkan hade det vid former som karaktäriseras av svåra beteendestörningar. Vid uttalade språksvårigheter (semantisk demens) spelad ärflighet en mindre roll.
En av tio patienter i den brittiska studien följde mönstret för s k dominant nedärvning, det innebär att minst tre nära släktingar från tre generationer har haft frontallobsdemens. Hos drygt 17 % hittade forskarna genmutationer – sjukliga förändringar i arvsanlagen – som tros orsaka sjukdomen.
Magnus Westlander
Frontallobssdemens, även kallad pannlobsdemens eller frontotemporal demens, har fått sitt namn av att de främre delarna av hjärnan skadas. Bristande omdöme, känslomässig avtrubbning och utarmat spåk är vanliga symptom. Till skillnad mot andra demenssjukdomar brukar den debutera redan i övre medelåldern. Nu visar en studie i Journal of Neurology att den oftare påverkas av ärtlighet än vad som är fallet vid t ex Alzheimers sjukdom.
Brittiska forskare har bland annat analyserat blodprov och studerat släkthistorien hos 225 personer med frontallobsdemens. Resultatet visar att 42 procent av dem hade haft en släkting med samma sjukdom. Det finns olika varianter av frontallobsdemens och de brittiska forskarna konstaterar att arvets betydelse varierar mellan dessa. Störst inverkan hade det vid former som karaktäriseras av svåra beteendestörningar. Vid uttalade språksvårigheter (semantisk demens) spelad ärflighet en mindre roll.
En av tio patienter i den brittiska studien följde mönstret för s k dominant nedärvning, det innebär att minst tre nära släktingar från tre generationer har haft frontallobsdemens. Hos drygt 17 % hittade forskarna genmutationer – sjukliga förändringar i arvsanlagen – som tros orsaka sjukdomen.
Magnus Westlander
Till studien i Journal of Neurology » (nytt fönster)
Vid frontallobsdemens skadas hjärnans främre delar.
Mer om frontallobsdemens » (Fakta om demens)
Dubbla uppgifter kan avslöja demens
Demens förväxlas ibland med depression. Nu har brittiska forskare hittat skillnader i testresultat som på sikt kan underlätta att skilja sjukdomarna åt. Studien är publicerade i senaste numret av Journal of Neurology.
Det är forskare vid universitetet i Edinburgh som jämfört förmågan att utföra två uppgifter samtidigt ("dual tasks"). 89 deltagare delades in i tre grupper: personer utan minnesproblem, personer med depression respektive alzheimers sjukdom. Studien visar att den senare gruppen hade svårast att lösa dubbla uppgifter, t ex att tala samtidigt som man korsar ett rum. Resultatet var statistiskt säkerställt och kvarstod även när man tog hänsyn till skillnader i minneskapacitet.
Många personer med demens blir aldrig utredda, en del av dem får felaktigt diagnosen depression. Det är framför allt symptomen vid svår depression som påminner om yttringarna av tidig demensfas.
Den brittiska studien är den första att jämföra demenssjuka med äldre personer med depression och deras förmåga att utföra dubbla uppgifter. Forskarteamet arbetar för att utveckla ett enkelt test som kan hjälpa läkare att skilja alzheimers sjukdom från depression och normalt åldrande.
Magnus Westlander
Referens
Sergio Della Sala et al, University of Edinburgh 'Alzheimer's disease, but not ageing or depression, affects dual-tasking'. Journal of Neurology Volume 256, Number 11, November 2009.
Det är forskare vid universitetet i Edinburgh som jämfört förmågan att utföra två uppgifter samtidigt ("dual tasks"). 89 deltagare delades in i tre grupper: personer utan minnesproblem, personer med depression respektive alzheimers sjukdom. Studien visar att den senare gruppen hade svårast att lösa dubbla uppgifter, t ex att tala samtidigt som man korsar ett rum. Resultatet var statistiskt säkerställt och kvarstod även när man tog hänsyn till skillnader i minneskapacitet.
Många personer med demens blir aldrig utredda, en del av dem får felaktigt diagnosen depression. Det är framför allt symptomen vid svår depression som påminner om yttringarna av tidig demensfas.
Den brittiska studien är den första att jämföra demenssjuka med äldre personer med depression och deras förmåga att utföra dubbla uppgifter. Forskarteamet arbetar för att utveckla ett enkelt test som kan hjälpa läkare att skilja alzheimers sjukdom från depression och normalt åldrande.
Magnus Westlander
Referens
Sergio Della Sala et al, University of Edinburgh 'Alzheimer's disease, but not ageing or depression, affects dual-tasking'. Journal of Neurology Volume 256, Number 11, November 2009.
Till studien i Journal of Neurology » (nytt fönster)
Finsk-svensk alzheimerforskare prisas
Miia Kivipelto, docent från Kuopio universitet och verksam vid ARC-Karolinska Institutet, har belönats av Finlands Akademi. Den 22 oktober tog hon emot Akademipriset vid Vetenskapsgalan i Helsingfors.
I sin forskning undersöker Miia Kivipelto bland annat behandlingsbara riskfaktorer för demenssjukdom som ju är en snabbt växande utmaning för både folkhälsan och samhällsekonomin. Hon leder en forskningsgrupp som undersöker hur miljö och gener samverkar vid minnesstörningar. Forskningsmaterialet utgörs huvudsakligen av demografiskt breda epidemiologiska undersökningar, men gruppen har även inlett den första interventionsundersökningen om levnadsvanor. Syftet med den är att minska risken för minnesstörningar och demens.
Åldern är den största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom men Miia Kivipelto har visat att motion och rätt diet minskar risken att insjukna, speciellt hos personer som är ärftligt disponerade för Alzheimers sjukdom.
– Vår forskning har gett rikligt med kunskap om riskfaktorer i anslutning till demens och Alzheimers sjukdom. Vi har konstaterat att bland annat förhöjt blodtryck, kolesterol, övervikt, brist på motion och för mycket mättade fetter och alkohol är illa för hjärnan och ökar demensrisken. Det här är ett viktigt budskap till alla och kan motivera envar att se över sina levnadsvanor. Genom att tänka på hjärtat kan vi också förebygga demens, säger Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Finlands Akademi.
Juryns motivering:
"Priset för samhälleligt genomslag tilldelas en forskare som på ett betydande sätt lyft fram forskningen och forskarnas arbete, som genom sin verksamhet ökat intresset för vetenskap, som i egenskap av forskare deltagit i samhällsdebatten eller som på något annat sätt förstärkt forskningens betydelse och genomslag i samhället och bidragit till att forskningens rön utnyttjas".
I sin forskning undersöker Miia Kivipelto bland annat behandlingsbara riskfaktorer för demenssjukdom som ju är en snabbt växande utmaning för både folkhälsan och samhällsekonomin. Hon leder en forskningsgrupp som undersöker hur miljö och gener samverkar vid minnesstörningar. Forskningsmaterialet utgörs huvudsakligen av demografiskt breda epidemiologiska undersökningar, men gruppen har även inlett den första interventionsundersökningen om levnadsvanor. Syftet med den är att minska risken för minnesstörningar och demens.
Åldern är den största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom men Miia Kivipelto har visat att motion och rätt diet minskar risken att insjukna, speciellt hos personer som är ärftligt disponerade för Alzheimers sjukdom.
– Vår forskning har gett rikligt med kunskap om riskfaktorer i anslutning till demens och Alzheimers sjukdom. Vi har konstaterat att bland annat förhöjt blodtryck, kolesterol, övervikt, brist på motion och för mycket mättade fetter och alkohol är illa för hjärnan och ökar demensrisken. Det här är ett viktigt budskap till alla och kan motivera envar att se över sina levnadsvanor. Genom att tänka på hjärtat kan vi också förebygga demens, säger Miia Kivipelto i ett pressmeddelande från Finlands Akademi.
Juryns motivering:
"Priset för samhälleligt genomslag tilldelas en forskare som på ett betydande sätt lyft fram forskningen och forskarnas arbete, som genom sin verksamhet ökat intresset för vetenskap, som i egenskap av forskare deltagit i samhällsdebatten eller som på något annat sätt förstärkt forskningens betydelse och genomslag i samhället och bidragit till att forskningens rön utnyttjas".
Docent Miia Kivipelto tar emot Akademipriset 2009 vid Finlands Akademi (foto: Petri Asikainen/STT Info Kuva)
Långtidsstudie i Umeå förlängs till 2015
Forskningsprojektet Betula får pengar till en ny testomgång. Närmare 5 000 Umeåbor, i åldrarna 25–100 år, har deltagit i befolkningsstudien som startade 1988.
Det är projektledaren och professorn Lars-Göran Nilsson som för P4 Västerbotten uppger att projektet förlängs med en sjätte testomgång. Den ska göras mellan åren 2013 och 2015. Större delen av finasieringen sker via Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Betulaprojektet om drivs av Umeå universitet studerar bl a hur olika minnesfunktioner påverkas över tiden och hur demenssjukdom kan upptäckas tidigare. En uppmärksammad doktorsavhandling från hösten 2008 visade bl a att luktsinnet försämras långt innan demenssymptomen uppträder (se Luktsinnet kan avslöja begynnande demens »)
Magnus Westlander
Det är projektledaren och professorn Lars-Göran Nilsson som för P4 Västerbotten uppger att projektet förlängs med en sjätte testomgång. Den ska göras mellan åren 2013 och 2015. Större delen av finasieringen sker via Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Betulaprojektet om drivs av Umeå universitet studerar bl a hur olika minnesfunktioner påverkas över tiden och hur demenssjukdom kan upptäckas tidigare. En uppmärksammad doktorsavhandling från hösten 2008 visade bl a att luktsinnet försämras långt innan demenssymptomen uppträder (se Luktsinnet kan avslöja begynnande demens »)
Magnus Westlander
Mer om Betula i Äldre i Centrum, nr 2/2008:
Betula kastar nytt ljus över minnet » (nytt fönster)
Andra svenska befolkningsstudier:
Problem att lägga pussel kommer före glömska
Alzheimers sjukdom förknippas ofta med glömska. Men det finns andra kognitiva funktioner som försämras tidigare, flera år före diagnosen kan ställas. Det visar en studie i Archives of Neurology.
Det är forskare från universitet i Kansas, USA, som följt 444 personer. Efter 25 år hade 134 av dem utvecklat demens varav 44 hade Alzheimers sjukdom (bekräftad genom obduktion). Under åren hade deltagarna genomfört regelbundna tester av minnet, rumsuppfattningen och andra kognitiva (mentala) förmågor.
Analyser av testresultaten visade en märkbar försämring av olika minnesfunktioner redan ett år för demensdiagnosen hade ställts. Men ännu tidigare, tre år före diagnosen, försämrades den visuospatiala förmågan som används när man t ex läser kartor och lägger pussel.
I ett visuospatialt test fick deltagarna i 30 sekunder titta på ett papper med bl a cirklar och rektanglar. De ombads sedan att rita de geometriska formerna utifrån sin minnesbild. Deltagare som senare utvecklade demens hade problem även när man lade originalpappret bredvid och bad dem kopiera det.
Forskarna drar slutsatsen att enbart tester som mäter minnesfunktioner är otillräckligt när man forskar på tidiga tecken på kognitiv svikt vid demenssjukdom.
Magnus Westlander
Det är forskare från universitet i Kansas, USA, som följt 444 personer. Efter 25 år hade 134 av dem utvecklat demens varav 44 hade Alzheimers sjukdom (bekräftad genom obduktion). Under åren hade deltagarna genomfört regelbundna tester av minnet, rumsuppfattningen och andra kognitiva (mentala) förmågor.
Analyser av testresultaten visade en märkbar försämring av olika minnesfunktioner redan ett år för demensdiagnosen hade ställts. Men ännu tidigare, tre år före diagnosen, försämrades den visuospatiala förmågan som används när man t ex läser kartor och lägger pussel.
I ett visuospatialt test fick deltagarna i 30 sekunder titta på ett papper med bl a cirklar och rektanglar. De ombads sedan att rita de geometriska formerna utifrån sin minnesbild. Deltagare som senare utvecklade demens hade problem även när man lade originalpappret bredvid och bad dem kopiera det.
Forskarna drar slutsatsen att enbart tester som mäter minnesfunktioner är otillräckligt när man forskar på tidiga tecken på kognitiv svikt vid demenssjukdom.
Magnus Westlander
Visuospatial förmåga
= förmågan att med synen bedöma avstånd och avgöra storleksskillnader
Till studien i Archives of Neuorolgy » (nytt fönster)
Vardagstekniken besvärlig för demenssjuka
Dagens fjärrkontroller och bankomater är svåra att hantera för demenssjuka. Ny forskning från Karolinska Institutet behandlar bl a hur vardagstekniken kan anpassas till denna grupp.
Det är arbetsterapeuten Lena Rosenberg som i sin doktorsavhandling jämfört tre grupper: äldre personer med kognitiv svikt (MCI), äldre med mild till medelsvår demens samt äldre utan känd kognitiv nedsättning. Resultaten visade att användningen av vardagsteknik försvårades redan vid en mindre försämring av den mentala förmågan (MCI). Följden blir att möjligheterna att vara delaktiga i aktiviteter i hem och samhälle minskar.
Resultaten talar för att teknik för personer med demens bör vara enkel att använda, flexibel, intelligent, icke-stigmatiserande och estetiskt tilltalande för användaren. Särskilt viktigt, betonar Lena Rosenberg, är det som tekniken kommunicerar i den direkta användningen eftersom personer med demenssjukdom ofta har svårigheter att komma ihåg instruktioner. Teknik som designas eller förskrivs till personer med MCI eller demens bör därför ha ett gränssnitt som stödjer användarens interaktion med tekniken.
Avhandling
Navigating Through Technological Landscapes/Views of people with dementia or MCI and their significant orders. Institutionen för neurobiologi vårdvetenskap och samhälle, sektionen för arbetsterapi, Karolinska Institutet.
Till avhandlingen »
Det är arbetsterapeuten Lena Rosenberg som i sin doktorsavhandling jämfört tre grupper: äldre personer med kognitiv svikt (MCI), äldre med mild till medelsvår demens samt äldre utan känd kognitiv nedsättning. Resultaten visade att användningen av vardagsteknik försvårades redan vid en mindre försämring av den mentala förmågan (MCI). Följden blir att möjligheterna att vara delaktiga i aktiviteter i hem och samhälle minskar.
Resultaten talar för att teknik för personer med demens bör vara enkel att använda, flexibel, intelligent, icke-stigmatiserande och estetiskt tilltalande för användaren. Särskilt viktigt, betonar Lena Rosenberg, är det som tekniken kommunicerar i den direkta användningen eftersom personer med demenssjukdom ofta har svårigheter att komma ihåg instruktioner. Teknik som designas eller förskrivs till personer med MCI eller demens bör därför ha ett gränssnitt som stödjer användarens interaktion med tekniken.
Avhandling
Navigating Through Technological Landscapes/Views of people with dementia or MCI and their significant orders. Institutionen för neurobiologi vårdvetenskap och samhälle, sektionen för arbetsterapi, Karolinska Institutet.
Till avhandlingen »
Lena Rosenberg, arbetsterapeut & med dr
Läs intervju med Lena Rosenberg på Swedish Brain Power » (nytt fönster)
Nytt ämne kan upptäcka alzheimer
Prov från ryggmärgsvätska ger oss allt mer insikter om alzheimers sjukdom. Forskare från Göteborg har nu hittat ett nytt ämne som kan bidra till att bl a förbättra diagnostiken.
Ämnet heter Abeta16 och är en variant av proteinet beta-amyloid som lagras i onormalt stora mänger i den alzheimersjuka hjärnan.Två oberoende studier visar att alzheimerpatienter har högre nivåer av Abeta16 i ryggvätskan jämfört med friska personer. Fyndet beskrivs i en avhandling som biokemisten Erik Portelius försvarar den 25 september vid Sahlgrenska akademin.
– Upptäckten av det här nya proteinet skulle kunna användas i vården för att diagnostisera patienter med Alzheimer, och även göra det lättare att avgöra vilka läkemedel som hjälper bäst mot sjukdomen, säger Erik Portelius i ett pressmeddelande.
Ämnet heter Abeta16 och är en variant av proteinet beta-amyloid som lagras i onormalt stora mänger i den alzheimersjuka hjärnan.Två oberoende studier visar att alzheimerpatienter har högre nivåer av Abeta16 i ryggvätskan jämfört med friska personer. Fyndet beskrivs i en avhandling som biokemisten Erik Portelius försvarar den 25 september vid Sahlgrenska akademin.
– Upptäckten av det här nya proteinet skulle kunna användas i vården för att diagnostisera patienter med Alzheimer, och även göra det lättare att avgöra vilka läkemedel som hjälper bäst mot sjukdomen, säger Erik Portelius i ett pressmeddelande.
Läs hela pressmeddelandet » (nytt fönster)