Senaste nytt
Norrländskt anhörigstöd till Europafinal
Demensprojektet ACTION har gått till final i tävlingen European e-Inclusion Awards. Projektet syftar till att med databaserat stöd underlätta vardagen för anhöriga till personer med demens.
Totalt 469 europeiska organisationer har ställt upp i årets upplaga av European e-Inclusion Awards. Tävlingen vänder sig till projekt som, med hjälp av digital informationsteknik, försökt utveckla och förbättra servicen och stödet inom det sociala området .
Till finalen har nominerats 35 projekt, däribland svenska ACTION i klassen "Ett bra åldrande". Projektet har genomförts i Västernorrland och syftar till att ge anhörigvårdare till demenssjuka stöd i vardagen. Genom en databaserad tjänst kan de kommunicera med både vårdpersonal och andra anhörigvårdare. Tjänsten har utvecklats i nära samverkan med deltagarna och anpassats främst för glesbygd. Hjälpmedelsinstitutet och Telia Sonera är medfinansiärer.
Vinnarna i de olika sju klasserna utses den 1 december i Wien.
Totalt 469 europeiska organisationer har ställt upp i årets upplaga av European e-Inclusion Awards. Tävlingen vänder sig till projekt som, med hjälp av digital informationsteknik, försökt utveckla och förbättra servicen och stödet inom det sociala området .
Till finalen har nominerats 35 projekt, däribland svenska ACTION i klassen "Ett bra åldrande". Projektet har genomförts i Västernorrland och syftar till att ge anhörigvårdare till demenssjuka stöd i vardagen. Genom en databaserad tjänst kan de kommunicera med både vårdpersonal och andra anhörigvårdare. Tjänsten har utvecklats i nära samverkan med deltagarna och anpassats främst för glesbygd. Hjälpmedelsinstitutet och Telia Sonera är medfinansiärer.
Vinnarna i de olika sju klasserna utses den 1 december i Wien.
Storbritanniens kostnader för demens väntas tredubblas
I Storbritannien kommer 1,4 miljoner personer ha en demenssjukdom om 30 år. Det är en fördubbling jämfört med idag. Samhällskostnaderna för demenssjukdomarna väntas öka ännu mer.
Uppgifterna kommer från tankesmedjan Foresight som sorterar under det brittiska utbildningsdepartementet. I en ny rapport framhåller den demenssjukdomarna som en av framtidens största utmaningar.
Demens påverkar först och främst de direkt drabbade, familjerna och anhörigvårdarna. Men med en kraftigt växande äldre befolkning är demens även en tickande utgiftsbomb, menar rapportförfattarna. Kostnaderna för den brittiska samhällsekonomin uppgår idag till 17 miljarder pund. Om trettio väntas demenssjukdomarna ta minst 50 miljarder pund (ung 650 miljarder kronor) i anspråk, det vill säga tre gånger så mycket som idag.
Foresight välkomnar arbetet med att utveckla en nationell strategi för demens och pekar på några områden som bör ingå:
- Börja tidigt i livet. Uppmuntra motion i medelåldern och utbildning, faktorer som kan minska riskerna att insjukna.
- Utveckla och använda metoder för tidig diagnos
- Nya behandlingar för att bromsa sjukdomsförloppet
Mental Capital and Wellbeing: Making the most of ourselves, in the 21st century. Foresight • Government Office for Science. Ladda ned » (pdf, 52 sidor)
Uppgifterna kommer från tankesmedjan Foresight som sorterar under det brittiska utbildningsdepartementet. I en ny rapport framhåller den demenssjukdomarna som en av framtidens största utmaningar.
Demens påverkar först och främst de direkt drabbade, familjerna och anhörigvårdarna. Men med en kraftigt växande äldre befolkning är demens även en tickande utgiftsbomb, menar rapportförfattarna. Kostnaderna för den brittiska samhällsekonomin uppgår idag till 17 miljarder pund. Om trettio väntas demenssjukdomarna ta minst 50 miljarder pund (ung 650 miljarder kronor) i anspråk, det vill säga tre gånger så mycket som idag.
Foresight välkomnar arbetet med att utveckla en nationell strategi för demens och pekar på några områden som bör ingå:
- Börja tidigt i livet. Uppmuntra motion i medelåldern och utbildning, faktorer som kan minska riskerna att insjukna.
- Utveckla och använda metoder för tidig diagnos
- Nya behandlingar för att bromsa sjukdomsförloppet
Mental Capital and Wellbeing: Making the most of ourselves, in the 21st century. Foresight • Government Office for Science. Ladda ned » (pdf, 52 sidor)
Luktsinnet kan avslöja begynnande demens
Det är känt att personer med demenssjukdomar har svårare att känna igen dofter. Nu visar en avhandling att luktsinnet försämras långt innan demenssymptomen uppträder. Resultaten kan leda till bättre diagnosmetoder, säger psykologen Jonas Olofsson.
Jonas Olofsson disputerade den 10 oktober vid institutionen för psykologi, Umeå universitet. I sitt avhandlingsarbete har han följt 501 personer i åldrarna 65 – 90 år, inom ramen för Betulastudien. Ingen av dem uppvisade några symptom på demens vid första undersökningstillfället. Deltagarna ombads då att försöka identifiera 13 olika dofter av välkända blommor, frukter och kryddor.
Dofttestet upprepades fem år senare. Då undersöktes även hur deltagarnas kognitiva förmågor (minne, orienteringsförmåga etc) förändrats och vilka som hade insjuknat i demens. Jonas Olofsson fann att många av dem som insjuknat hade ett dåligt luktsinne redan vid första testtillfället.
– Vi vet sedan tidigare att personer med Alzheimers sjukdom och parkinsondemens ofta får sämre luktsinne. Resultatet från min avhandling visar att luktsinnet försämras långt innan en demensdiagnos överhuvudtaget kan ställas. Äldre med dåligt luktsinne löper helt enkelt större risk att få demenssjukdom än andra, säger Jonas Olofsson.
Sambandet mellan nedsatt luktsinne och demens var särskilt uttalat för personer med den s k apoE4-allelen, en genetisk variant som ökar risken för Alzheimers sjukdom.
– Eftersom apoE-genen på olika sätt har betydelse för vår förmåga att känna dofter är det fullt tänkbart att ett nedsatt luktsinne, hos personer med apoE4-allelen, är ett tidigt tecken på att sjukdomsprocessen i hjärnan satt igång, säger Jonas Olofsson.
På sikt tror Jonas Olofsson att tester av luktsinnet, i kombination med traditionella utvärderingar och genetisk information, kan bidra till att förbättra demensdiagnostiken. Det skulle innebära t ex att symptomlindrande läkemedel kan sättas in i ett tidigare skede.
– Men lukttesterna behöver utvecklas, bl a för att identifiera vilka dofter som är bäst lämpade för att upptäcka demens.
Magnus Westlander
Jonas Olofsson disputerade den 10 oktober vid institutionen för psykologi, Umeå universitet. I sitt avhandlingsarbete har han följt 501 personer i åldrarna 65 – 90 år, inom ramen för Betulastudien. Ingen av dem uppvisade några symptom på demens vid första undersökningstillfället. Deltagarna ombads då att försöka identifiera 13 olika dofter av välkända blommor, frukter och kryddor.
Dofttestet upprepades fem år senare. Då undersöktes även hur deltagarnas kognitiva förmågor (minne, orienteringsförmåga etc) förändrats och vilka som hade insjuknat i demens. Jonas Olofsson fann att många av dem som insjuknat hade ett dåligt luktsinne redan vid första testtillfället.
– Vi vet sedan tidigare att personer med Alzheimers sjukdom och parkinsondemens ofta får sämre luktsinne. Resultatet från min avhandling visar att luktsinnet försämras långt innan en demensdiagnos överhuvudtaget kan ställas. Äldre med dåligt luktsinne löper helt enkelt större risk att få demenssjukdom än andra, säger Jonas Olofsson.
Sambandet mellan nedsatt luktsinne och demens var särskilt uttalat för personer med den s k apoE4-allelen, en genetisk variant som ökar risken för Alzheimers sjukdom.
– Eftersom apoE-genen på olika sätt har betydelse för vår förmåga att känna dofter är det fullt tänkbart att ett nedsatt luktsinne, hos personer med apoE4-allelen, är ett tidigt tecken på att sjukdomsprocessen i hjärnan satt igång, säger Jonas Olofsson.
På sikt tror Jonas Olofsson att tester av luktsinnet, i kombination med traditionella utvärderingar och genetisk information, kan bidra till att förbättra demensdiagnostiken. Det skulle innebära t ex att symptomlindrande läkemedel kan sättas in i ett tidigare skede.
– Men lukttesterna behöver utvecklas, bl a för att identifiera vilka dofter som är bäst lämpade för att upptäcka demens.
Magnus Westlander
Utvärderare lovordar svensk forskningssatsning
En internationell expertgrupp ger höga betyg till Swedish Brain Power, en svensk femårig forskningssatsning på alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar.
Swedish Brain Power startade i juli 2005. Det fungerar som ett forskningsnätverk som samlar kompetens från hela landet. Målet är att utveckla bl a tidig diagnostik och mer effektiva behandlingar vid alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar. Tre år efter starten har en internatioenell expertgrupp utvärderat verksamheten. Betyget blir högt.
Expertgruppen konstaterar att Swedish Brain Power är ett unikt och ambitiöst initiativ som syftar tilll att bygga en "värdekedja", från grundforskning till patienter och samhälle. Väsentliga framsteg har gjorts på kort tid, menar utvärderarna, som imponeras över både antalet och kvaliteten i de studier som nätverket initierat och genomfört. Vidare konstateras att Swedish Brain Power har fått internationellt ryktbarhet och inspirerat till liknande initiativ, forskningsnätverk med samma upplägg, i andra europeiska länder.
Swedish Brain Power är garanterat 100 miljoner kronor under fem år. Finansiärer är bl a invest in Sweden Agency (ISA), Stiftelsen för Strategisk forskning, Vårdalstiftelsen, och Vinnova. Den internationella expertgruppen rekommenderar starkt en fortsättning av verksamheten och att nätverket då lägger en ökad tonvikt på klinisk forskning.
Magnus Westlander
Swedish Brain Power startade i juli 2005. Det fungerar som ett forskningsnätverk som samlar kompetens från hela landet. Målet är att utveckla bl a tidig diagnostik och mer effektiva behandlingar vid alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar. Tre år efter starten har en internatioenell expertgrupp utvärderat verksamheten. Betyget blir högt.
Expertgruppen konstaterar att Swedish Brain Power är ett unikt och ambitiöst initiativ som syftar tilll att bygga en "värdekedja", från grundforskning till patienter och samhälle. Väsentliga framsteg har gjorts på kort tid, menar utvärderarna, som imponeras över både antalet och kvaliteten i de studier som nätverket initierat och genomfört. Vidare konstateras att Swedish Brain Power har fått internationellt ryktbarhet och inspirerat till liknande initiativ, forskningsnätverk med samma upplägg, i andra europeiska länder.
Swedish Brain Power är garanterat 100 miljoner kronor under fem år. Finansiärer är bl a invest in Sweden Agency (ISA), Stiftelsen för Strategisk forskning, Vårdalstiftelsen, och Vinnova. Den internationella expertgruppen rekommenderar starkt en fortsättning av verksamheten och att nätverket då lägger en ökad tonvikt på klinisk forskning.
Magnus Westlander
Alzheimer på amerikanska frimärken
Postkontor i hela USA har börjat sälja frimärken som uppmärksammar Alzheimers sjukdom.
US Postal Service, det amerikanska postverket, har en lång tradition av att uppmärksamma hälsa och sociala frågor på sina frimärken. Nu är det Alzheimers sjukdoms tur. I fredags släpptes frimärken med alzheimermotiv till försäljning. Designen är, enligt verkets hemsida, inspirerad av samspelet mellan vårdgivaren och den sjuke och orden omsorg, hjälp och forskning.
Till US Postal Service » (nytt fönster)
US Postal Service, det amerikanska postverket, har en lång tradition av att uppmärksamma hälsa och sociala frågor på sina frimärken. Nu är det Alzheimers sjukdoms tur. I fredags släpptes frimärken med alzheimermotiv till försäljning. Designen är, enligt verkets hemsida, inspirerad av samspelet mellan vårdgivaren och den sjuke och orden omsorg, hjälp och forskning.
Till US Postal Service » (nytt fönster)
Ökade anslag till demensforskningen
De statliga anslagen till alzheimerforskningen kommer att mer än fördubblas fram till 2012. Det hävdar regeringen som på torsdag i nästa vecka lägger fram sin forskningsproposition.
I propositionen avsätts drygt en halv miljard kronor till "strategiska satsningar" som omfattar bl a neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer. De årliga anslagen till alzheimerforskningen kommer att gradvis trappas upp och uppgå till 70 miljoner kronor år 2012.
– Vi gör en storsatsning på medicinsk forskning för att svenska forskare ligger långt framme och det mänskliga lidandet är stort. Med en rejäl satsning skulle vi kunna nå nya genombrott, säger forskningsminister Lars Leijonborg (fp) i Rapport (16 oktober).
Angränsande områden som ingår i den strategiska satsningen är molekylär biovetenskap (190 milj), vårdvetenskap (70 milj) och epidemiologi (25 milj). Medlen kommer att utlysas via bl a Vetenskapsrådet, FAS och Vinnova.
Magnus Westlander
I propositionen avsätts drygt en halv miljard kronor till "strategiska satsningar" som omfattar bl a neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer. De årliga anslagen till alzheimerforskningen kommer att gradvis trappas upp och uppgå till 70 miljoner kronor år 2012.
– Vi gör en storsatsning på medicinsk forskning för att svenska forskare ligger långt framme och det mänskliga lidandet är stort. Med en rejäl satsning skulle vi kunna nå nya genombrott, säger forskningsminister Lars Leijonborg (fp) i Rapport (16 oktober).
Angränsande områden som ingår i den strategiska satsningen är molekylär biovetenskap (190 milj), vårdvetenskap (70 milj) och epidemiologi (25 milj). Medlen kommer att utlysas via bl a Vetenskapsrådet, FAS och Vinnova.
Magnus Westlander
Regeringens forskningsproposition 2008/09:50. Ladda ned » (pdf, 292 sid)
B-vitamin hjälper inte mot demenssymtom
Extra tillskott av B-vitaminer påverkade inte minnet och andra kognitiva förmågor hos alzheimersjuka. Det visar en studie som publicerats i tidskriften JAMA.
I studien ingick 340 deltagare med mild till medelsvår demens. Av dem fick 60 procent ett extra tillskott av vitaminerna B6, B12 och folsyra under en längre period. Försämringen av deltagarnas kognitiva förmåga jämfördes sedan med kontrollgruppens. Någon skillnad mellan grupperna hittades inte.
För ett par år sedan konstaterade Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) att "det nuvarande kunskapsläget ger inget stöd för att behandling med vitamin B12 eller folsyra skulle förbättra den kognitiva funktionen hos personer med nedsatt kognitiv funktion". SBU:s slutsatser bekräftas alltså av JAMA-studien.
Magnus Westlander
I studien ingick 340 deltagare med mild till medelsvår demens. Av dem fick 60 procent ett extra tillskott av vitaminerna B6, B12 och folsyra under en längre period. Försämringen av deltagarnas kognitiva förmåga jämfördes sedan med kontrollgruppens. Någon skillnad mellan grupperna hittades inte.
För ett par år sedan konstaterade Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) att "det nuvarande kunskapsläget ger inget stöd för att behandling med vitamin B12 eller folsyra skulle förbättra den kognitiva funktionen hos personer med nedsatt kognitiv funktion". SBU:s slutsatser bekräftas alltså av JAMA-studien.
Magnus Westlander
Till tidskriften JAMA » (nytt fönster)
"Nytt" protein påverkar risken för alzheimer
Låga halter av proteinet cystatin C i blodet ökar risken för Alzheimers sjukdom. Det visar en studie av Uppsalaforskare, publicerad i senaste numret av Neurology.
Studien bygger på 1200 äldre män som undersöktes vid 70 och 77 års ålder. Hälsokontrollen omfattade bl a minnestest och blodprov där halten av cystatin C kunde mätas. De som hade låga halter av detta protein visade sig vara klart överrepresenterade bland dem som senare insjuknade i Alzheimers sjukdom.
– Resultaten visade att den tredjedel med lägst uppmätta halter av cystatin C, vid 70 års ålder, hade minst en fördubblad risk att få Alzheimers sjukdom. Sambandet kvarstod även om man tog hänsyn till välkända och potentiella riskfaktorer för alzheimer som t ex ålder, apoE4 och diabetes, säger Johan Sundelöf, läkare vid Akademiska sjukhusets geriatriska klinik.
Att Johan Sundelöf intresserat sig för sambandet mellan cystatin C och alzheimer beror på tidigare studier av "den isländska mutationen". Den innebär en förändring en förändring i arvsmassanm, i genen för cystatin C, något som leder till låga nivåer av blod och cerebrospinalvätska. Personer med denna mutation insjuknar bl a i demens redan i 40-årsåldern.
– När jag läste om den isländska mutationen fick jag idén att studera vilken betydelse nivåerna av cystatin C i blodet hade för att senare insjukna i Alzheimers sjukdom, säger Johan Sundelöf.
Vilken roll cystatin C spelar i sjukdomsprocessen är långtifrån klart. En möjlig förklaring, enligt Johan Sundelöf, är att det normalt sett hämmar uppkomsten av de abnorma ansamlingar av beta-amyloid (senila plack) i hjärnan, som är ett typiskt drag vid Alzheimers sjukdom. Låga nivåer av cystatin C skulle då minska den hämmande effekten och ge placken en bättre jordmån.
Cystatin C skulle ensam, eller tillsammans med andra markörer i blod, kunna bli en användbar riskmarkör men, påpekar Johan Sundelöf, innan dess behövs flera studier som bekräftar sambandet.
– Om det visar sig att sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom kan påverkas av cystatin C så kan man på sikt tänka sig att man utvecklar läkemedel som, på olika sätt, påverkar aktiviteten av cystatin C i hjärnan. Vi hoppas att vår studie kan inspirera andra att studera cystatin C både som prediktor i blod för alzheimer och dess roll i hjärnan, säger Johan Sundelöf.
Magnus Westlander
Studien bygger på 1200 äldre män som undersöktes vid 70 och 77 års ålder. Hälsokontrollen omfattade bl a minnestest och blodprov där halten av cystatin C kunde mätas. De som hade låga halter av detta protein visade sig vara klart överrepresenterade bland dem som senare insjuknade i Alzheimers sjukdom.
– Resultaten visade att den tredjedel med lägst uppmätta halter av cystatin C, vid 70 års ålder, hade minst en fördubblad risk att få Alzheimers sjukdom. Sambandet kvarstod även om man tog hänsyn till välkända och potentiella riskfaktorer för alzheimer som t ex ålder, apoE4 och diabetes, säger Johan Sundelöf, läkare vid Akademiska sjukhusets geriatriska klinik.
Att Johan Sundelöf intresserat sig för sambandet mellan cystatin C och alzheimer beror på tidigare studier av "den isländska mutationen". Den innebär en förändring en förändring i arvsmassanm, i genen för cystatin C, något som leder till låga nivåer av blod och cerebrospinalvätska. Personer med denna mutation insjuknar bl a i demens redan i 40-årsåldern.
– När jag läste om den isländska mutationen fick jag idén att studera vilken betydelse nivåerna av cystatin C i blodet hade för att senare insjukna i Alzheimers sjukdom, säger Johan Sundelöf.
Vilken roll cystatin C spelar i sjukdomsprocessen är långtifrån klart. En möjlig förklaring, enligt Johan Sundelöf, är att det normalt sett hämmar uppkomsten av de abnorma ansamlingar av beta-amyloid (senila plack) i hjärnan, som är ett typiskt drag vid Alzheimers sjukdom. Låga nivåer av cystatin C skulle då minska den hämmande effekten och ge placken en bättre jordmån.
Cystatin C skulle ensam, eller tillsammans med andra markörer i blod, kunna bli en användbar riskmarkör men, påpekar Johan Sundelöf, innan dess behövs flera studier som bekräftar sambandet.
– Om det visar sig att sjukdomsprocessen vid Alzheimers sjukdom kan påverkas av cystatin C så kan man på sikt tänka sig att man utvecklar läkemedel som, på olika sätt, påverkar aktiviteten av cystatin C i hjärnan. Vi hoppas att vår studie kan inspirera andra att studera cystatin C både som prediktor i blod för alzheimer och dess roll i hjärnan, säger Johan Sundelöf.
Magnus Westlander
Länk till artikel i Neurology » (nytt fönster)
Matlagning på plats i nytt demensboende
Tvåhundrafemtio personer kom på öppet hus när Ceciliagården i Götene invigdes i helgen. Lokalerna rymmer ett nytt boende, avlastning och dagverksamhet. Och all mat ska lagas på plats.
Förr var demensboendet i Götene utspritt på olika enheter i kommunen. Nu samlas det under samma tak, på Ceciliagården där även dagverksamhet och avlastning för anhöriga kommer att finnas. Lokalerna har utformats för att underlätta tillvaron för personer med demenssjukdomar, bl a genom medveten färgsättning och -kombinationer.
De sjutton nyinflyttade kommer till lägenheter med toalett, dusch och ett litet pentry som anhöriga och boende kan nyttja när de vill fika ostörda. I övrigt kommer all mat till måltiderna att lagas på plats, av personalen på de fyra avdelningarna.
Päivi Varis-Petersson, enhetschef på Ceciliagården, gläds åt det stora intresset för den nyöppnade verksamheten.
– Det är jättespännande, och vi har fått så mycket bra reaktioner av de som varit här och besökt oss, säger hon till Nya Lidköpings-tidningen (13 oktober).
Nya Lidköpings-tidningen » (nytt fönster)
Magnus Westlander
Förr var demensboendet i Götene utspritt på olika enheter i kommunen. Nu samlas det under samma tak, på Ceciliagården där även dagverksamhet och avlastning för anhöriga kommer att finnas. Lokalerna har utformats för att underlätta tillvaron för personer med demenssjukdomar, bl a genom medveten färgsättning och -kombinationer.
De sjutton nyinflyttade kommer till lägenheter med toalett, dusch och ett litet pentry som anhöriga och boende kan nyttja när de vill fika ostörda. I övrigt kommer all mat till måltiderna att lagas på plats, av personalen på de fyra avdelningarna.
Päivi Varis-Petersson, enhetschef på Ceciliagården, gläds åt det stora intresset för den nyöppnade verksamheten.
– Det är jättespännande, och vi har fått så mycket bra reaktioner av de som varit här och besökt oss, säger hon till Nya Lidköpings-tidningen (13 oktober).
Nya Lidköpings-tidningen » (nytt fönster)
Magnus Westlander
Sök pris för bästa hemtjänstteam
Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet utlyser tillsammans ett pris på 50 000 kr. Priset går till det team inom hemtjänsten som mest utvecklat sitt omsorgsarbete. Det ska handla om förbättringar för både personer med demenssjukdom och anhöriga men även kommunikationen mellan huvudmännen.
Vill ni ansöka om detta pris, gör som följer;
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat samt hur utvecklingsprocessen gått till!
Senast den 20 oktober ska ni ha skickat ansökan med e-post till: info@demenscentrum.se. Den 5 december hålls prisutdelningen i Svenskt Demenscentrums lokaler i Stockholm. Minister Maria Larsson och Drottning Silvia deltar vid ceremonin.
Vill ni ansöka om detta pris, gör som följer;
Skicka in ett dokument, två till fyra A4-sidor, där ni beskriver hur ert arbete är organiserat samt hur utvecklingsprocessen gått till!
Senast den 20 oktober ska ni ha skickat ansökan med e-post till: info@demenscentrum.se. Den 5 december hålls prisutdelningen i Svenskt Demenscentrums lokaler i Stockholm. Minister Maria Larsson och Drottning Silvia deltar vid ceremonin.