Sök böcker och film

De bilder vi har av demens är vanligen att det är en form av hjärnskada som gör att alltmer av minnesfunktionerna sätts ur spel, men som också utlöser "konstiga" reaktioner och obegripliga personlighetsförändringar. Vi har vårdpersonals och anhörigas ofta plågsamma upplevelser av att en nära och bekant människa blir allt mer främmande, färändras till någon hon inte är .

Men hur är det att vara dement? Hur uppfattar men den tillvaro man lever i och reagerar på? Där de "dementa" reaktioner man ger i själva verket är ett svar på den värld man faktiskt lever i, en tillvaro som urholkats där de förlorademinnena förr fanns. En tillvaro som återskapats till ett sammanhang så gott det låtit sig göras. En glömskans värld. Där varje människa som blir dement lever i sin personliga glömskans värld.

Skriftserie 2005:4
Rapporten finns att köpa och kostar 80 kr styck. För beställning kontakta Maria
Johansson, 0435-71 99 13 eller maria.johansson@kfsk.se

I denna bok sammanfattas mycket av den kompetens och erfarenhet som personal inom äldreomsorgen samlat på sig genom åratals arbete med gamla och sjuka människor. Ett av kapitlen lyfter specifikt behov för personer med demenssjukdom. Här ges inspiration och tips på vad man, ofta med enkla medel, kan göra för att ge äldre en meningsfull vardag.

Foto • Inga Micko
Utgiven av Kommunrehab, Linköpings kommun 

Efter många år träffar dövstumma Michelle McNallys sin gamla lärare, Debraj Sahai, som med sitt engagemang nådde den då överbeskyddade, ostabila och våldsamma Michelle. Hemundervisningen gick så bra att Michelle fick börja i en vanlig skola. Debraj är dock inte längre den excentriske man som han en gång var. Han är gammal och har en demenssjukdom och han minns inte längre hur man talar. Michelle bestämmer sig för att åter igen bli en del av hans nu så tomma liv.

Mellan åren 2001 och 2003 deltog ett 40-tal undersköterskor och vårdbiträden från Östergötlands samtliga tretton kommuner i tre mindre nätverk. De träffades, i respektive nätverksgrupp, en gång per månad med syftet att undersöka om modellen lämpar sig för utbyte av erfarenheter och spridning av kunskap. Nätverksgrupperna arbetade enligt olika teman: Reminiscens metod, Jag-stärkande bemötande och Levnadsberättelsen.
Syftet med projektet var att skapa en arena för kompetensutveckling genom nätverk inom demensvården samt att testa olika metoder för att använda den nya kunskapen. Resultatet visade att deltagarnas självförtroende förbättrades. De vågade mer genom att bland annat starta studiecirklar på sin egen enhet. Genom att utbyta erfarenheter tyckte deltagarna att de fått ny kunskap och då också börjat fundera över sina egna arbetsmetoder.
Deltagarna fick fylla i en anonym utvädering och resultaten var väldigt lika. En viktig del visade sig vara att deltagarna kände sig tryggare i sin yrkesroll efter att ha varit en del i nätverket. Många kunde använda sig av den nya kunskapen i sitt dagliga arbete. De hade fått nya perspektiv på frågor om bemötande av demenssjuka.

Ladda ned » (pdf, 51 sid)