Senaste nytt

Åldern har sin rätt heter kunskapsstödet som består av två avgiftsfria webbutbildningar och en bok. Namnet myntades av en person med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) under ett idémöte med Svenskt Demenscentrum. "Rätt", i betydelsen rättigheter, är annars något som denna grupp länge saknade. Bara för ett par generationer sedan utsträckte sig samhällets ansvar till att driva särskilda institutioner dit personerna kom som barn. Där levde de sedan avskärmade från övriga  samhället.

I dag ser vi det som självklart att en person med intellektuell funktionsnedsättning har resurser och ska få individuellt stöd för att, så långt som möjligt, själv kunna forma sitt liv. Många bor i gruppbostäder eller egna lägenheter, med stöd av LSS-personal, och går till skolor, arbetsplatser eller dagverksamheter. Utvecklingen har påskyndats av rättighetslagen LSS som introducerades under 1990-talet.

"I slutet av 1940-talet blev få äldre än 15 år,
i dag är medellivslängden drygt 55 år"

Vad förbättrade levnadsvillkor har betytt för denna grupp går knappast att överskatta. För att ta personer med Downs syndrom som ett exempel. I slutet av 1940-talet blev få äldre än 15 år, i dag är medellivslängden drygt 55 år.

Att åldras och "gå i pension" är med andra ord något relativt nytt för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Av förklarliga skäl har kunskaperna om åldrandet inte hängt med. För några år sedan började därför Svenskt Demenscentrum och riksförbundet FUB (för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) skissa på ett kunskapsstöd, både för personerna själva och för yrkesverksamma inom LSS-området. Arvsfonden anslog medel till det samarbetsprojekt som nu går mot sitt slut.

Det konkreta resultatet är två avgiftsfria webbutbildningar och en bok, den senare för LSS-personal. Kunskapsstödet Åldern har sin rätt – om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning lanseras i samband med två konferenser, den 8 mars och den 14 april.

RUDAS har på vissa håll redan börjat användas i basala demensutredningar. Testet består av ett antal frågor som sammantaget ger en grov uppskattning av personens kognitiva förmåga. Maxpoängen är 30. Så långt är RUDAS jämförbart med MMSE som, tillsammans med Klocktest, oftast används när misstänkt demenssjukdom utreds.

Unikt för RUDAS är att det är ett mångkulturellt kognitivt test. Det kommer ursprungligen från Australien och har sedan spridit sig till en rad olika länder. 2014 lanserade Migrationsskolan vid Region Skåne den svenska versionen, RUDAS-S. Den är utvecklad och anpassad för personer med annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska samt för personer med lägre utbildningsnivå.

Allt fler äldre personer har i dag utländsk bakgrund. Många demensutredningar är därför beroende av tolk. Men MMSE är svårt att använda med tolk menar Josephine Sörenson, projektledare vid Migrationsskolan.

– Testet är svårt att översätta mellan olika kulturer och resultatet kan påverkas av patientens utbildningsnivå. Testsituationen vid MMSE kan också upplevas som konfronterande för patienten, det vet vi av erfarenhet, säger hon.

Josephine Sörenson ger ett konkret exempel på hur tolkanvändning vid MMSE ofta leder till missförstånd och felaktigheter. Testledaren ber tolken översätta uppmaningen "repetera det jag säger: inga om, men eller varför".

– I en studie som Migrationsskolan genomför, där vi filmar demensutredningar genom tolk, har vi kunnat se att denna mening inte översätts korrekt. Det innebär att testresultatet och den slutliga bedömningen kan påverkas, säger Josephine Sörenson.

Migrationsskolan har märkt en växande efterfrågan på RUDAS.

– Därför välkomnar vi att testet nu sannolikt kommer att finnas med i de reviderade riktlinjerna och får prioritet 2, det vill säga samma som MMSE och Klocktest, säger Josephine Sörenson.

I mitten av december publicerar Socialstyrelsen den reviderade versionen av de nationella demensriktlinjerna. I samband med det lägger Migrationsskolan ut RUDAS-S och den svenska manualen på Region Skånes webbsida, båda kan laddas ned gratis. Det finns även en instruktionsfilm att ta del av.

– Vi ser gärna att vårdpersonal som ska använda RUDAS i sina verksamheter går den utbildning som Migrationsskolan erbjuder och som utgår från RUDAS, tolkanvändande och personcentrerad vård i ett mångkulturellt samhälle. Vi har utbildare på fem platser i landet och länkar till dem kommer att finnas på vår hemsida, säger Josephine Sörenson.

Magnus Westlander

Genom långtidsstudien SATS har forskarna kunna följa behandling med så kallade kolinesterashämmare över tid. Det är läkemedel som kan lindra symptom vid alzheimer i tidig sjukdomsfas. En ny studie från VE Minnessjukdomar visar att högre medeldos medför långsammare försämring av tankeförmågan än lägre dos. Men läkemedelsdosen varierar med åldern. 

Äldre patienter fick i genomsnitt en lägre dos av kolinesterashämmare än yngre. Detta kan bero på en sämre förmåga att tolerera en högre dos – biverkningar är inte ovanligt vid kolinesterashämmare. En annan möjlig förklaring är att behandlande läkares uppfattning om vad som är en lämplig dos varierar med patienternas ålder. Studien ger inget svar på detta.

Studien visar också att sjukdomsprognosen förbättras av att kolinesterashämmare sätts in tidigt, då förmågan att klara sitt vardagsliv (ADL) är bevarad och innan psykotiska symtom uppträder.

– Det här understryker den kliniska betydelsen av att optimera dosen av läkemedlet kolinesterashämmare för den enskilda individen, oavsett ålder, för att förbättra prognosen. För behandlande läkare är detta viktig information, säger Carina Wattmo, medicinsk statistiker och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Region Skåne.

Läs pressmeddelandet (nytt fönster)

• Den aktuella studien har publicerats i Alzheimer’s Research & Therapy, 2017:9:70

• SATS står för Swedish Alzheimer Treatment Study och är en nationell studie som startade 1997 och avslutades 2011. Totalt deltog 1258 patienter i åldrarna 47 till 88 år från 14 minneskliniker.

IVT används främst vid ischemisk stroke, den vanligaste formen av stroke, som gör att blodflödet i hjärnan stoppas av blodpropp. Behandling med det propplösande läkemedelet inom 4,5 timmar efter insjuknandet kan förhindra att patienter förlorar talet eller blir beroende av rullstol.

Ändå har läkare varit restriktiva med att ordinera IVT till demenssjuka patienter. Det beror på en etablerad uppfattning att alzheimerpatienter lättare drabbas av hjärnblödningar. Men nu visar forskning från Karolinska Institutet att så inte är fallet.

Risken för hjärnblödning hos demenssjuka strokepatienter som fick IVT var  inte större än för andra strokepatienter. Det fanns heller ingen skillnad i risken att dö mellan de båda grupperna. Däremot uppvisade strokepatienter med demenssjukdom försämrad funktionsförmåga tre månader efter behandlingen och de skrevs oftare ut till sjukhem.

Studien bygger på samkörning av data Svenska demensregistret (SveDem) och data från det Riksstroke, det svenska strokeregistret.

Läs pressmeddelandet (nytt fönster)