Senaste nytt

Studien bygger på data från ett primärvårdsregister med över sju miljoner individer. Under ett och ett halvt år fick drygt 25 000 av dem för första gången en blodpropp (djup ventrombos eller lungemboli). Forskarna fann en tydlig koppling till antipsykotiska läkemedel. Patienter som nyligen (senaste tre månaderna) börjat använda sådana hade en fördubblad risk att få blodpropp.

Den brittiska studien publiceras i den ansedda tidskriften British Medical Journal och är en i raden som avslöjar allvarliga bieffekter av antipsykotiska läkemedel. En studie i Lancet (2009) på alzheimersjuka personer visade att sådana läkemedel ökade risken att dö i förtid (se högerspalt).

I Sverige använder många demenssjuka personer antipsykotiska läkemedel. Socialstyrelsen anser att det finns en överförskrivning – läkemedlen används inte bara vid hallucinationer och vanföreställningar utan många gånger mot icke-psykotiska tillstånd.

Läkemedelsverket kom för ett par år sedan med nya rekommendationer för behandling av psykiska symptom vid demens. I våras uppdaterade Socialsyrelsen sina kvalitetsindikatorer för äldres läkemedelsanvändning vid demenssjukdom.

Magnus Westlander

Demens är alltså ett globalt problem som, förutom mänskligt lidande, slukar stora resurser. Det framgår av World Alzheimer Report 2010 som publiceras av organisationen Alzheimer´s Disease International. Sätter man ett pris på den obetalda familjeomsorgen och adderar kostnaderna för samhällets vård och omsorg om personer med demenssjukdomar hamnar man på 604 miljarder dollar (för hela världen), en siffra som väntas öka år från år.

Mer än 35 miljoner människor i världen beräknas vara drabbade av demens. Antalet växer stadigt med ökad medellivslängd och åldrande befolkningar. Före år 2050 uppskattas 100 miljoner ha en demenssjukdom. Den största ökningen kommer att ske utanför den rika världen.

I Sverige har i dag närmare 150 000 personer en demenssjukdom. Ökningstakten tar fart på allvar omkring år 2020, när den stora kullen 40-talister passerar 80-årsstrecket.

– I dag ser vi hur platserna på särskilda boenden för dementa blir färre. Det är oroande. Nu har politikerna tio år på sig att planera, säger profesor Anders Wimo till Dagens Nyheter.

Magnus Westlander

Resultatet publiceras i en rapport som Stiftelsen Äldrecentrum gjort på uppdrag av Stockholms stads äldrenämnd. Utredarna har bl a gjort deltagande observationer vid sex olika demensboenden, både privat och offentligt drivna enheter, med nio vårdtagare i var och ett. Personaltätheten varierar däremot vilket visar sig i den omsorg som ges.

Två anställda under dagtid klarar av att låta vårdtagarna vakna i sin egen takt och hjälpa till med personlig hygien och påklädning. Däremot saknas tid för att ge tillräckligt med stöd vid måltiderna och att låta vårdtagarna bestämma när de ska gå på toa. Den låga bemanningen kvällstid gör att arbetsschemat styr tidpunkt för sänggående, snarare än vårdtagarens egen dygnsrytm.

Tiden för gemensamma aktiviteter är mycket begränsad, oftast finns ingen tid alls, konstaterar utredarna. Vid endast en av de undersökta enheterna (som har tre, ibland fem anställda under dagen) hann personalen genomföra sociala aktiviteter i större utsträckning. Här får också alla vårdtagare stöd vid måltiderna och toalettbesöken styrs av behovet.

Professor Mats Thorslund, vetenskapligt ansvarig för studien, menar att rapporten avspeglar förhållandena både i och utanför Stockholm. De som i dag bor på demensboenden har större vård och omsorgsbehov än tidigare och bemanningen har inte hängt med.

– Min bedömning är att Stockholm i det här avseendet inte skiljer sig från hur det ser ut i övrigt. Det finns naturligtvis undantag. Det finns demensboenden som har tillräcklig bemanning, och där det inget är att säga om kvalitén. Men överlag är den genomsnittliga bemanningen för låg för att uppfylla de kriterier som Stockholm och andra kommuner satt upp, säger Mats Thorslund i radions Dagens eko.

Äldreborgarrådet Ewa Samuelsson håller med om att bemanningen skiftar men konstaterar också att boenden med likvärdig bemanning kan fungera högst olika.

– Ansvaret för bemanningen ligger på professionen och stadens inspektörsrapporter visar hur viktigt ledarskapet är. Det är viktigt att hela tiden följa upp vårdbehovet hos de äldre för bemanningsbehovet kan se olika ut över tid, säger hon i ett pressmeddelande.

I Stockholms stads nya upphandlingssystem ges samma ersättning till privata och kommunala utförare av heldygnsomsorg. Ersättningen ges i tre nivåer beroende på det bedömda vårdbehovet hos den äldre. Rapporten antyder att om fler demenssjuka äldre bedömdes i en högre ersättningsnivå finns inga ekonomiska hinder för att anställa mer personal säger Ewa Samuelsson.

– Ersättningssystemet med nivåer har endast funnits i två år så det är självklart att justeringar kan vara nödvändiga. Visar det sig ändå inte räcka så är det självklart en fråga för kommande budgetarbete.

Stockholms stad har ingen nedre gräns för personalbemanningen på äldreboenden. Det finns heller inte i de nationella demensriktlinjerna som kom i våras, något som Mats Thorslund beklagar.

– Det är inte svårt att studera och fastställa vad som absolut borde kunna vara miniminivåer, givet de kvalitetskriterier som man i allt större utsträckning har formulerat i de olika kommunerna. Vi har alltså konkreta kvalitetskriterier till exempel om hur ofta man ska få gå ut. Finns inte personal är det omöjligt. Det går att räkna på det, säger han.

Magnus Westlander

Semagacestat är en s k gammasekretashämmare. Genom att minska kroppens produktionen av betaamyloid, som klumpar ihop sig i den alzheimersjukes hjärna, ska ämnet hålla sjukdomen i schack. Det har varit arbetshypotesen som nu forskarna alltså fått överge.

Två studier på ca 2600 patienter visar istället att ämnet istället leder till försämrade kognitiva (mentala) funktioner. Även förmågan att utföra vardagliga sysslor försämras i högre grad jämfört med en kontrollgrupp.

I december 2009 avbröts försöken med tarenflurbil, en annan gammasekretashämmare.

Magnus Westlander