Nytt om forskning
Säkrare diagnos med biomarkör
En studie från Sahlgrenska akademin ökar förhoppningarna om att upptäcka Alzheimers sjukdom i ett tidigare skede. De nya fynden bygger på analys av biomarkörer i ryggmärgsvätska.
Biomarkörer är ämnen som kan fungera som tidiga varningsklockor för bland annat allvarlig sjukdom. Onormalt höga eller låga halter av vissa aminosyror i ryggmärgsvätskan kan avslöja Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. Metoden är inte ny och rekommenderas vid en utvidgad demensutredning i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Men i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin framhåller forskarna bakom Göteborgsstudien att deras fynd förhoppningsvis kan bidra till ökat internationellt genomslag för den här typen av diagnostiska metoder.
– Det nya med vår studie är att biomarkörerna är mycket bra, bättre än vad som setts tidigare, eftersom studien gjorts mycket noggrant med lämpliga deltagare via kliniska undersökningar och väl genomförda och kontrollerade laboratorieanalyser, säger docent Johan Svensson som samarbetar med professor Kaj Blennows forskargrupp vid Sahlgrenska akademin.
I studien deltog 60 patienter med misstänkt demenssjukdom samt 20 friska kontrollpersoner. Höga nivåer av de analyserade biomarkörerna fastställde diagnosen Alzheimers sjukdom med hög säkerhet.
– Vi såg även att patienter som ännu inte uppfyllde alla kliniska kriterier för Alzheimers sjukdom hade liknande nivåer av biomarkörerna i ryggvätskan som patienter med fullt utvecklad Alzheimers sjukdom, säger Johan Svensson som hoppas att biomarkörerna i framtiden kan användas för att identifiera personer med milda symptom och som har störst chans att få nytta av en behandling mot Alzheimers sjukdom.
Studien publiceras i tidskriften Journal of Alzheimer’s Disease.
Biomarkörer är ämnen som kan fungera som tidiga varningsklockor för bland annat allvarlig sjukdom. Onormalt höga eller låga halter av vissa aminosyror i ryggmärgsvätskan kan avslöja Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. Metoden är inte ny och rekommenderas vid en utvidgad demensutredning i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Men i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin framhåller forskarna bakom Göteborgsstudien att deras fynd förhoppningsvis kan bidra till ökat internationellt genomslag för den här typen av diagnostiska metoder.
– Det nya med vår studie är att biomarkörerna är mycket bra, bättre än vad som setts tidigare, eftersom studien gjorts mycket noggrant med lämpliga deltagare via kliniska undersökningar och väl genomförda och kontrollerade laboratorieanalyser, säger docent Johan Svensson som samarbetar med professor Kaj Blennows forskargrupp vid Sahlgrenska akademin.
I studien deltog 60 patienter med misstänkt demenssjukdom samt 20 friska kontrollpersoner. Höga nivåer av de analyserade biomarkörerna fastställde diagnosen Alzheimers sjukdom med hög säkerhet.
– Vi såg även att patienter som ännu inte uppfyllde alla kliniska kriterier för Alzheimers sjukdom hade liknande nivåer av biomarkörerna i ryggvätskan som patienter med fullt utvecklad Alzheimers sjukdom, säger Johan Svensson som hoppas att biomarkörerna i framtiden kan användas för att identifiera personer med milda symptom och som har störst chans att få nytta av en behandling mot Alzheimers sjukdom.
Studien publiceras i tidskriften Journal of Alzheimer’s Disease.
Kraftig ökning av demens bland de äldsta
Forskning visar att demens blivit vanligare i åldersgruppen 85 år och äldre. Förekomsten har ökat med 40 procent på fem år. Resultatet är anmärkningsvärt och behöver bekräftas av flera studier, betonar professor Yngve Gustafson som är en av forskarna bakom studien.
Det är allmänt känt att allt fler drabbas av demenssjukdom när befolkningen åldras. Studien från Umeå universitet, som publicerats i tidskriften Age an Ageing, visar alltså att demens blivit vanligare även i en och samma åldersgrupp, bland personer som är 85 år och äldre.
Umeåforskarna har jämfört två populationer, 430 resp 465 personer, med ca fem års mellanrum. Jämförelsen bygger på bl a kognitiva tester (MMT), medicinska journaler och information från vårdare och släktingar. Förekomsten av demens fastställdes i första gruppen till 26,5 procent (uppmätt år 2000-2002), i den andra till 37,2 procent (2005-2007) – det motsvarar en ökning med 40 procent.
Ökningen kan bero på att att personer med demens helt enkelt lever längre med sin sjukdom. Men Yngve Gustafson betonar att urvalet är relativt litet och att det finns andra möjliga förklaringar, t ex att distriktsläkarna har blivit skickligare på att upptäcka demens. Därför behövs fler studier med samma upplägg, något som också är på gång i bland annat Umeå och Finland.
Det är allmänt känt att allt fler drabbas av demenssjukdom när befolkningen åldras. Studien från Umeå universitet, som publicerats i tidskriften Age an Ageing, visar alltså att demens blivit vanligare även i en och samma åldersgrupp, bland personer som är 85 år och äldre.
Umeåforskarna har jämfört två populationer, 430 resp 465 personer, med ca fem års mellanrum. Jämförelsen bygger på bl a kognitiva tester (MMT), medicinska journaler och information från vårdare och släktingar. Förekomsten av demens fastställdes i första gruppen till 26,5 procent (uppmätt år 2000-2002), i den andra till 37,2 procent (2005-2007) – det motsvarar en ökning med 40 procent.
Ökningen kan bero på att att personer med demens helt enkelt lever längre med sin sjukdom. Men Yngve Gustafson betonar att urvalet är relativt litet och att det finns andra möjliga förklaringar, t ex att distriktsläkarna har blivit skickligare på att upptäcka demens. Därför behövs fler studier med samma upplägg, något som också är på gång i bland annat Umeå och Finland.
Till tidskriften Age an Ageing » (nytt fönster)
Skåneprofessor fick Silviahemmets forskningsstipendium
Professor Lennart Minthon tilldelades Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium 2011. I prisceremonin, som ägde rum den 11 mars på Silviahemmets Stora Inspirationsdag, deltog Drottning Silvia
Lenart Minthon är professor vid neuropsykiatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Han får stipendiet för "sitt engagerade arbete i att förbättra vården för personer med demenssjukdom. Genom stor initiativförmåga samt engagerat ledarskap har flera tvärvetenskapliga kliniska studier inom behandlingsområdet genomförts. Genom kreativitet kopplad till vetenskap och klinisk vardag har instrument för tidig bedömning samt uppföljning av demenssjukdomens svåra symptom i långt gången sjukdom skapats. Med kunskap om vårdkedjans stora betydelse för personen med demens har en modell för hur kvalitet kan utvecklas och följas genom de olika vård och omsorgs nivåerna tillskapats. Med sin stora drivkraft och bredd bidrar Lennart Minthon till utvecklingen av demensvårdens alla nivåer."
Stipendiet är på 50 000 kr.
Foto: Yanan Li
Lenart Minthon är professor vid neuropsykiatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus. Han får stipendiet för "sitt engagerade arbete i att förbättra vården för personer med demenssjukdom. Genom stor initiativförmåga samt engagerat ledarskap har flera tvärvetenskapliga kliniska studier inom behandlingsområdet genomförts. Genom kreativitet kopplad till vetenskap och klinisk vardag har instrument för tidig bedömning samt uppföljning av demenssjukdomens svåra symptom i långt gången sjukdom skapats. Med kunskap om vårdkedjans stora betydelse för personen med demens har en modell för hur kvalitet kan utvecklas och följas genom de olika vård och omsorgs nivåerna tillskapats. Med sin stora drivkraft och bredd bidrar Lennart Minthon till utvecklingen av demensvårdens alla nivåer."
Stipendiet är på 50 000 kr.
Foto: Yanan Li
Tidigare pristagare av Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium:
- Laura Fratiglioni
- Ingvar Karlsson
- P-O Sandman
- Ulla Passant
- Barbro Beck-Friis
Fler bilder från Silviahemmets Stora Inspirationsdag » (nytt fönster)
Enzymer kan motverka hjärninflammation
Forskning visar att vissa kända enzymer kan förhindra inflammationer i hjärnan. Upptäckten kan öppna vägar för utvecklingen av nya läkemedel mot bland annat Alzheimers och Parkinsons sjukdom.
Tidigare studier tyder på att mikrogliaceller, immunceller i nervsystemet, spelar en viktig roll för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom. En överaktivering av dessa celler i hjärnan kan leda till inflammation som i sin tur gör att nervceller dör. Nu har forskare vid Karolinska Institutet, universitetet i Sevilla och Lunds universitet hittat ett sätt att motverka denna process.
Inflammation kan motverkas genom att blockera vissa enzymer, kaspaser, som har visat sig styra mikrogliacellernas aktivering. Möss som fick substanser som hämmade kaspaser fick färre aktiverade mikrogliaceller och minskad celldöd i omgivande nervceller.
– Kaspaserna är en grupp av enzymer som är kända för att orsaka celldöd. Att de också fungerar som signalmolekyler som kontrollerar andra cellers aktivitet är en oväntad upptäckt som ger dem helt ny roll i kroppen, säger docent Bertrand Joseph, som har lett studien, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Forskarna har även undersökt prover från avlidna patienter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom och upptäckt ökad förekomst av aktiverade kaspaser inuti deras mikrogliaceller.
– Vi ska nu gå vidare och undersöka om substanser som hämmar kaspaserna kan bli aktuella som läkemedel mot vissa neurodegenerativa sjukdomar, säger Bertrand Joseph.
Studien är publicerad i tidskriften Nature.
Tidigare studier tyder på att mikrogliaceller, immunceller i nervsystemet, spelar en viktig roll för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom. En överaktivering av dessa celler i hjärnan kan leda till inflammation som i sin tur gör att nervceller dör. Nu har forskare vid Karolinska Institutet, universitetet i Sevilla och Lunds universitet hittat ett sätt att motverka denna process.
Inflammation kan motverkas genom att blockera vissa enzymer, kaspaser, som har visat sig styra mikrogliacellernas aktivering. Möss som fick substanser som hämmade kaspaser fick färre aktiverade mikrogliaceller och minskad celldöd i omgivande nervceller.
– Kaspaserna är en grupp av enzymer som är kända för att orsaka celldöd. Att de också fungerar som signalmolekyler som kontrollerar andra cellers aktivitet är en oväntad upptäckt som ger dem helt ny roll i kroppen, säger docent Bertrand Joseph, som har lett studien, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Forskarna har även undersökt prover från avlidna patienter med Alzheimers och Parkinsons sjukdom och upptäckt ökad förekomst av aktiverade kaspaser inuti deras mikrogliaceller.
– Vi ska nu gå vidare och undersöka om substanser som hämmar kaspaserna kan bli aktuella som läkemedel mot vissa neurodegenerativa sjukdomar, säger Bertrand Joseph.
Studien är publicerad i tidskriften Nature.
Till tidskriften Nature » (nytt fönster)
Fysisk träning underlättar vardagssysslor
Regelbunden fysisk träning har en gynnsam inverkan på demenssjuka personers rörelseförmåga och möjligheter att utföra vardagliga sysslor. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.
Sjukgymnast Håkan Littbrand har studerat effekterna av ett "högintensivt funktionellt träningsprogram" som genomförts två till tre gånger i veckan på nio äldreboenden. Träningen har skett i grupp med individuella övningar, anpassade efter deltagarnas förmåga.
Effekterna av tre månaders träning var positiva, även för de drygt 50 deltagarna med demenssjukdom i mild till måttlig fas.
– Resultaten visade att de i högre grad hade bibehållit sina ADL-funktioner (förmågan att klara sina vardagssysslor red anm) jämfört med de demenssjuka som inte deltog i träningsprogrammet, säger Håkan Littbrand som den 5 mars försvarar sin avhandling vid Umeå universitet.
Träningen hade även en gynnsam effekt på balans, gångförmåga och benstyrka. Det talar för att personer med demenssjukdom kan tillgodogöra sig rehabilitering, menar Håka Littbrand, och att deras fallrisk kan påverkas av regelbunden individanpassad fysisk träning.
– Till skillnad mot deltagarna utan demens så förhindrade träningsprogrammet även en försämring i att utföra aktiviteter i dagligt liv (ADL). Effekten kvarstod dock inte tre månader efter träningsperiodens slut, vilket tyder på att kontinuerlig träning kan behövas för att bibehålla effekten.
Det träningsprogram – the HIFE Program – som användes har Håkan Littbrand utvecklat tillsammans med sjukgymnastkollegerna Nina Lindelöf och Erik Rosendahl vid Institutionen för samhällsmedicin, rehabilitering och geriatrik. Det bygger på att portabel träningsutrustning utnyttjas, till exempel viktbälten, och kan bedrivas utan tillgång till speciellt anpassade lokaler.
Magnus Westlander
Avhandlingen heter Physical exercise for older people: focusing on people living in residential care facilities and people with dementia
(Fysisk träning för äldre personer – fokus på personer i särskilt boende och personer med demenssjukdom).
Sjukgymnast Håkan Littbrand har studerat effekterna av ett "högintensivt funktionellt träningsprogram" som genomförts två till tre gånger i veckan på nio äldreboenden. Träningen har skett i grupp med individuella övningar, anpassade efter deltagarnas förmåga.
Effekterna av tre månaders träning var positiva, även för de drygt 50 deltagarna med demenssjukdom i mild till måttlig fas.
– Resultaten visade att de i högre grad hade bibehållit sina ADL-funktioner (förmågan att klara sina vardagssysslor red anm) jämfört med de demenssjuka som inte deltog i träningsprogrammet, säger Håkan Littbrand som den 5 mars försvarar sin avhandling vid Umeå universitet.
Träningen hade även en gynnsam effekt på balans, gångförmåga och benstyrka. Det talar för att personer med demenssjukdom kan tillgodogöra sig rehabilitering, menar Håka Littbrand, och att deras fallrisk kan påverkas av regelbunden individanpassad fysisk träning.
– Till skillnad mot deltagarna utan demens så förhindrade träningsprogrammet även en försämring i att utföra aktiviteter i dagligt liv (ADL). Effekten kvarstod dock inte tre månader efter träningsperiodens slut, vilket tyder på att kontinuerlig träning kan behövas för att bibehålla effekten.
Det träningsprogram – the HIFE Program – som användes har Håkan Littbrand utvecklat tillsammans med sjukgymnastkollegerna Nina Lindelöf och Erik Rosendahl vid Institutionen för samhällsmedicin, rehabilitering och geriatrik. Det bygger på att portabel träningsutrustning utnyttjas, till exempel viktbälten, och kan bedrivas utan tillgång till speciellt anpassade lokaler.
Magnus Westlander
Avhandlingen heter Physical exercise for older people: focusing on people living in residential care facilities and people with dementia
(Fysisk träning för äldre personer – fokus på personer i särskilt boende och personer med demenssjukdom).
Ny riskgen för frontallobsdemens upptäckt
Ett arvsanlag på kromosom sju kan vara inblandat i sjukdomen frontallobsdemens. De nya rönen publiceras i tidskriften Nature Genetics.
Genom ett internationellt samarbete mellan elva länder har forskare kunnat studera hjärnor från 515 personer med frontallobsdemens (FTLD). Dessa har jämförts med analyser av drygt 2500 friska hjärnor. Resultaten visar att en proteinproducerande genvariant, TMEM106B, ökade risken att utveckla en form av frontallobsdemens, förkortad FTLD-TDP. Typiskt för denna form, som står för hälften av samtliga fall, är kraftigt förhöjda nivåer av proteinet TDP i hjärnvävnaden. Förra året hittade forskarna ett skadat arvsanlag (GRN) som i vissa släkter är en direkt orsak till sjukdomen.
Magnus Westlander
Genom ett internationellt samarbete mellan elva länder har forskare kunnat studera hjärnor från 515 personer med frontallobsdemens (FTLD). Dessa har jämförts med analyser av drygt 2500 friska hjärnor. Resultaten visar att en proteinproducerande genvariant, TMEM106B, ökade risken att utveckla en form av frontallobsdemens, förkortad FTLD-TDP. Typiskt för denna form, som står för hälften av samtliga fall, är kraftigt förhöjda nivåer av proteinet TDP i hjärnvävnaden. Förra året hittade forskarna ett skadat arvsanlag (GRN) som i vissa släkter är en direkt orsak till sjukdomen.
Magnus Westlander
Demens kopplas till hörselnedsättning
Personer med hörselnedsättning har en ökad benägenhet att få en demensdiagnos senare i livet. Det visar en färsk studie i Archives of Neurology.
Studien bygger på data från drygt 600 personer som i början av 1990-talet genomgick hörselundersökningar och kognitiva tester. Av de 184 deltagarna med hörselnedsättning fick mer än hälften, 95 stycken, en demensdiagnos senare i livet. Det var en betydligt högre andel än i jämförelsegruppen. Ju kraftigare hörselnedsättning desto större var risken att utveckla en demen
ssjukdom.
Forskarna bakom studien betonar att det konstaterade sambandet mellan demens och hörsel har flera möjliga förklaringar. Demenssjukdom kan vara överdiagnosticerat bland personer med hörselnedsättning. Eller tvärtom, hörselnedsättning kan vara överrepresenterat bland de med kognitiva svårigheter. Men det kan också vara så att hörselnedsättning faktiskt bidrar till demensutvecklingen, till exempel genom ökad social isolering.
Om det senare är fallet kan vissa insatser för att förebygga demens spela en viktig roll, menar forskarna, och pekar på bland annat digitala hörapparater och cochlea implantat.
Magnus Westlander
Studien bygger på data från drygt 600 personer som i början av 1990-talet genomgick hörselundersökningar och kognitiva tester. Av de 184 deltagarna med hörselnedsättning fick mer än hälften, 95 stycken, en demensdiagnos senare i livet. Det var en betydligt högre andel än i jämförelsegruppen. Ju kraftigare hörselnedsättning desto större var risken att utveckla en demenssjukdom.
Forskarna bakom studien betonar att det konstaterade sambandet mellan demens och hörsel har flera möjliga förklaringar. Demenssjukdom kan vara överdiagnosticerat bland personer med hörselnedsättning. Eller tvärtom, hörselnedsättning kan vara överrepresenterat bland de med kognitiva svårigheter. Men det kan också vara så att hörselnedsättning faktiskt bidrar till demensutvecklingen, till exempel genom ökad social isolering.
Om det senare är fallet kan vissa insatser för att förebygga demens spela en viktig roll, menar forskarna, och pekar på bland annat digitala hörapparater och cochlea implantat.
Magnus Westlander
Till Archives Of Neurology »
(nytt fönster)
Alzheimerfrågorna flyttar in i Vita huset
I januari skrev president Barack Obama under National Alzheimer’s Project (NAPA). Det innebär att landets alzheimerforskning, liksom vården och omsorgen, kommer att samordnas från högsta politiska nivå.
Obamas underskrift innebär att NAPA, som tidigare antagits enhälligt av kongressen, upphöjs till lag. Ansvaret för att den nationella alzheimerplanen genomförs ligger på Department of Health and Human Services (motsvarande socialdepartementet). Beslutet välkomnas av många, inte minst landets patient- och anhörigorganisation Alzheimer´s Association som länge lobbat för en nationell alzheimerplan.
Syftet med NAPA är att förbättra tidig diagnos och att samordna vården och omsorgen för de som är drabbade. Tanken är också att påskynda utvecklingen av behandlingar som förebygger, bromsar eller botar Alzheimers sjukdom, den särsklassigt vanligaste orsaken till demens.
Kongressens beslut innebär inte automatiskt mer pengar till alzheimerforskning men senator Susan Collins tillhör dem som tror att NAPA på sikt kommer att leda till det.
“För varje dollar som går till vård och omsorg till alzheimerpatienter satsas idag en penny på forskning. Det är orimligt. Vi måste verkligen öka investeringarna i forskningen, säger hon till New York Times.
I USA beräknas 5,3 miljoner ha Alzheimers sjukdom. Antalet förväntas öka till 15 miljoner år 2050, om inget genombrott i forskningen sker innan dess.
Magnus Westlander
Obamas underskrift innebär att NAPA, som tidigare antagits enhälligt av kongressen, upphöjs till lag. Ansvaret för att den nationella alzheimerplanen genomförs ligger på Department of Health and Human Services (motsvarande socialdepartementet). Beslutet välkomnas av många, inte minst landets patient- och anhörigorganisation Alzheimer´s Association som länge lobbat för en nationell alzheimerplan.
Syftet med NAPA är att förbättra tidig diagnos och att samordna vården och omsorgen för de som är drabbade. Tanken är också att påskynda utvecklingen av behandlingar som förebygger, bromsar eller botar Alzheimers sjukdom, den särsklassigt vanligaste orsaken till demens.
Kongressens beslut innebär inte automatiskt mer pengar till alzheimerforskning men senator Susan Collins tillhör dem som tror att NAPA på sikt kommer att leda till det.
“För varje dollar som går till vård och omsorg till alzheimerpatienter satsas idag en penny på forskning. Det är orimligt. Vi måste verkligen öka investeringarna i forskningen, säger hon till New York Times.
I USA beräknas 5,3 miljoner ha Alzheimers sjukdom. Antalet förväntas öka till 15 miljoner år 2050, om inget genombrott i forskningen sker innan dess.
Magnus Westlander
Operation kan hjälpa vid småkärlsdemens
Forskare har för första gången visat att tillståndet för patienter med småkärlsdemens kan förbättras av operation. Studien är gjord vid Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
Forskarna har studerat effekten av s k shuntoperation på personer med vattenskalle och småkärlsdemens. Fjorton patienter följdes under i genomsnitt tre och ett halvt år efter operationen. Hälften av dem fick en fungerande shunt, de övriga ingick i "placebogruppen" och fick en icke-fungerande shunt. Det senare kan liknas vid att ge "sockerpiller" vid en läkemedelsstudie för att kunna se hur mycket av behandlingseffekten som beror på patientens och omgivningens förväntan.
– Detta är av förklarliga skäl svårt att göra inom kirurgi och kirurgiska placebostudier är mycket ovanliga. Kan man genomföra en sådan studie blir dock bevisgraden den högsta tänkbara, en klass 1 studie, säger Magnus Tisell, docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Forskarna fann att patienternas mentala funktioner och gångförmåga förbättrades påtagligt efter att patienterna fått en shunt inopererad. Hälften av patienterna hade en öppen shunt från början och förbättrades direkt, medan den andra hälften hade en stängd shunt från början och förbättrades först efter tre månader då shunten öppnades.
– Shuntoperationer har tidigare sedan länge använts vid vattenskalle men denna studie styrker dels på ett mer vetenskapligt övertygande resultat än tidigare effekten av shuntbehandling, dels att långt fler patienter än vad man tidigare trott kan bli bättre i minne och gångförmåga efter shuntoperation, säger Magnus Tisell.
Patientgruppen med vattenskalle och kärlförändringar opereras i de flesta fall inte idag. Men forskarnas fynd öppnar upp för nya patientgrupper som kan ha nytta av en shuntoperation, menar Magnus Tisell. Småkärlsdemens är en form av vaskulär demens som står för 25–30 procent av samtliga fall av demens.
Göteborgsstudien heter Shunt surgery in patients with hydrocephalus and white matter changes och är publicerad i den amerikanska tidskriften Journal of Neurosurgery.
Forskarna har studerat effekten av s k shuntoperation på personer med vattenskalle och småkärlsdemens. Fjorton patienter följdes under i genomsnitt tre och ett halvt år efter operationen. Hälften av dem fick en fungerande shunt, de övriga ingick i "placebogruppen" och fick en icke-fungerande shunt. Det senare kan liknas vid att ge "sockerpiller" vid en läkemedelsstudie för att kunna se hur mycket av behandlingseffekten som beror på patientens och omgivningens förväntan.
– Detta är av förklarliga skäl svårt att göra inom kirurgi och kirurgiska placebostudier är mycket ovanliga. Kan man genomföra en sådan studie blir dock bevisgraden den högsta tänkbara, en klass 1 studie, säger Magnus Tisell, docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare vid Neurokirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.
Forskarna fann att patienternas mentala funktioner och gångförmåga förbättrades påtagligt efter att patienterna fått en shunt inopererad. Hälften av patienterna hade en öppen shunt från början och förbättrades direkt, medan den andra hälften hade en stängd shunt från början och förbättrades först efter tre månader då shunten öppnades.
– Shuntoperationer har tidigare sedan länge använts vid vattenskalle men denna studie styrker dels på ett mer vetenskapligt övertygande resultat än tidigare effekten av shuntbehandling, dels att långt fler patienter än vad man tidigare trott kan bli bättre i minne och gångförmåga efter shuntoperation, säger Magnus Tisell.
Patientgruppen med vattenskalle och kärlförändringar opereras i de flesta fall inte idag. Men forskarnas fynd öppnar upp för nya patientgrupper som kan ha nytta av en shuntoperation, menar Magnus Tisell. Småkärlsdemens är en form av vaskulär demens som står för 25–30 procent av samtliga fall av demens.
Göteborgsstudien heter Shunt surgery in patients with hydrocephalus and white matter changes och är publicerad i den amerikanska tidskriften Journal of Neurosurgery.
Fallstudie ger ny kunskap om alzheimer
År 2002 togs världens första bilder på senila plack i en alzheimersjuk hjärna. Bilder togs sedan vid upprepade tillfällen och när personen i fråga avlidit undersöktes hjärnvävnaden. Den samlade analysen ger en detaljerad bild av hur Alzheimers sjukdom utvecklas.
Personen i fråga var 56 år när Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, tog de första bilderna med den då nya PET-kameran. Nu har den avlidne mannen blivit en fallstudie, publicerad i tidskriften BRAIN, som kastar nytt sken över alzheimer, den särklassigt vanligaste demenssjukdomen.
Kameran fångade, enligt ett pressmeddelande från Karolinska Institutet, höga nivåer av betaamyloid i tidig sjukdomsfas när patienten ännu hade små minnesbesvär. Betaamyloid är ett äggviteämne som vid Alzheimers sjukdom lagras i hjärnan i form av så kallade senila plack. Det är ännu okänt hur tidigt placken uppträder, om de är den huvudsakliga sjukdomsorsaken och vilken roll andra förändringar i hjärnan spelar för sjukdomsutvecklingen.
Fallstudien visar att amyloidnivåerna förblev oförändrat höga under det fortsatta sjukdomsförloppet. PET-kameran avslöjade att hjärnans energiomsättning däremot fortsatte att försämras i takt med att minnesbesvären tilltog. Ett tidigare okänt samband som upptäcktes var att ökad plackbildning åtföljdes av ett minskat antal nikotinreceptorer i hjärnan. Dessa receptorer är viktiga för minnesfunktionen och det upptäckta sambandet visar att nikotinreceptorerna är tidigt påverkade i sjukdomsförloppet.
Vidare uppmättes inflammatoriska förändringar i hjärnregioner med låg förekomst av senila plack, något som tyder på att neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom kan ha ett annat ursprung och tidsförlopp än inlagring av betaamyloid.
I dag har mer än 1000 patienter över hela världen genomgått PET-undersökningar för mätning av amyloid i hjärna. Helt nyligen rekommenderades PIB-PET som den tidigaste kliniska diagnostiska biomarkören att upptäcka Alzheimers sjukdom enligt diagnostiska riktlinjer utarbetade av amerikanska Alzheimer’s Association. För att vidare förstå den kliniska betydelsen av dessa PET-undersökningar är det dock viktigt att följa upp resultaten med fortsatta studier i hjärnvävnad från avlidna patienter.
– Genom att kombinera olika mätmetoder kan vi konstatera att komplexa förändringar pågår samtidigt i hjärnan vid utveckling av Alzheimers sjukdom. Vår studie visar att ny modern avbildningsteknik, så kallad molecular imaging, möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. Detta öppnar upp nya möjligheter för tidig diagnostik samt att förstå orsaker till sjukdomsförlopp och att identifiera patienter som beräknas svara effektivt på framtida nya läkemedel vid Alzheimers sjukdom, säger Agneta Nordberg i pressmeddelandet.
Personen i fråga var 56 år när Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, tog de första bilderna med den då nya PET-kameran. Nu har den avlidne mannen blivit en fallstudie, publicerad i tidskriften BRAIN, som kastar nytt sken över alzheimer, den särklassigt vanligaste demenssjukdomen.
Kameran fångade, enligt ett pressmeddelande från Karolinska Institutet, höga nivåer av betaamyloid i tidig sjukdomsfas när patienten ännu hade små minnesbesvär. Betaamyloid är ett äggviteämne som vid Alzheimers sjukdom lagras i hjärnan i form av så kallade senila plack. Det är ännu okänt hur tidigt placken uppträder, om de är den huvudsakliga sjukdomsorsaken och vilken roll andra förändringar i hjärnan spelar för sjukdomsutvecklingen.
Fallstudien visar att amyloidnivåerna förblev oförändrat höga under det fortsatta sjukdomsförloppet. PET-kameran avslöjade att hjärnans energiomsättning däremot fortsatte att försämras i takt med att minnesbesvären tilltog. Ett tidigare okänt samband som upptäcktes var att ökad plackbildning åtföljdes av ett minskat antal nikotinreceptorer i hjärnan. Dessa receptorer är viktiga för minnesfunktionen och det upptäckta sambandet visar att nikotinreceptorerna är tidigt påverkade i sjukdomsförloppet.
Vidare uppmättes inflammatoriska förändringar i hjärnregioner med låg förekomst av senila plack, något som tyder på att neuroinflammation vid Alzheimers sjukdom kan ha ett annat ursprung och tidsförlopp än inlagring av betaamyloid.
I dag har mer än 1000 patienter över hela världen genomgått PET-undersökningar för mätning av amyloid i hjärna. Helt nyligen rekommenderades PIB-PET som den tidigaste kliniska diagnostiska biomarkören att upptäcka Alzheimers sjukdom enligt diagnostiska riktlinjer utarbetade av amerikanska Alzheimer’s Association. För att vidare förstå den kliniska betydelsen av dessa PET-undersökningar är det dock viktigt att följa upp resultaten med fortsatta studier i hjärnvävnad från avlidna patienter.
– Genom att kombinera olika mätmetoder kan vi konstatera att komplexa förändringar pågår samtidigt i hjärnan vid utveckling av Alzheimers sjukdom. Vår studie visar att ny modern avbildningsteknik, så kallad molecular imaging, möjliggör tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom. Detta öppnar upp nya möjligheter för tidig diagnostik samt att förstå orsaker till sjukdomsförlopp och att identifiera patienter som beräknas svara effektivt på framtida nya läkemedel vid Alzheimers sjukdom, säger Agneta Nordberg i pressmeddelandet.
