DCM är ett kvalificerat bedömningsinstrument, både som intervention för att synliggöra vården som bedrivs och som mätinstrument för att kunna studera hur vårdkvaliteten kan påverkas av den feedback som ges till vårdpersonal utifrån observationer och analys.
Sök böcker och film
DEMENTIA CARE MAPPING
DCM är ett kvalificerat bedömningsinstrument, både som intervention för att synliggöra vården som bedrivs och som mätinstrument för att kunna studera hur vårdkvaliteten kan påverkas av den feedback som ges till vårdpersonal utifrån observationer och analys.
Syftet med projektet var att efter införandet av DCM undersöka om vårdpersonalens attityd i vårdarbetet och uppfattning om sina kunskaper och kompetens hade ändrats. Men även om aktiviteter eller välbefinnande hos vårdtagarna hade förändrats efter införande av DCM. Ytterligare ett syfte var att undersöka och diskutera instrumentets applicerbarhet i den praktiska verksamheten.
Ladda ner » (pdf, 35 sid)
HAW-schemat
Går det att förbättra dialogen mellan kommun och sjukvård genom att uppmärksamma och dokumentera beteendemässiga symptom vid demenssjukdom?
Går det att förbättra dialogen mellan kommun och sjukvård genom att uppmärksamma och dokumentera beteendemässiga symptom vid demenssjukdom? Syftet med studien var att undersöka om ett beteendeproblemsschema kunde förbättra informationen från sjukvård till kommunens boende om patientens psykiska hälsa.
Schemat användes på olika sätt, från punktform till enbart vägledning. Flera patienter fick färre beteendesymptom och flera fick även färre demenssymptom. Resultatet visar att kontinuitet är viktigt för den demenssjukes välbefinnande. Resultatet visar därmed att HAW-schemat kan användas i positivt syfte att förbättra förståelsen av vissa beteenden hos demenssjuka personer som i sin tur leder till ett bättre omhändertagande och godare omvårdnad.
Ladda ned » (pdf, 44 sid)
Noel
En grupp udda karaktärer söker på varsitt håll tröst och hopp under en rätt ensam julhelg i New York. Rose är ensamstående, medelålders och hennes mamma ligger på sjukhus med en långt gången Alzheimers sjukdom.
En grupp udda karaktärer söker på varsitt håll tröst och hopp under en rätt ensam julhelg i New York. Rose är ensamstående, medelålders och hennes mamma ligger på sjukhus med en långt gången Alzheimers sjukdom. Hon vill få en sista chans att berätta för sin mamma att hon älskar henne men hennes mamma vet inte alls vem Rose är längre. Mike är polis och Artie, en åldrad servitör, är övertygad om att Mike är en reinkarnation av sin bortgångna fru. Mike är förlovad med Nina men han är så uppfylld av svartsjuka och misstänksamhet att hon är tveksam till om de verkligen ska gifta sig. Småkriminelle Jules har siktet inställt på att återuppleva det enda kära minne han har kopplat till julen – den gång han hamnade på akuten och personalen där hade en julfest. Samtligas vägar korsas under juldagen.
Samtal om Alzheimer : trettio patienter berättar
Författaren har intervjuat trettio personer med Alzheimers sjukdom och deras anhöriga om deras vardag, den ömsesidiga relationen och deras livssituation för att försöka förstå sjukdomen ur ett patientperspektiv.
Förlag: Janssen-Cilag
Författaren har intervjuat trettio personer med Alzheimers sjukdom och deras anhöriga om deras vardag, den ömsesidiga relationen och deras livssituation för att försöka förstå sjukdomen ur ett patientperspektiv.
Förlag: Janssen-Cilag
En bättre demensvård (första projektomgången)
Sammanställning av slutrapporter från 18 team fördelade över 10 regioner.
Sammanställning av slutrapporter från 18 team fördelade över 10 regioner.
För att kunskapen ska göra nytta i det dagliga arbetet med dementa bör kunnandet praktiseras. Slutrapporter från deltagarna i projektet ”Genombrott” visar vilka problem som kan uppkomma i arbetet med dementa och hur de kan lösas. Målet är att förbättra livskvalitén för de äldre.
Ladda ned rapport (pds, 98 sid)
Låt minnena leva : en handbok i reminiscensmetoden
Här beskrivs vad som krävs för att använda denna metod att bemöta den sjuke baserat på kunskaper om inte bara sjukdomen utan även den drabbade individens barndom och uppväxt, yrke och intressen samt personliga läggning.
Här beskrivs vad som krävs för att använda denna metod att bemöta den sjuke baserat på kunskaper om inte bara sjukdomen utan även den drabbade individens barndom och uppväxt, yrke och intressen samt personliga läggning. Arbetet sker till exempel genom minnesstimulerande föremål, samtal eller musik.
Foton • Jan Håkansson
Förlag: Gothia
Livets sista tid
En liten skrift som tar upp hur vår kropp förbereder sig för att avsluta livet.
7:e reviderade upplagan.
Utgiven av författaren.
En liten skrift som tar upp hur vår kropp förbereder sig för att avsluta livet.
7:e reviderade upplagan.
Utgiven av författaren.
Handbok för närstående till demenssjuka
Denna bok berättar hur en demensutredning går till och en genomgång görs av de vanligaste demenssjukdomarna.
Denna bok berättar hur en demensutredning går till och en genomgång görs av de vanligaste demenssjukdomarna. Förklaringar ges till varför en demenssjuk persons beteende förändras, den innehåller även tips om hur man som närstående och vårdare kan planera och underlätta det dagliga livet både för egen del och för den som är sjuk. En mängd vardagssituationer beskrivs där alltifrån möblering och aktivering till bemötande och kommunikation behandlas. Boken vänder sig i första hand till anhöriga och närstående.
För mer information ring 042 10 44 90 alternativt gå in på
Helsingborgs kommuns hemsida » (öppnas i nytt fönster)
Utgiven av Helsingborg Anhörigcentrum.
Musik och taktil stimulering...
FoU Rapport 2004:16
FoU Rapport 2004:16
Syftet med denna studie var att få kunskap om vad kontinuerliga insatser av musik och taktil stimulering i omvårdnadsarbetet betyder för vårdtagarna och för personalen. Resultatet visar att valet att använda musik eller taktil stimulering användes i skilda sammanhang. Taktil stimulering användes mer för att skapa lugn och ro och gavs på händer, fötter och nacke i huvudsak när de äldre vilade middag eller skulle somna för kvällen. Musik användes mer för att lösa konkreta situationer även om man kombinerade bägge metoderna vid ett par tillfällen. Musik användes för att avleda och få någon i duschen, vid promenader och när någon hallucinerat. Under promenaderna har några av vårdtagarna svårt att hålla balansen och koordinera rörelserna, med hjälp av sånger med ett taktfast tempo går det bättre att räta upp kroppen och röra sig i takt till musiken. Det finns också tillfällen när någon hallucinerar och för att bryta oron i den upplevelsen fungerar det bra att sjunga tillsammans och istället koncentrera sig på visan. Medicinering med lugnande och sömn minskade. Personalens beskriver att genom musik och taktil stimulering i omvårdnaden får de mycket tillbaka av de äldre, arbetet går lättare och stämningen blir lugnare.
Ladda ned » (pdf, 34 sid)
Ethel
Ethel visslar och sjunger för sig själv på balkongen, hon förstår inte varför hon är så ensam. Hon promeneraroch önskar att hon kunde träffa någon som hon känner. Hemma i köket undrar hon vart hon ska gå för att inte sitta hemma och mögla.
Ethel visslar och sjunger för sig själv på balkongen, hon förstår inte varför hon är så ensam. Hon promeneraroch önskar att hon kunde träffa någon som hon känner. Hemma i köket undrar hon vart hon ska gå för att inte sitta hemma och mögla. Hon tittar på sina händer och ser hur gamla och darriga de är. Ethel går runt i sin lägenhet och letar efter sina nycklar och glömmer under tiden vad det är hon söker efter. Hon berättar om sin förtvivlan och gråter.
Göteborg Film Festivalkatalog 2004