Senaste nytt
Ny spridningsväg för alzheimer upptäckt
Cellens skräphanteringssystem kan sprida skadliga klumpar av proteiner mellan hjärnceller vid Alzheimers sjukdom. Men spridningen kan bromsas i experiment med odlade celler. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.
Forskarna har riktat strålkastarljuset på så kallade exosomer, små vätskeblåsor vars främsta roll är att hjälpa celler att göra sig av med restprodukter. De kan lite förenklat liknas vid soppåsar som cellen kastar ut. Men i blåsorna finns både färdiga proteiner och genetiskt material som andra celler kan plocka upp.
I den nya studien visar Linköpingsforskarna att exosomer även kan transportera skadliga proteiner vid Alzheimers sjukdom. På så vis kan sjukdomen spridas till nya nervceller. Den drabbade blir gradvis sämre i takt med att nya delar av hjärnan påverkas.
Forskarna behandlade odlade celler med olika substanser som hindrar att exosomer bildas, släpps ut eller tas upp av andra celler. Genom att störa mekanismen stoppades spridningen mellan cellerna. Metoderna som användes i laboratorieförsöken är inte lämpliga för behandling av människor men upptäckten är principiellt viktig.
– Vår studie visar att den här spridningsvägen går att påverka och att det finns potential att försöka utveckla läkemedel som är riktade mot exosomerna. Fyndet av exosomernas betydelse för spridning öppnar också upp möjligheten att diagnosticera Alzheimers sjukdom på nya sätt genom att mäta exosomerna, säger Martin Hallbeck, biträdande professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet, i ett pressmedelande.
Läs pressmeddelandet från Linköpings universitet (nytt fönster)
Forskarna har riktat strålkastarljuset på så kallade exosomer, små vätskeblåsor vars främsta roll är att hjälpa celler att göra sig av med restprodukter. De kan lite förenklat liknas vid soppåsar som cellen kastar ut. Men i blåsorna finns både färdiga proteiner och genetiskt material som andra celler kan plocka upp.
I den nya studien visar Linköpingsforskarna att exosomer även kan transportera skadliga proteiner vid Alzheimers sjukdom. På så vis kan sjukdomen spridas till nya nervceller. Den drabbade blir gradvis sämre i takt med att nya delar av hjärnan påverkas.
Forskarna behandlade odlade celler med olika substanser som hindrar att exosomer bildas, släpps ut eller tas upp av andra celler. Genom att störa mekanismen stoppades spridningen mellan cellerna. Metoderna som användes i laboratorieförsöken är inte lämpliga för behandling av människor men upptäckten är principiellt viktig.
– Vår studie visar att den här spridningsvägen går att påverka och att det finns potential att försöka utveckla läkemedel som är riktade mot exosomerna. Fyndet av exosomernas betydelse för spridning öppnar också upp möjligheten att diagnosticera Alzheimers sjukdom på nya sätt genom att mäta exosomerna, säger Martin Hallbeck, biträdande professor vid institutionen för klinisk och experimentell medicin vid Linköpings universitet, i ett pressmedelande.
Läs pressmeddelandet från Linköpings universitet (nytt fönster)
En bok som fyller ett tomrum
En bok för dig med demenssjukdom sprids nu via sjukhus och vårdcentraler. En av minnesmottagningarna som utnyttjat möjligheten att beställa boken gratis finns på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Här delas den ut till alla patienter som får en demensdiagnos.
Kognitiv mottagning M51, som är minnesmottagningens officiella namn, har drygt 600 nybesök per år. Varje månad får ungefär 30 patienter en diagnos. Vanligast är Alzheimers sjukdom men även Lewykroppsdemens, frontallobsdemens och andra kognitiva sjukdomar förekommer.
Många som utreds på mottagningen är yngre än 65 år. Men oavsett ålder är behovet av information och kunskap om demenssjukdom stort hos både patienter och anhöriga. Här har Svenskt Demenscentrums En bok för dig med demenssjukdom fyllt ett tomrum. Det anser de fyra sjuksköterskorna på minnesmottagningen: Kajsa Båkman, Alexandra Hernander Nalén, Charlotta W Nilsson och Pia Stenström.
Kajsa Båkman säger att en del läser den tillsammans med sin make eller maka. Hon berättar om ett äldre par som, efter att ha läst boken, bestämde sig för att vara öppen med att den ena fått en demensdiagnos.
– På ett återbesök fick vi höra att de hade ringt runt och förklarat för släkt och vänner vad som hade hänt. ”Det kändes så skönt efteråt”, berättade de.
I En bok för dig med demenssjukdom delar personer som ha en demensdiagnos med sig av sina erfarenheter. Boken innehåller konkreta tips och vittnar om att ett rikt och meningsfullt liv är möjligt trots svår sjukdom. Sjuksköterskorna ser den som ett viktigt komplement till andra informativa trycksaker som mottagningen erbjuder.
– Demenssjukdomen väcker efterhand nya frågor och det är viktigt även med mer kortfattade faktablad. Hur mycket information patienten är i behov av varierar från person till person och under olika delar av sjukdomsförloppet, säger Alexandra Hernander Nahlén.
På mottagningen har man tagit fram faktablad om bland annat hur en minnesutredning går till och vad man bör tänka på när det gäller läkemedel. Ett särskilt blad tar upp frågor om ärftlighet och demens – genetiska enheten delar korridor med minnesmottagningen och kopplas ibland in för att utreda eventuella ärftliga samband. Även Svenskt Demenscentrums faktablad, som finns på olika språk, delas ofta ut till patienterna.
Den skriftliga informationen är ett viktigt minnesstöd och komplement till samtalen med mottagningens läkare, kuratorer och sjuksköterskor. Även bra bilder är viktiga, inte minst för att underlätta kommunikationen mellan patient och öppenvård.
– I En bok för dig med demenssjukdom finns bilder på olika kognitiva hjälpmedel. Vi brukar peka ut och markera dem som vi tror kan vara lämpliga. Patienten kan då visa dem för sin förskrivande arbetsterapeut. Långtifrån alla arbetsterapeuter känner ju till vilka kognitiva hjälpmedel som finns på marknaden, påpekar Charlotta W Nilsson.
Magnus Westlander
Här delas den ut till alla patienter som får en demensdiagnos.
Kognitiv mottagning M51, som är minnesmottagningens officiella namn, har drygt 600 nybesök per år. Varje månad får ungefär 30 patienter en diagnos. Vanligast är Alzheimers sjukdom men även Lewykroppsdemens, frontallobsdemens och andra kognitiva sjukdomar förekommer.
Många som utreds på mottagningen är yngre än 65 år. Men oavsett ålder är behovet av information och kunskap om demenssjukdom stort hos både patienter och anhöriga. Här har Svenskt Demenscentrums En bok för dig med demenssjukdom fyllt ett tomrum. Det anser de fyra sjuksköterskorna på minnesmottagningen: Kajsa Båkman, Alexandra Hernander Nalén, Charlotta W Nilsson och Pia Stenström.
Kajsa Båkman säger att en del läser den tillsammans med sin make eller maka. Hon berättar om ett äldre par som, efter att ha läst boken, bestämde sig för att vara öppen med att den ena fått en demensdiagnos.
– På ett återbesök fick vi höra att de hade ringt runt och förklarat för släkt och vänner vad som hade hänt. ”Det kändes så skönt efteråt”, berättade de.
I En bok för dig med demenssjukdom delar personer som ha en demensdiagnos med sig av sina erfarenheter. Boken innehåller konkreta tips och vittnar om att ett rikt och meningsfullt liv är möjligt trots svår sjukdom. Sjuksköterskorna ser den som ett viktigt komplement till andra informativa trycksaker som mottagningen erbjuder.
– Demenssjukdomen väcker efterhand nya frågor och det är viktigt även med mer kortfattade faktablad. Hur mycket information patienten är i behov av varierar från person till person och under olika delar av sjukdomsförloppet, säger Alexandra Hernander Nahlén.
På mottagningen har man tagit fram faktablad om bland annat hur en minnesutredning går till och vad man bör tänka på när det gäller läkemedel. Ett särskilt blad tar upp frågor om ärftlighet och demens – genetiska enheten delar korridor med minnesmottagningen och kopplas ibland in för att utreda eventuella ärftliga samband. Även Svenskt Demenscentrums faktablad, som finns på olika språk, delas ofta ut till patienterna.
Den skriftliga informationen är ett viktigt minnesstöd och komplement till samtalen med mottagningens läkare, kuratorer och sjuksköterskor. Även bra bilder är viktiga, inte minst för att underlätta kommunikationen mellan patient och öppenvård.
– I En bok för dig med demenssjukdom finns bilder på olika kognitiva hjälpmedel. Vi brukar peka ut och markera dem som vi tror kan vara lämpliga. Patienten kan då visa dem för sin förskrivande arbetsterapeut. Långtifrån alla arbetsterapeuter känner ju till vilka kognitiva hjälpmedel som finns på marknaden, påpekar Charlotta W Nilsson.
Magnus Westlander
Beställ boken gratis
Vårdcentraler och minnesmottagningar kan beställa En bok för dig med demenssjukdom gratis via denna länk (gäller så långt lagret räcker).
Övriga kan köpa boken för 50 kr, exkl adm avgift, i Svenskt Demenscentrums webbshop (nytt fönster).
Regeringen presenterar demensstrategi
Regeringen har presenterat en nationell demensstrategi för Sverige. En modell för hur vård och omsorg kan organiseras ska tas fram och spridas av Socialstyrelsen. Syftet är bland annat att öka kvaliteten och göra vården mer jämlik.
Äldreminister Lena Hallengren presenterade strategin vid en pressträff på Silviahemmet den 24 maj.
– Kvinnor och män med demenssjukdom ska så långt det är möjligt kunna känna trygghet, leva ett aktivt liv och ha inflytande i sin vardag, sade hon.
Sju områden pekas ut som särskilt viktiga att förbättra och utveckla. Ett handlar om samverkan mellan hälso- och sjukvård och social omsorg. Den modell som ska tas fram av Socialstyrelsen ska peka ut ett standardiserat insatsförlopp. Tanken är att vården och omsorgen ska vara likvärdig i landet.
– Målet är att en person med demenssjukdom sammanhållet ska erbjudas rätt stöd och rätt insatser vid rätt tidpunkt under hela sjukdomsförloppet, sade Lena Hallengren.
Likaså måste anhöriga kunna lita på att även de får den vård och omsorg de behöver. Personal, kunskap och kompetens, uppföljning och utvärdering stöd till anhöriga, välfärdsteknik och digitalisering är andra områden som pekas ut i strategin liksom civilsamhället. Hela samhället måste förändras för att bättre möta människor med demenssjukdom.
– Det är inte rimligt att det finns personal som möter människor med demenssjukdom och som själva inte har kunskap och kompetens, sade Lena Hallengren apropå behovet av utbildning.
Socialstyrelsen får i uppdrag att hantera och följa upp demensstrategin. En plan för arbetet ska redovisas den 1 oktober i år och uppdraget ska slutredovisas 1 juni 2022.
Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och för Silviahemmet är en av dem som länge verkat för en nationell strategi. Sådana finns redan bland annat i de nordiska grannländerna.
– Det är fantastiskt att Sverige får en nationell demensstrategi, säger hon och fortsätter:
– Sen tycker jag att det är oerhört viktigt att en strategi verkligen beaktar alla delar när det gäller demensvård, omsorg och forskning. Jag tycker också det är viktigt med klara mål utsatta. Detta så att varje kommun och varje landsting kan stämma av var man är i sin egen utveckling, inom ramen för den nationella strategin.
Äldreminister Lena Hallengren presenterade strategin vid en pressträff på Silviahemmet den 24 maj.
– Kvinnor och män med demenssjukdom ska så långt det är möjligt kunna känna trygghet, leva ett aktivt liv och ha inflytande i sin vardag, sade hon.
Sju områden pekas ut som särskilt viktiga att förbättra och utveckla. Ett handlar om samverkan mellan hälso- och sjukvård och social omsorg. Den modell som ska tas fram av Socialstyrelsen ska peka ut ett standardiserat insatsförlopp. Tanken är att vården och omsorgen ska vara likvärdig i landet.
– Målet är att en person med demenssjukdom sammanhållet ska erbjudas rätt stöd och rätt insatser vid rätt tidpunkt under hela sjukdomsförloppet, sade Lena Hallengren.
Likaså måste anhöriga kunna lita på att även de får den vård och omsorg de behöver. Personal, kunskap och kompetens, uppföljning och utvärdering stöd till anhöriga, välfärdsteknik och digitalisering är andra områden som pekas ut i strategin liksom civilsamhället. Hela samhället måste förändras för att bättre möta människor med demenssjukdom.
– Det är inte rimligt att det finns personal som möter människor med demenssjukdom och som själva inte har kunskap och kompetens, sade Lena Hallengren apropå behovet av utbildning.
Socialstyrelsen får i uppdrag att hantera och följa upp demensstrategin. En plan för arbetet ska redovisas den 1 oktober i år och uppdraget ska slutredovisas 1 juni 2022.
Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum och för Silviahemmet är en av dem som länge verkat för en nationell strategi. Sådana finns redan bland annat i de nordiska grannländerna.
– Det är fantastiskt att Sverige får en nationell demensstrategi, säger hon och fortsätter:
– Sen tycker jag att det är oerhört viktigt att en strategi verkligen beaktar alla delar när det gäller demensvård, omsorg och forskning. Jag tycker också det är viktigt med klara mål utsatta. Detta så att varje kommun och varje landsting kan stämma av var man är i sin egen utveckling, inom ramen för den nationella strategin.
Ladda ned
Nationell strategi för omsorg om personer med demenssjukdom (pdf, 31 sid)
Filmer: Ögonblick att minnas
Rörlig bild kan vara ett bra sätt att väcka minnen och ögonblick till liv. Mobila dokumentärredaktionen har producerat en rad filmer som skildrar tillvaron och miljöer från 1940- och 1950-talen, då många av de som är äldre pensionärer idag växte upp.
Målgruppen är främst personer med demenssjukdom som ska ges möjlighet att minnas och berätta för varandra om det som kommer upp i filmerna. De ses med fördel tillsammans med personal eller anhöriga som kan vägleda och inspirera till samtal efteråt.
Filmerna har gjorts i samarbete med Demensförbundet och Ersta Diakoni med stöd av Allmänna arvsfonden och Längmanska Kulturfonden. De kan beställas gratis som DVD (inkl tryckt handledning) eller ses på Mobila dokumentärredaktionens webb. Där finns även en inspirationsfilm om hur man kan använda materialet.
Se filmerna på Mobila dokumentärredaktionens webb (nytt fönster)
Målgruppen är främst personer med demenssjukdom som ska ges möjlighet att minnas och berätta för varandra om det som kommer upp i filmerna. De ses med fördel tillsammans med personal eller anhöriga som kan vägleda och inspirera till samtal efteråt.
Filmerna har gjorts i samarbete med Demensförbundet och Ersta Diakoni med stöd av Allmänna arvsfonden och Längmanska Kulturfonden. De kan beställas gratis som DVD (inkl tryckt handledning) eller ses på Mobila dokumentärredaktionens webb. Där finns även en inspirationsfilm om hur man kan använda materialet.
Se filmerna på Mobila dokumentärredaktionens webb (nytt fönster)
Tillfälligt stängt under flytt
Svenskt Demenscentrum byter lokaler. Den 1 juni går flyttlasset till Sveavägen 155, en knapp kilometer bort.
För att hinna packa upp och installer våra servrar kommer hemsidan, utbildningsportalen och webbshoppen att vara stängda, från kl 12.00, fredag 1 juni, till kl 8.00, måndag 4 juni. Under den tiden kan vi heller inte nås via mejl.
Svenskt Demenscentrums fullständiga adress blir Sveavägen 155, 113 46 Stockholm. Vi kommer även framöver att dela lokaler med befolkningsstudien SNAC-K, Stiftelsen Äldrecentrum och Tidskriften Äldre i Centrum.
Sveavägen 155 ligger vid Norrtull, ett stenkast från Hagaparken och Karolinskaområdet. Blå buss nr 2 har sin ändhållplats strax utanför. Även flygbussarna stannar i närheten.
Här hittar du oss på kartan (nytt fönster)
För att hinna packa upp och installer våra servrar kommer hemsidan, utbildningsportalen och webbshoppen att vara stängda, från kl 12.00, fredag 1 juni, till kl 8.00, måndag 4 juni. Under den tiden kan vi heller inte nås via mejl.
Svenskt Demenscentrums fullständiga adress blir Sveavägen 155, 113 46 Stockholm. Vi kommer även framöver att dela lokaler med befolkningsstudien SNAC-K, Stiftelsen Äldrecentrum och Tidskriften Äldre i Centrum.
Sveavägen 155 ligger vid Norrtull, ett stenkast från Hagaparken och Karolinskaområdet. Blå buss nr 2 har sin ändhållplats strax utanför. Även flygbussarna stannar i närheten.
Här hittar du oss på kartan (nytt fönster)
Så hanterar vi dina personuppgifter
Har du köpt en bok i vår webbshop? Eller registrerat ett konto på vår utbildningsportal? I så fall har du lämnat personuppgifter till Svenskt Demenscentrum. Den 25 maj 2018 införs en ny lag som berör detta och som gäller inom hela EU-området.
Den nya lagen som ersätter PUL heter General Data Protection Regulation, förkortat GDPR. Dess främsta syfte är att säkerställa att personuppgifter som du lämnar till myndigheter, företag och organisationer behandlas korrekt och med respekt för din personliga integritet. Lagen ger dig också rätt att få veta vilka personuppgifter som finns lagrade om dig och – om du så önskar – få uppgifterna raderade.
Svenskt Demenscentrum vill att du ska känna dig trygg med hur vi hanterar dina personuppgifter. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar med det.
Den nya lagen som ersätter PUL heter General Data Protection Regulation, förkortat GDPR. Dess främsta syfte är att säkerställa att personuppgifter som du lämnar till myndigheter, företag och organisationer behandlas korrekt och med respekt för din personliga integritet. Lagen ger dig också rätt att få veta vilka personuppgifter som finns lagrade om dig och – om du så önskar – få uppgifterna raderade.
Svenskt Demenscentrum vill att du ska känna dig trygg med hur vi hanterar dina personuppgifter. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar med det.
Nu kan du bli demensvän
Demensvän är en nystartad kampanj för att öka kunskapen om demenssjukdom hos allmänheten. Bakom den står Demensförbundet som siktar på 10 000 registrerade demensvänner vid årets slut.
Vem som helst kan bli demensvän och det kostar inget att registrera sig på https://demensvan.se. Du som gör det får en pin med kampanjens symbol och en broschyr som tar upp vanliga tecken på demens, praktiska råd om bemötande och om hur du kan hjälpa personen.
– Nästa alla har träffat någon person med demens, som närstående eller ute i samhället – på banken eller busshållsplatsen. Folk behöver inte bli experter på demens men om de har grundläggande kunskap för att kunna förstå och hjälpa ökar de drabbades möjlighet att leva ett bra liv även när vardagen blir mer komplicerad, säger Anni Reimers, förbundssekreterare på Demensförbundet.
En bra början är att se de talande kortfilmer som finns på kampa""njens hemsida. Förvirrade personer, i affären och på bussen, möts av en omgivning som förblir passiva åskådare, troligen mer på grund av okunskap än nonchalans. Filmerna är producerade av Alzheimerföreningen i Danmark där en motsvarande kampanj startade för ett par år sedan.
– Jag var nyligen inne på deras hemsida och såg att det nu finns 55 888 demensvänner i Danmark. Vi siktar på 10 000 till årsskiftet, säger Anni Reimers som tror att kampanjen även kan skapa ett tryck på politiker och beslutsfattare underifrån.
– Samhället behöver bli mer demensvänligt och ett demenvänligare samhälle blir också ett vänligare samhälle för alla.
Magnus Westlander
Här kan du blir demensvän (nytt fönster)
Vem som helst kan bli demensvän och det kostar inget att registrera sig på https://demensvan.se. Du som gör det får en pin med kampanjens symbol och en broschyr som tar upp vanliga tecken på demens, praktiska råd om bemötande och om hur du kan hjälpa personen.
– Nästa alla har träffat någon person med demens, som närstående eller ute i samhället – på banken eller busshållsplatsen. Folk behöver inte bli experter på demens men om de har grundläggande kunskap för att kunna förstå och hjälpa ökar de drabbades möjlighet att leva ett bra liv även när vardagen blir mer komplicerad, säger Anni Reimers, förbundssekreterare på Demensförbundet.
En bra början är att se de talande kortfilmer som finns på kampa""njens hemsida. Förvirrade personer, i affären och på bussen, möts av en omgivning som förblir passiva åskådare, troligen mer på grund av okunskap än nonchalans. Filmerna är producerade av Alzheimerföreningen i Danmark där en motsvarande kampanj startade för ett par år sedan.
– Jag var nyligen inne på deras hemsida och såg att det nu finns 55 888 demensvänner i Danmark. Vi siktar på 10 000 till årsskiftet, säger Anni Reimers som tror att kampanjen även kan skapa ett tryck på politiker och beslutsfattare underifrån.
– Samhället behöver bli mer demensvänligt och ett demenvänligare samhälle blir också ett vänligare samhälle för alla.
Magnus Westlander
Här kan du blir demensvän (nytt fönster)
Ladda ned MoCA för demensutredningar
MoCA står för The Montreal Cognitive Assessment och är ett snabbt bedömningsinstrument som används vid misstänkt demenssjukdom. Det finns med som rekommendation (prioritet 5) i senaste versionen av Nationella riktlinjer för vård och omorg vid demenssjukom (2017). Nu kan MoCA laddas ned från Skalor & instrument.
Landets första Silviafysioterapeuter diplomeras
Den 18 april fick Sverige sina första Silviafysioterapeuter. Vid en ceremoni i Kungliga slottet diplomerades sju fysioterapeuter på magisterutbildningen i demensvård vid Karolinska Institutet. En av dem var Emma Gard, verksam vid Aleris Salabacke Plaza i Uppsala.
Emma Gard får ta emot diplom av Drottning Silvia. Foto: Yanan Li
Svenskt Demenscentrum talade med Emma Gard hösten 2015, innan hon påbörjat utbildningen vid Karolinska institutet. Då hade hon just fått ett positivt besked, att Alzheimerfonden skulle stå för kursavgiften. Efter två års studier, som inkluderar hennes vetenskapliga arbete om fallprevention, kan hon nu titulera sig Silviafysioterapeut. Svenskt Demenscentrum gratulerar.
– Tack! Det kändes stort men också pirrigt att få ta emot diplom av Drottningen, inför publik och allt runt omkring. Så det är nog först nu som jag börjat smälta det här, säger Emma Gard i telefon, dagen efter den högtidliga ceremonin i Bernadottebiblioteket, Kungliga slottet.
– Det har varit en fantastisk förmån att få fördjupa sig i demens, utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv, och samtidigt kunna tillämpa kunskaper direkt på sin arbetsplats. Det har gett en ökad trygghet och jag känner mig stärkt i min yrkesroll, säger hon.
Emma Gard tillhör den första kullen som tar examen från den tvååriga magisterutbildningen i demensvård. Den motsvarar 60 högskolepoäng och har tagits fram av Karolinska Institutet tillsammans med Silviahemmet. Eftersom utbildningen är webbaserad och studietakten halvfart finns möjlighet att kombinera den med yrkesarbete eller, som det även blev i Emma Gards fall, små barn. Aleris gav henne klartecken till att ägna en arbetsdag i veckan åt studierna.
– Men efter första terminen födde jag barn och blev föräldraledig. Det var rätt tufft att samtidigt plugga men det gick, mycket tack vare allt stöd från familjen, säger hon.
Emma Gard är överlag positiv till den webbaserade studieformen. De förinspelade föreläsningarna kunde hon ta del av när det passade. Videomöten med lärare och kurskamrater hölls regelbundet.
– Första gången jag träffade kurskamraterna var i höstas, vid slutopponeringen av våra uppsatser. Tror det skulle vara positivt att ha en eller ett par gemensamma kursdagar redan i början av utbildningen så att man får träffa sina kurskamrater, säger hon.
Nu när utbildningen är över kan hon lägga ännu mer tid på sitt arbete på nyöppnade Salabacke Plaza. Det är ett modernt äldreboende där merparten av platserna är anpassade för personer med demenssjukdom. Bland medarbetarna finns flera Silviasystrar och Emma Gard ser goda möjligheter i miljön.
– Vi har hälsorum med gymutrustning och så finns två stora härliga takterasser. Där planerar jag att flytta ut en del aktiviteter under sommarhalvåret.
– Fysisk aktivitet är viktigt hela livet och något alla ska ha rätt till. Vården måste anpassa sig så att även personer med demenssjukdom kan få utöva fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar, säger Emma Gard.
Den 18 april diplomerades även landets första Silvaarbetsterapeuter samt fyra nya Silvialäkare.
Magnus Westlander
Emma Gard får ta emot diplom av Drottning Silvia. Foto: Yanan Li
Svenskt Demenscentrum talade med Emma Gard hösten 2015, innan hon påbörjat utbildningen vid Karolinska institutet. Då hade hon just fått ett positivt besked, att Alzheimerfonden skulle stå för kursavgiften. Efter två års studier, som inkluderar hennes vetenskapliga arbete om fallprevention, kan hon nu titulera sig Silviafysioterapeut. Svenskt Demenscentrum gratulerar.
– Tack! Det kändes stort men också pirrigt att få ta emot diplom av Drottningen, inför publik och allt runt omkring. Så det är nog först nu som jag börjat smälta det här, säger Emma Gard i telefon, dagen efter den högtidliga ceremonin i Bernadottebiblioteket, Kungliga slottet.
– Det har varit en fantastisk förmån att få fördjupa sig i demens, utifrån ett fysioterapeutiskt perspektiv, och samtidigt kunna tillämpa kunskaper direkt på sin arbetsplats. Det har gett en ökad trygghet och jag känner mig stärkt i min yrkesroll, säger hon.
Emma Gard tillhör den första kullen som tar examen från den tvååriga magisterutbildningen i demensvård. Den motsvarar 60 högskolepoäng och har tagits fram av Karolinska Institutet tillsammans med Silviahemmet. Eftersom utbildningen är webbaserad och studietakten halvfart finns möjlighet att kombinera den med yrkesarbete eller, som det även blev i Emma Gards fall, små barn. Aleris gav henne klartecken till att ägna en arbetsdag i veckan åt studierna.
– Men efter första terminen födde jag barn och blev föräldraledig. Det var rätt tufft att samtidigt plugga men det gick, mycket tack vare allt stöd från familjen, säger hon.
Emma Gard är överlag positiv till den webbaserade studieformen. De förinspelade föreläsningarna kunde hon ta del av när det passade. Videomöten med lärare och kurskamrater hölls regelbundet.
– Första gången jag träffade kurskamraterna var i höstas, vid slutopponeringen av våra uppsatser. Tror det skulle vara positivt att ha en eller ett par gemensamma kursdagar redan i början av utbildningen så att man får träffa sina kurskamrater, säger hon.
Nu när utbildningen är över kan hon lägga ännu mer tid på sitt arbete på nyöppnade Salabacke Plaza. Det är ett modernt äldreboende där merparten av platserna är anpassade för personer med demenssjukdom. Bland medarbetarna finns flera Silviasystrar och Emma Gard ser goda möjligheter i miljön.
– Vi har hälsorum med gymutrustning och så finns två stora härliga takterasser. Där planerar jag att flytta ut en del aktiviteter under sommarhalvåret.
– Fysisk aktivitet är viktigt hela livet och något alla ska ha rätt till. Vården måste anpassa sig så att även personer med demenssjukdom kan få utöva fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar, säger Emma Gard.
Den 18 april diplomerades även landets första Silvaarbetsterapeuter samt fyra nya Silvialäkare.
Magnus Westlander
Ny webbutbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning
Nu har Svenskt Demenscentrum och Riksförbundet FUB släppt den tredje och sista delen i kunskapsstödet Åldern har sin rätt – om att åldras med intellektuell funktionsnedsättning. Det är en avgiftsfri webbutbildning som vänder sig direkt till målgruppen, det vill säga personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning). Utbildningen tar upp teman som hälsa och livsstil, arbete och fritid, demens samt sorg och förlust.
- Gå till utbildningen på Svenskt Demenscentrums webb (nytt fönster).
De andra delarna av kunskapsstödet, en webbutbildning och en bok, vänder sig till LSS-personal och anhöriga till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Läs mer här (nytt fönster)
- Gå till utbildningen på Svenskt Demenscentrums webb (nytt fönster).
De andra delarna av kunskapsstödet, en webbutbildning och en bok, vänder sig till LSS-personal och anhöriga till personer med intellektuell funktionsnedsättning. Läs mer här (nytt fönster)
