Den som misstänker eller oroar sig för att ha drabbats av demens bör kontakta läkare på vårdcentral, husläkarmottagning eller annan primärvårdsenhet. Här görs en basal demensutredning för att ta reda på om patienten har en demenssjukdom eller om symptomen beror på något annat. Utredningen brukar ta 4–6 veckor.
En basal demensutredning består av en rad olika undersökningar och provtagningar. Följande delar bör ingå (enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer):
Sjukdomshistoria
Demensutredningen tar avstamp i patientens sjukdomshistoria (anamnes). Några frågor som ställs är: Finns demens i släkten? Vilka sjukdomar har patienten haft? När kom de första symptomen? Vilka läkemedel använder patienten?
Intervjuer med anhöriga
Make, maka, barn eller syskon spelar ofta en viktig roll vid utredningen. De kan bidra med värdefull information om patienten som gör att en korrekt diagnos kan ställas.
Bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd
Omfattar bland annat en kroppsundersökning som inkluderar hjärta, lungor och blodtryck. Även undersökning av de neurologiska funktionerna ingår.
Strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga
Arbetsterapeut, ibland sjukgymnast, undersöker personens förmåga att klara av olika vardagliag aktivteter
Kognitiva test
MMSE, ibland kallat MMT, och Klocktest är två enkla test som ger en grov uppskattning av hur patientens minne och andra tankemässiga (kognitiva) förmågor fungerar. Läs mer om MMT » och Klocktest »
Blodprovstagning
Genom analys av blodprov kan man spåra eller utesluta andra orsaker till patientens problem. Förhöjda nivåer av kalcium eller homocystein kan ge demensliknande symptom. Det gäller även störd sköldkörtelfunktion, borrelia och hiv.
Hjärnavbildning med datortomografi
Även skiktröntgen av hjärnan genom datortomografi görs för att upptäcka andra möjliga orsaker till patientens symptom, till exempel hjärntumör. Datortomografi kan också ge viktig information för att kunna ställa rätt typ av demensdiagnos.
Om utredningen visar att patienten lider av demens ska sedan typ av demensdiagnos ställas (t ex Alzheimers sjukdom eller Lewykroppsdemens). Det är viktigt för att kunna sätta in rätt behandling och stöd så att man, så långt det går, kan kompensera för de funktionsnedsättningar som sjukdomen för med sig.
I vissa fall är patientens symptom svårbedömda och den basala utredningen behöver kompletteras med en utvidgad demensutredning.