Nytt om utbildningar

26 Feb 2019

Kognitiv medicin bör bli en ny läkarspecialitet 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

I en debattartikel i Läkartidningen efterlyser sex överläkare en ny specialistutbildning i kognitiv medicin. Förslaget får stöd av Wilhelmina Hoffman, geriatriker och chef vid Svenskt Demenscentrum.

bild på Wilhelmina Hoffman– Det är anmärkningsvärt att det fortfarande saknas en specialistutbildning i kognitiv medicin för läkare. Behovet av samlad medicinsk kompetens inom området kognition är stort och blir ännu större i takt med att befolkningen åldras, säger Wilhelmina Hoffman.

År 2015 blev äldrepsykiatri en tilläggsspecialitet till geriatrik och psykiatri.  I äldrepsykiatrin är kognitiv utredning ett viktigt utbildningsmoment men, konstaterar författarna bakom debattartikeln, en stor andel patienter med kognitiva nedsättningar är varken äldre eller uppvisar psykiska symptom. Äldrepsykiatrin är därför en för smal tillägsspecialitet anser de och får medhåll av Wilhelmina Hoffman. 

– Demenssjukdomar drabbar även personer som är yngre än 65 år, liksom särskilda patientgrupper som personer med intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom har kognitiv svikt många gånger andra orsaker än demenssjukdom, säger Wilhelmina Hoffman.

Författarna bakom debattartikeln vill att landets 58 specialistmottagningar för minnesrelaterade sjukdomar får huvudrollen vid införandet av den nya specialistutbildningen. Där finns kunskap om hur man bland annat testar kognitiva funktioner, avbildar hjärnan, gör genetiska och biokemiska undersökningar.

Läs debattartikeln i Läkartidningen (nytt fönster)

bild på Wilhelmina Hoffman– Det är anmärkningsvärt att det fortfarande saknas en specialistutbildning i kognitiv medicin för läkare. Behovet av samlad medicinsk kompetens inom området kognition är stort och blir ännu större i takt med att befolkningen åldras, säger Wilhelmina Hoffman.

År 2015 blev äldrepsykiatri en tilläggsspecialitet till geriatrik och psykiatri.  I äldrepsykiatrin är kognitiv utredning ett viktigt utbildningsmoment men, konstaterar författarna bakom debattartikeln, en stor andel patienter med kognitiva nedsättningar är varken äldre eller uppvisar psykiska symptom. Äldrepsykiatrin är därför en för smal tillägsspecialitet anser de och får medhåll av Wilhelmina Hoffman. 

– Demenssjukdomar drabbar även personer som är yngre än 65 år, liksom särskilda patientgrupper som personer med intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom har kognitiv svikt många gånger andra orsaker än demenssjukdom, säger Wilhelmina Hoffman.

Författarna bakom debattartikeln vill att landets 58 specialistmottagningar för minnesrelaterade sjukdomar får huvudrollen vid införandet av den nya specialistutbildningen. Där finns kunskap om hur man bland annat testar kognitiva funktioner, avbildar hjärnan, gör genetiska och biokemiska undersökningar.

Läs debattartikeln i Läkartidningen (nytt fönster)

05 Feb 2019

Eslöv satsar på demensombud 

 UTBILDNING

Eslövs kommun har tagit fram en lokal demensplan för 2017–2022. I den ingår en satsning på 35 demensombud i hemvård och vård- och omsorgsboende. Demensombuden utbildas och ska sedan ingå i olika kompetensnätverk för att kunna ge råd och stöd till sina kollegor. De kommer att vara knutna till ett team där även specialistutbildade undersköterskor, demenshandledare och demenssjuksköterskor ingår.

08 jan 2019

Ny utbildning om musik som omvårdnad 

 UTBILDNING

Stockholms musikpedagogiska institut (SMI) erbjuder nu en högskoleutbildning om hur konstnärliga verktyg kan användas i omvårdnaden av framför allt personer med demenssjukdom. Fokus ligger på musik, sång och rörelse.

Katarina Linblad

Utbildningen bygger på forskning och beprövad erfarenhet och har tagits fram av SMI tillsammans med Kompetenscentrum för kultur och hälsa. Det är en landstingsdriven verksamhet i Stockholm som samarbetat med bland andra Katarina Lindblad, musikterapeut och drivande bakom Svenskt Demenscentrums kunskapsstöd Mötas i musik (webbutbildning och inspirationshäfte).

Utbildningen ges i form tre delkurser, på sammanlagt 7,5 högskolepoäng, under tre teminer. Högskolebehörighet är inget krav, däremot ska sökanden vara verksam inom äldreomsorg eller vård riktad mot äldre.

Läs mer om utbildningen på SMI:s webb (nytt fönster)

Omslag till Mötas i musik

Läs om Svenskt Demenscentrums kunskapsstöd om musik 

 

Katarina Linblad

Utbildningen bygger på forskning och beprövad erfarenhet och har tagits fram av SMI tillsammans med Kompetenscentrum för kultur och hälsa. Det är en landstingsdriven verksamhet i Stockholm som samarbetat med bland andra Katarina Lindblad, musikterapeut och drivande bakom Svenskt Demenscentrums kunskapsstöd Mötas i musik (webbutbildning och inspirationshäfte).

Utbildningen ges i form tre delkurser, på sammanlagt 7,5 högskolepoäng, under tre teminer. Högskolebehörighet är inget krav, däremot ska sökanden vara verksam inom äldreomsorg eller vård riktad mot äldre.

Läs mer om utbildningen på SMI:s webb (nytt fönster)

Omslag till Mötas i musik

Läs om Svenskt Demenscentrums kunskapsstöd om musik 

 

28 aug 2018

Snart utbildar vi nya Stjärninstruktörer 

 UTBILDNING

Gör som Maria Lindgren, usk på Stortorps äldreboende, och bli Stjärninstruktör. Fortfarande finns några lediga platser till nästa utbildningsomgång som äger rum den 19–20 september i Svenskt Demenscentrums lokaler i Stockholm.

bild på Maria LindgrenSom Stjärninstruktör kommer du att hålla i de fyra utbildningss""teg som ingår i Stjärnmärkt. Det är en utbildningsmodell som har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och som vänder sig till äldreboenden och hemtjänstenheter. Läs mer om den på www.stjärnmärkt.se (nytt fönster)

Under utbildningen till Stjärninstruktör går vi igenom Stjärnmärkts fyra steg, inklusive det studiematerial som du får tillgång till och senare ska använda som instruktör. Anmäl dig via e-post senast den 3 sept: info@stjarnmarkt.se

logga stjärnmärktLäs mer om utbildningen på www.stjärnmärkt.se (nytt fönster)

För frågor om utbildningen, mejla laila.becker@demenscentrum.se

 

 

 

bild på Maria LindgrenSom Stjärninstruktör kommer du att hålla i de fyra utbildningss""teg som ingår i Stjärnmärkt. Det är en utbildningsmodell som har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och som vänder sig till äldreboenden och hemtjänstenheter. Läs mer om den på www.stjärnmärkt.se (nytt fönster)

Under utbildningen till Stjärninstruktör går vi igenom Stjärnmärkts fyra steg, inklusive det studiematerial som du får tillgång till och senare ska använda som instruktör. Anmäl dig via e-post senast den 3 sept: info@stjarnmarkt.se

logga stjärnmärktLäs mer om utbildningen på www.stjärnmärkt.se (nytt fönster)

För frågor om utbildningen, mejla laila.becker@demenscentrum.se

 

 

 

21 jun 2018

Silviahemscertifieringens effekter studeras 

 UTBILDNING

I flera år har Silviahemmet certifierat äldreboenden, sjukhusavdelningar och hela kommuner. Det innebär att vårdpersonal, och även chefer, lokalvårdare och vaktmästare, utbildas i demensvård. Certifikatet gäller sedan i tre år.

Nu har Stiftelsen Äldrecentrum fått i uppdrag att studera effekterna av certifieringen med betoning på det praktiska arbetet. Utredaren Eva Norman berättar att fyra verksamheter i landet ska följas, både före och efter certifieringen, för att bland annat se om arbetssättet ändras.

– Det kan handla om att duka och arrangera en måltid som är bättre anpassad för personer med demenssjukdom och se över tidsåtgången för insatser inom hemtjänsten eller ledsagning vid olika aktiviteter, säger hon i tidskriften Äldre i Centrum.

Utredningen presenteras i en rapport från Stiftelsen Äldrecentrum nästa år.

Läs mer i Äldre i Centrum (nytt fönster)

 

Nu har Stiftelsen Äldrecentrum fått i uppdrag att studera effekterna av certifieringen med betoning på det praktiska arbetet. Utredaren Eva Norman berättar att fyra verksamheter i landet ska följas, både före och efter certifieringen, för att bland annat se om arbetssättet ändras.

– Det kan handla om att duka och arrangera en måltid som är bättre anpassad för personer med demenssjukdom och se över tidsåtgången för insatser inom hemtjänsten eller ledsagning vid olika aktiviteter, säger hon i tidskriften Äldre i Centrum.

Utredningen presenteras i en rapport från Stiftelsen Äldrecentrum nästa år.

Läs mer i Äldre i Centrum (nytt fönster)

 

 

 

bild på omslag till Äldre i Centrum, nr 2/2018

Läs tidskriften Äldre i Centrum (nytt fönster)

23 apr 2018

Ny webbutbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning 

 UTBILDNING

Nu har Svenskt Demenscentrum och Riksförbundet FUB släppt den tredje och sista delen i kunskapsstödet Åldern har sin rätt – om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning. Det är en avgiftsfri webbutbildning som vänder sig direkt till målgruppen, det vill säga personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Utbildningen tar upp teman som hälsa och livsstil, arbete och fritid, demens samt sorg och förlust.

De andra delarna av kunskapsstödet, en webbutbildning och en bok, vänder sig till LSS-personal och anhöriga till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Läs mer här (nytt fönster)

De andra delarna av kunskapsstödet, en webbutbildning och en bok, vänder sig till LSS-personal och anhöriga till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Läs mer här (nytt fönster)

Bild på personer med intellektuell funktionsnedsättning

05 apr 2018

Fler lärande exempel på personcentrerad omvårdnad 

 UTBILDNING

...

Logga för NollvisionVid konferensen "Hur förverkliga nollvisionen?" i mitten av mars presenterades många konkreta exempel på god personcentrerad omvårdnad. Ett par av dem mejlades till Svenskt Demenscentrum och ligger nu ute på vår webb. Här hittar du även andra lärande exempel på hur personcentrerad omvårdnad kan både förebygga svåra situationer och minska användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder.

Gå till lärande exempel (Arbeta med demens/Nollvision)
Läs mer om konferensen "Hur förverkliga nollvisionen?" (Nyheter)

Logga för NollvisionVid konferensen "Hur förverkliga nollvisionen?" i mitten av mars presenterades många konkreta exempel på god personcentrerad omvårdnad. Ett par av dem mejlades till Svenskt Demenscentrum och ligger nu ute på vår webb. Här hittar du även andra lärande exempel på hur personcentrerad omvårdnad kan både förebygga svåra situationer och minska användningen av tvångs- och begränsningsåtgärder.

Gå till lärande exempel (Arbeta med demens/Nollvision)
Läs mer om konferensen "Hur förverkliga nollvisionen?" (Nyheter)

31 aug 2017

Nu har du chans att bli Nollvisionsambassadör 

 UTBILDNING

...

Nollvisionsambassadörer

I dag finns drygt 500 Nollvisionsambassadörer i landet. Svenskt Demenscentrum vill nu ge fler möjlighet att bli ambassadörer. I höst arrangerar vi därför halvdagsutbildningar i bland annat Kiruna och Stockholm.

Utbildningen i Kiruna är fullbokad medan anmälan till den i Stockholm nyligen öppnat. Den äger rum tisdag 10 oktober i samarbete med det nationella kvalitetsregistret SveDem. Utbildningen är avgiftsfri och vänder sig till dig som arbetar inom äldreomsorg, primärvård eller sjukhus. Svenskt Demenscentrum står för fika och material.

Nollvision är ett utbildningspaket för en demensvård utan tvång och begränsningar. Som ambassadör förväntas du sprida kunskap om Nollvision och dess arbetssätt på din arbetsplats och hemort. Krav för att du ska kunna gå utbildningen är att:

  • du har god kunskap om demenssjukdom.
  • din chef är insatt i utbildningspaketet Nollvision och har gett dig klartecken till att, tillsammans med dina medarbetare, utveckla och tillämpa arbetssätt som bidrar till en demensvård utan tvång och begränsningar.
  • du åtar dig att ett par gånger per år besvara en enkät om ditt arbete som Nollvisionsambassadör och om erfarenheter på din arbetsplats.

OBS! Utbildningsdagen är avgiftsfri men anmälan bindande. Vid förhinder kan du överlåta din plats till kollega. I annat fall debiterar vi dig 400 kr.

Datum: Tisdag 10 oktober, kl 13–16
Plats: Gävlegatan 16, 7 tr, Stockholm

Anmäl dig här! (nytt fönster)

Läs mer om utbildningspaketet Nollvision (nytt fönster)

 

Nollvisionsambassadörer

I dag finns drygt 500 Nollvisionsambassadörer i landet. Svenskt Demenscentrum vill nu ge fler möjlighet att bli ambassadörer. I höst arrangerar vi därför halvdagsutbildningar i bland annat Kiruna och Stockholm.

Utbildningen i Kiruna är fullbokad medan anmälan till den i Stockholm nyligen öppnat. Den äger rum tisdag 10 oktober i samarbete med det nationella kvalitetsregistret SveDem. Utbildningen är avgiftsfri och vänder sig till dig som arbetar inom äldreomsorg, primärvård eller sjukhus. Svenskt Demenscentrum står för fika och material.

Nollvision är ett utbildningspaket för en demensvård utan tvång och begränsningar. Som ambassadör förväntas du sprida kunskap om Nollvision och dess arbetssätt på din arbetsplats och hemort. Krav för att du ska kunna gå utbildningen är att:

  • du har god kunskap om demenssjukdom.
  • din chef är insatt i utbildningspaketet Nollvision och har gett dig klartecken till att, tillsammans med dina medarbetare, utveckla och tillämpa arbetssätt som bidrar till en demensvård utan tvång och begränsningar.
  • du åtar dig att ett par gånger per år besvara en enkät om ditt arbete som Nollvisionsambassadör och om erfarenheter på din arbetsplats.

OBS! Utbildningsdagen är avgiftsfri men anmälan bindande. Vid förhinder kan du överlåta din plats till kollega. I annat fall debiterar vi dig 400 kr.

Datum: Tisdag 10 oktober, kl 13–16
Plats: Gävlegatan 16, 7 tr, Stockholm

Anmäl dig här! (nytt fönster)

Läs mer om utbildningspaketet Nollvision (nytt fönster)

 

07 apr 2017

Ta del av lärande exempel för en nollvision 

 UTBILDNING

Nu har vi börjat lägga ut lärande exempel på webben, korta fallbeskrivningar om hur vårdpersonal agerar i svåra situationer utan att tvinga eller begränsa personen. Lärande exempel presenterades även på Nollvisionskonferensen i Stockholm i slutet av mars.

Som nationellt kompetenscentrum verkar Svenskt Demenscentrum för att goda erfarenheter som görs lokalt blir tillgängliga för hela landet. Därför publicerar vi nu lärande exempel som ligger i linje med utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Vårdpersonal från olika delar av landet har delat med sig av sina erfarenheter. Ta del av exemplen: Nollvision/lärande exempel.

I fjol utbildade Svenskt Demenscentrum drygt 500 Nollvisionsambassadörer, yrkesverksamma inom vård och omsorg som ska arbeta för att intentioner och arbetssätt i utbildningspaketet Nollvision sprids lokalt. Många av dem kom till ABF-huset på Sveavägen den 31 mars då Svenskt Demenscentrum och Svenska Demensregistret arrangerade en Nollvisionskonferens med temat Om förebyggande arbetssätt och ”att mäta för att veta”. 

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, konstaterade att det på många håll i landet pågår ett spännande utvecklingsarbete för att förebygga och möta svåra symptom. Samtidigt betonade hon vikten av att inte nöja sig med att bara ”göra”, man måste också ”mäta”.

– Ni måste ta reda på om de utbildningssatsningar som genomförs och de nya arbetssätt som prövar faktiskt har effekt, sade hon.
 

Det är här Svenska Demensregistret (SveDem) kommer in. Maria Eriksdotter, professor och registerhållare för SveDem, visade hur registrets SÄBO-modul kan användas bland annat för att mäta omfattningen av tvångs- och begränsningsåtgärder och hur den förändras över tid. Det har man börjat göra i Trelleborg. Kristina Edvardsson, kommunens demenskoordinator, berättade att tidigare hade många enhetschefer samma magkänsla: ”Vi är nog rätt bra på att undvika tvångsåtgärder här hos oss”, uttryckte de.

– Men första årets (2014) data från SveDem visade att andelen tvångs- och begränsningsåtgärder låg på 45 %, inte alls så bra alltså. Sedan dess har andelen minskat och det beror inte på ökad läkemedelsanvändning, det kan vi också utläsa av SveDem, sade Kristina Edvardsson.

Även i Oxelösund, ett annat lärande exempel som presenterades under konferensen, fungerade SÄBO-modulen som en väckarklocka. Levnadsberättelsen, som är ett viktigt verktyg för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad, var i många fall dammsamlare och inte journalförd. I den kolumnen blev det röda siffror i SveDem i början, berättade Anna Andersson, demenssjuksköterska i Oxelösund i kommun.

Trelleborg och Oxelösund, liksom Lovisagården i Haninge och Husums vård- och omsorgsboende – de båda andra lärande exemplen på konferensen – arbetar på lite olika sätt. Gemensamt för dem är en ambitiös utbildningssatsning för all personal bland annat i utbildningspaketet Nollvision. SveDem, BPSD-registret och Checklista demens är verktyg för att utveckla en personscentrerad omvårdad utan tvång och begränsningar. I Oxelösund har Nollvisionsambassadörerna fått en lokal motsvarighet i ”Nollvisionsspetsar” på varje arbetsplats.
 

Flera av föreläsarna betonade att arbetet med att minimera tvångs- och begränsningsåtgärder inte får stanna vid låsta dörrar, sänggrindar och andra fysiska hinder. Det handlar också om att organisera arbetet så att de boendes tillvaro inte begränsas. Här finns mycket att göra menade Petra Tegman, verksamhetschef för Lovisagården, och gav ett illustrerande exempel.

– Varför ska de boende lägga sig redan klockan åtta på kvällen? Jo, för annars blir det ett j-a liv på nattpersonalen.

– Vi måste oftare fråga oss varför vi gör saker på ett visst sätt. ”För vems skull” borde vara ett mantra för alla som arbetar med personer med demens, sade Petra Tegman.

Magnus Westlander

Som nationellt kompetenscentrum verkar Svenskt Demenscentrum för att goda erfarenheter som görs lokalt blir tillgängliga för hela landet. Därför publicerar vi nu lärande exempel som ligger i linje med utbildningspaketet Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Vårdpersonal från olika delar av landet har delat med sig av sina erfarenheter. Ta del av exemplen: Nollvision/lärande exempel.

I fjol utbildade Svenskt Demenscentrum drygt 500 Nollvisionsambassadörer, yrkesverksamma inom vård och omsorg som ska arbeta för att intentioner och arbetssätt i utbildningspaketet Nollvision sprids lokalt. Många av dem kom till ABF-huset på Sveavägen den 31 mars då Svenskt Demenscentrum och Svenska Demensregistret arrangerade en Nollvisionskonferens med temat Om förebyggande arbetssätt och ”att mäta för att veta”. 

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, konstaterade att det på många håll i landet pågår ett spännande utvecklingsarbete för att förebygga och möta svåra symptom. Samtidigt betonade hon vikten av att inte nöja sig med att bara ”göra”, man måste också ”mäta”.

– Ni måste ta reda på om de utbildningssatsningar som genomförs och de nya arbetssätt som prövar faktiskt har effekt, sade hon.
 

Det är här Svenska Demensregistret (SveDem) kommer in. Maria Eriksdotter, professor och registerhållare för SveDem, visade hur registrets SÄBO-modul kan användas bland annat för att mäta omfattningen av tvångs- och begränsningsåtgärder och hur den förändras över tid. Det har man börjat göra i Trelleborg. Kristina Edvardsson, kommunens demenskoordinator, berättade att tidigare hade många enhetschefer samma magkänsla: ”Vi är nog rätt bra på att undvika tvångsåtgärder här hos oss”, uttryckte de.

– Men första årets (2014) data från SveDem visade att andelen tvångs- och begränsningsåtgärder låg på 45 %, inte alls så bra alltså. Sedan dess har andelen minskat och det beror inte på ökad läkemedelsanvändning, det kan vi också utläsa av SveDem, sade Kristina Edvardsson.

Även i Oxelösund, ett annat lärande exempel som presenterades under konferensen, fungerade SÄBO-modulen som en väckarklocka. Levnadsberättelsen, som är ett viktigt verktyg för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad, var i många fall dammsamlare och inte journalförd. I den kolumnen blev det röda siffror i SveDem i början, berättade Anna Andersson, demenssjuksköterska i Oxelösund i kommun.

Trelleborg och Oxelösund, liksom Lovisagården i Haninge och Husums vård- och omsorgsboende – de båda andra lärande exemplen på konferensen – arbetar på lite olika sätt. Gemensamt för dem är en ambitiös utbildningssatsning för all personal bland annat i utbildningspaketet Nollvision. SveDem, BPSD-registret och Checklista demens är verktyg för att utveckla en personscentrerad omvårdad utan tvång och begränsningar. I Oxelösund har Nollvisionsambassadörerna fått en lokal motsvarighet i ”Nollvisionsspetsar” på varje arbetsplats.
 

Flera av föreläsarna betonade att arbetet med att minimera tvångs- och begränsningsåtgärder inte får stanna vid låsta dörrar, sänggrindar och andra fysiska hinder. Det handlar också om att organisera arbetet så att de boendes tillvaro inte begränsas. Här finns mycket att göra menade Petra Tegman, verksamhetschef för Lovisagården, och gav ett illustrerande exempel.

– Varför ska de boende lägga sig redan klockan åtta på kvällen? Jo, för annars blir det ett j-a liv på nattpersonalen.

– Vi måste oftare fråga oss varför vi gör saker på ett visst sätt. ”För vems skull” borde vara ett mantra för alla som arbetar med personer med demens, sade Petra Tegman.

Magnus Westlander

 

 

Petra Tegman o Wilhelmina Hoffman
Petra Tegman, verksamhetschef för Lovisagården, i samtal med Wilhelmina Hoffman.

 

Fler bilder från konferensen

14 dec 2016

Nu finns drygt 500 Nollvisionsambassadörer 

 UTBILDNING

Den 8-9 december höll Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård fortbildningsdagar i Stockholm. Då utbildades bland annat de sista Nollvisionsambassadörerna för året. De ska arbeta för att intentioner och arbetssätt i utbildningspaketet Nollvision sprids lokalt på arbetsplatser inom vård och omsorg.

Intresset för att aktivt verka för en demensvård utan tvång och begränsningar är stort. Närmare 6700 personer har genomfört webbutbildningen Nollvision. Under 2016 har Svenskt Demenscentrum, tillsammans med Svenska Demensregistret, även hållit ambassadörsutbildningar på plats i bland annat Göteborg, Härnösand, Malmö, Mönsterås, Västerås och Stockholm. I dag finns sammanlagt drygt 500 ambassadörer.

Det är ännu osäkert om det finns medel för att fortsätta utbildningssatsningen under nästa år. Klart är dock att det blir en konferens med lärande exempel från bland annat Oxelösund, Trelleborg och Örnsköldsvik. Konferensen arrangeras i Stockholm den 31 mars.

Ann-Christin Kärrman

 

Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, presenterar  intentionerna i Nollvision. 

Intresset för att aktivt verka för en demensvård utan tvång och begränsningar är stort. Närmare 6700 personer har genomfört webbutbildningen Nollvision. Under 2016 har Svenskt Demenscentrum, tillsammans med Svenska Demensregistret, även hållit ambassadörsutbildningar på plats i bland annat Göteborg, Härnösand, Malmö, Mönsterås, Västerås och Stockholm. I dag finns sammanlagt drygt 500 ambassadörer.

Det är ännu osäkert om det finns medel för att fortsätta utbildningssatsningen under nästa år. Klart är dock att det blir en konferens med lärande exempel från bland annat Oxelösund, Trelleborg och Örnsköldsvik. Konferensen arrangeras i Stockholm den 31 mars.

Ann-Christin Kärrman

 

Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, presenterar  intentionerna i Nollvision.