Nytt om utbildningar
Vilka är erfarenheterna av studiecirklarna?
"Våra erfarenheter så här långt visar att innehållet främst passar anhöriga vars sjuke partner eller förälder fortfarande bor hemma. Grupperna bör om möjligt vara sammansatta med personer som är i en liknande situation. Det kan således vara bra att ge möjlighet till speciella grupper för personer som är barn, make eller maka". Anna-Karin Edberg, professor i geriatrisk omvårdnad vid Lunds Universitet.
Undersköterska vill gå i bräschen
Charlotta Berglund arbetar som undersköterska på en ortopediska avdelning vid Sollefteå sjukhus. Hösten 2008 började hon utbilda sig till Silviasyster. Det är en specialistutbildning i demensvård för undersköterskor som ger 60 högskolepoäng. Den är nätbaserad och genomförs på halvfart.
– Jag vill ha ett ökat samarbete mellan kommun och landsting kring vården och bemötandet av personer med demenssjukdomar. Idag vet få på akuta vårdavdelningen hur de skall skötas. Detta leder till neddragningar och längre vårdtider, både för den demenssjuke och andra patienter, och en dyrare vård.
– Jag vill gå i bräschen och kunna förmedla kunskap till resten av sjukhuset.
Utbildning till Silviasyster, läs mer » (nytt fönster)
– Jag vill ha ett ökat samarbete mellan kommun och landsting kring vården och bemötandet av personer med demenssjukdomar. Idag vet få på akuta vårdavdelningen hur de skall skötas. Detta leder till neddragningar och längre vårdtider, både för den demenssjuke och andra patienter, och en dyrare vård.
– Jag vill gå i bräschen och kunna förmedla kunskap till resten av sjukhuset.
Utbildning till Silviasyster, läs mer » (nytt fönster)
Charlotta Berglund, undersköterska, Sollefteå sjukhus
Ny webbutbildning följer nationella demensriktlinjer
Idag presenterade Socialstyrelsen en preliminär version av Nationella riktlinjer för god vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna ligger till grund för den webbaserade utbildning som Svenskt Demenscentrum håller på att ta fram.
I drygt tre år har ett 40-tal experter arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för demensvården. Bästa tillgängliga kunskap, det vill säga både forskning och beprövad erfarenhet, har sammanställts inom områden som diagnostik, läkemedelsbehandling, hjälpmedel och omvårdnad. Vid en presskonferens idag pekade Socialstyrelsen på några viktiga delar i riktlinjerna:
- Demensutredningarna måste bli fler och bättre. Var femte person med demenssjukdom får ingen utredning. Andra utreds otillräckligt.
- God omvårdnad och omsorg för personer med demens är personcentrerad, dvs utgår hela tiden från individens behov. Viktigt att ge möjlighet till ett meningsfullt innehåll i vardagen.
- Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst en gång per år följa upp sjukdomens förlopp och anpassa läkemedel, vård och omsorg efter uppföljningen.
- De bakomliggande orsakerna till beteendeförändringar och psykiska symptom, vanliga vid demenssjukdom, bör först utredas av hälso- och sjukvården. Läkemedel bör endast användas i undantagsfall.
Riktlinjerna ska bl a fungera som ett beslutsstöd för vårdpersonal och beslutsfattare. För att sprida kunskap om dessa håller Svenskt Demenscentrum på att utveckla en webbaserad utbildning. Arbetet leds av Helle Wijk, utbildningsansvarig på Svenskt Demenscentrum och en av de anlitade experterna i riktlinjearbetet.
– Utbildningen kommer att vara öppen för alla men vänder sig främst till vårdare inom t ex hemtjänst, äldreboenden och primärvård och som behöver höja sin kompetens. Utbildningen bygger helt på de nationella riktlinjerna och lanseras i samband med den slutgiltiga versionen, det vill säga våren 2010 enligt Socialstyrelsens tidsplan, säger hon.
Innan dess kommer den preliminära versionen att tas upp i 13 regionala seminarier runt om i landet, allt för att få en så bred förankring som möjligt. Under seminarierna ges politiker, tjänstemän och vårdpersonal möjlighet att analysera riktlinjernas konsekvenser för berörda verksamheter och även föreslå ändringar till Socialstyrelsen.
– Vi har skickat ut frågeställningar om de rekommendationer som vi bedömer kan få störst konsekvenser för kommuner och landsting och där vi känner att det är viktigt att få återkoppling för att kunna göra en slutlig version av riktlinjerna, säger Ulla Höjgård, projektledare för demensriktlinjerna
De regionala seminarierna hålls under hösten (se högerspalt).
Magnus Westlander
I drygt tre år har ett 40-tal experter arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för demensvården. Bästa tillgängliga kunskap, det vill säga både forskning och beprövad erfarenhet, har sammanställts inom områden som diagnostik, läkemedelsbehandling, hjälpmedel och omvårdnad. Vid en presskonferens idag pekade Socialstyrelsen på några viktiga delar i riktlinjerna:
- Demensutredningarna måste bli fler och bättre. Var femte person med demenssjukdom får ingen utredning. Andra utreds otillräckligt.
- God omvårdnad och omsorg för personer med demens är personcentrerad, dvs utgår hela tiden från individens behov. Viktigt att ge möjlighet till ett meningsfullt innehåll i vardagen.
- Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst en gång per år följa upp sjukdomens förlopp och anpassa läkemedel, vård och omsorg efter uppföljningen.
- De bakomliggande orsakerna till beteendeförändringar och psykiska symptom, vanliga vid demenssjukdom, bör först utredas av hälso- och sjukvården. Läkemedel bör endast användas i undantagsfall.
Riktlinjerna ska bl a fungera som ett beslutsstöd för vårdpersonal och beslutsfattare. För att sprida kunskap om dessa håller Svenskt Demenscentrum på att utveckla en webbaserad utbildning. Arbetet leds av Helle Wijk, utbildningsansvarig på Svenskt Demenscentrum och en av de anlitade experterna i riktlinjearbetet.
– Utbildningen kommer att vara öppen för alla men vänder sig främst till vårdare inom t ex hemtjänst, äldreboenden och primärvård och som behöver höja sin kompetens. Utbildningen bygger helt på de nationella riktlinjerna och lanseras i samband med den slutgiltiga versionen, det vill säga våren 2010 enligt Socialstyrelsens tidsplan, säger hon.
Innan dess kommer den preliminära versionen att tas upp i 13 regionala seminarier runt om i landet, allt för att få en så bred förankring som möjligt. Under seminarierna ges politiker, tjänstemän och vårdpersonal möjlighet att analysera riktlinjernas konsekvenser för berörda verksamheter och även föreslå ändringar till Socialstyrelsen.
– Vi har skickat ut frågeställningar om de rekommendationer som vi bedömer kan få störst konsekvenser för kommuner och landsting och där vi känner att det är viktigt att få återkoppling för att kunna göra en slutlig version av riktlinjerna, säger Ulla Höjgård, projektledare för demensriktlinjerna
De regionala seminarierna hålls under hösten (se högerspalt).
Magnus Westlander
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009, prel. version » (nytt fönster)
Hur ska riktlinjerna förankras? Läs intervju med Ulla Höjgård (Socialstyrelsens webb) » (nytt fönster)
Regionala seminarier
4/9 Sörmland
10/9 Skåne
18/9 Dalarna, Gävleborg
23/9 Uppland, Västmanland
7/10 Värmland
13/10 Örebro
19/10 Blekinge, Halland och Kronoberg
1–2/10 Stockholm
29/10 Norrbotten, Västerbotten
4/11 Jämtland, Västernorrland
5/11 Jönköping, Kalmar, Östergötland
12/11 Göteborg, Västra Götaland
Landets första Silviasjuksköterskor tar examen
Jag har stärkts i min yrkesroll och känner verkligen lust att jobba vidare. Det säger Ann-Marie Wall som numera kan titulera sig Silviasjuksköterska. Ett 40-tal sjuksköterskor som gått utbildningen fick i går Silviahemmets brosch och diplom ur Drottningens hand.
Ann-Marie Wall ingår i den första kullen av elever som går ut denna ettåriga högskoleutbildning inom demensområdet. Det är den enda i sitt slag för landets sjuksköterskor. Sedan 1996 har undersköterskor kunnat förkovra sig inom demensområdet genom en utbildning till Silviasyster. Denna blev högskoleutbildning 2004. Idag är båda utbildningarna nätbaserade och ges av Sophiahemmets Högskola i samverkan med Stiftelsen Silviahemmet.
Utbildningen till Silviasjuksköterska utgår från den palliativa vårdfilosofin. Den innehåller fyra kurser: Palliativ omvårdnad vid demenssjukdomar,
Specifik omvårdnad vid demenssjukdom, Ledarskap med fokus på god omvårdnad inom demensvård och Förbättringsarbete, kvalitetssäkring och pedagogiska strategier inom demensvård.
Den sista delkursen gav Anne-Marie Wall mest. Då fick demenssjuksköterskan från Säffle kommun bl a beskriva en förändringsprocess.
– Det var värdefullt eftersom jag tidigare inte jobbat så mycket med detta, samtidigt är det just det som ligger framför mig. Vi ska bilda ett demensteam i kommunen där jag, två undersköterskor och en arbetsterapeut kommer att ingå.
Anne-Marie Wall ser mest fördelar med att gå en nätbaserad distansutbildning.
– Du är inte beroende av tider och kan studera när du vill. Sen är det ju faktiskt en viss fördel att jobba och plugga samtidigt eftersom man gradvis kan tillämpa det man lär sig.
Hon får medhåll av studiekamraten Trine Johansson, demenssjuksköterska i Strömstad, som arbetat heltid under utbildningstiden.
– Det har varit ett tufft men roligt år. Och så har man blivt sporrad av kollegernas idéer, genom kontakterna man fått via nätet, säger hon.
Drottning Silvia delade inte bara ut diplom och broscher vid avslutningsceromomin på Silviahemmet på Drottningholm. Hon har även varit personligt engagerad i tillkomsten av denna utbildning, liksom tidigare i den för undersköterskor (Silviasystrar).
– Det här är en stor dag även för mig. Nu har vi avancerade utbildningar i demens för både sjuksköterskor och undersköterskor. Båda yrkeskategorierna är ju så viktiga för teamarbetet. Min dröm är att så småningom kunna erbjuda läkarna en motsvarande utbildning, säger Drottningen.
Magnus Westlander
Ann-Marie Wall ingår i den första kullen av elever som går ut denna ettåriga högskoleutbildning inom demensområdet. Det är den enda i sitt slag för landets sjuksköterskor. Sedan 1996 har undersköterskor kunnat förkovra sig inom demensområdet genom en utbildning till Silviasyster. Denna blev högskoleutbildning 2004. Idag är båda utbildningarna nätbaserade och ges av Sophiahemmets Högskola i samverkan med Stiftelsen Silviahemmet.
Utbildningen till Silviasjuksköterska utgår från den palliativa vårdfilosofin. Den innehåller fyra kurser: Palliativ omvårdnad vid demenssjukdomar,
Specifik omvårdnad vid demenssjukdom, Ledarskap med fokus på god omvårdnad inom demensvård och Förbättringsarbete, kvalitetssäkring och pedagogiska strategier inom demensvård.
Den sista delkursen gav Anne-Marie Wall mest. Då fick demenssjuksköterskan från Säffle kommun bl a beskriva en förändringsprocess.
– Det var värdefullt eftersom jag tidigare inte jobbat så mycket med detta, samtidigt är det just det som ligger framför mig. Vi ska bilda ett demensteam i kommunen där jag, två undersköterskor och en arbetsterapeut kommer att ingå.
Anne-Marie Wall ser mest fördelar med att gå en nätbaserad distansutbildning.
– Du är inte beroende av tider och kan studera när du vill. Sen är det ju faktiskt en viss fördel att jobba och plugga samtidigt eftersom man gradvis kan tillämpa det man lär sig.
Hon får medhåll av studiekamraten Trine Johansson, demenssjuksköterska i Strömstad, som arbetat heltid under utbildningstiden.
– Det har varit ett tufft men roligt år. Och så har man blivt sporrad av kollegernas idéer, genom kontakterna man fått via nätet, säger hon.
Drottning Silvia delade inte bara ut diplom och broscher vid avslutningsceromomin på Silviahemmet på Drottningholm. Hon har även varit personligt engagerad i tillkomsten av denna utbildning, liksom tidigare i den för undersköterskor (Silviasystrar).
– Det här är en stor dag även för mig. Nu har vi avancerade utbildningar i demens för både sjuksköterskor och undersköterskor. Båda yrkeskategorierna är ju så viktiga för teamarbetet. Min dröm är att så småningom kunna erbjuda läkarna en motsvarande utbildning, säger Drottningen.
Magnus Westlander
Drottningen delar ut diplom till Ann-Marie Wall som nu kan titulera sig Silviasjuksköterska.