Senaste nytt
Strålande sol under årets första anhörigläger
Under helgen besökte Svenskt Demenscentrum Avesta och ett av Alzheimerfondens anhörigläger. Vi skänkte 10 000 kronor till lägerverksamheten, pengar som kommer från försäljningen av armbandet Remember me.
Fler bilder från lägret finns på vår Facebooksida (nytt fönster)
Lägret hölls i Sjöviks folkhögskola utanför Avesta, där barn mellan 7 och 17 år hade samlats tillsammans med sin friska förälder. Sjövik visade upp sin allra vackraste sida med strålande sol och gassande sommarvärme hela helgen. Det blev extra mycket bad och lek.
Glädjetjuten från badbryggan kunde höras från tidig morgon till en bra bit in på kvällen. Men det fanns också stunder för viktig reflektion, för både de vuxna och barnen i separata grupper.
"Trodde jag var helt ensam"
Så här säger två av de yngre deltagarna:
– Innan trodde jag att jag var helt ensam om att ha en pappa med alzheimer. Jag har inte vågat ta hem kompisar för att min familj är så helt annorlunda, säger Tilda, 13 år.
– Ja, stämmer 15-åriga Hanna in. Här får man lära sig att man inte behöver känna sig annorlunda.
Jonna från Borlänge är här med sina två barn som är 5 och 8 år. Jonnas man Nils fick sin demensdiagnos när han var 49 år.
– Det är jättebra att få komma hit och dela sina erfarenheter med andra och att barnen också kan vara med, tycker Jonna.
Femåring fick äta Losec
Jonnas familj får stöd via LSS. Även om det är positivt att få en stor hjälpinsats innebär det också en påfrestning för hela familjen.
– På en vecka har vi 15 olika personer som kommer hem till oss. Barnen går och gömmer sig när de kommer och vill inte prata med dem. De tycker att de får samma frågor hela tiden. Det är stressande, berättar Jonna.
– Min son är 5 år och har fått äta Losec.
Just nu kämpar Jonna för att få en LSS-bostad åt sin man. Hon har fått rådet av kommunen att skilja sig av ekonomiska skäl.
– När hela familjen är mitt uppe i en stor sorg är det hemskt att få det förslaget ovanpå allt annat, att man ska behöva kämpa med det ekonomiska också, säger Jonna.
Gripande berättelse
Ett uppskattat inslag för de vuxna på lägret var Eva Ottossons gripande berättelse om hur livet vändes upp och ned när hennes man Micke vid 39 års ålder fick sin alzheimerdiagnos. Micke lämnade oss, bara 45 år gammal, i januari 2018 och Eva berättade med stor kärlek och ömhet om hur hon och barnen hanterade det.
Utöver de allvarsamma delarna av lägret, med föreläsningar av demensläkaren Moa Wibom och Ewa-Maria van der Kwast från Familjens Jurist, fick de som ville vara med i målarverkstaden.
Både barnen och de vuxna var också snabba på att teckna sig för välbehövlig massage och akupunktur.
– Det var otroligt häftigt, säger Albin och berättar att han somnade under akupunkturbehandlingen.
Kommmer varandra nära
Katrin Lindholm och Gudrun Strandberg från Avesta kommun är de två eldsjälar som för nästan 10 år sedan startade lägren i Sjövik. Båda tycker att helgens läger varit precis så lyckat som de hade hoppats på. God stämning, bästa tänkbara väder och nyttigt utbyte av erfarenheter.
– Det känns gott i själ och hjärta att se hur deltagarna har kommit varandra så nära. Att få ha tagit del av allas liv har varit helt fascinerande. Jag är så tacksam för det, säger Katrin.
Fler läger i augusti
Det finns fortfarande möjlighet för unga anhöriga mellan 18 och 30 år att anmäla sig till lägren som kommer att hållas i augusti. Lägren är helt kostnadsfria för deltagarna. Kontakta Alzheimerfonden för mer information (nytt fönster)
Text och foto: Christina Nemell
Fler bilder från lägret finns på vår Facebooksida (nytt fönster)
Lägret hölls i Sjöviks folkhögskola utanför Avesta, där barn mellan 7 och 17 år hade samlats tillsammans med sin friska förälder. Sjövik visade upp sin allra vackraste sida med strålande sol och gassande sommarvärme hela helgen. Det blev extra mycket bad och lek.
Glädjetjuten från badbryggan kunde höras från tidig morgon till en bra bit in på kvällen. Men det fanns också stunder för viktig reflektion, för både de vuxna och barnen i separata grupper.
"Trodde jag var helt ensam"
Så här säger två av de yngre deltagarna:
– Innan trodde jag att jag var helt ensam om att ha en pappa med alzheimer. Jag har inte vågat ta hem kompisar för att min familj är så helt annorlunda, säger Tilda, 13 år.
– Ja, stämmer 15-åriga Hanna in. Här får man lära sig att man inte behöver känna sig annorlunda.
Jonna från Borlänge är här med sina två barn som är 5 och 8 år. Jonnas man Nils fick sin demensdiagnos när han var 49 år.
– Det är jättebra att få komma hit och dela sina erfarenheter med andra och att barnen också kan vara med, tycker Jonna.
Femåring fick äta Losec
Jonnas familj får stöd via LSS. Även om det är positivt att få en stor hjälpinsats innebär det också en påfrestning för hela familjen.
– På en vecka har vi 15 olika personer som kommer hem till oss. Barnen går och gömmer sig när de kommer och vill inte prata med dem. De tycker att de får samma frågor hela tiden. Det är stressande, berättar Jonna.
– Min son är 5 år och har fått äta Losec.
Just nu kämpar Jonna för att få en LSS-bostad åt sin man. Hon har fått rådet av kommunen att skilja sig av ekonomiska skäl.
– När hela familjen är mitt uppe i en stor sorg är det hemskt att få det förslaget ovanpå allt annat, att man ska behöva kämpa med det ekonomiska också, säger Jonna.
Gripande berättelse
Ett uppskattat inslag för de vuxna på lägret var Eva Ottossons gripande berättelse om hur livet vändes upp och ned när hennes man Micke vid 39 års ålder fick sin alzheimerdiagnos. Micke lämnade oss, bara 45 år gammal, i januari 2018 och Eva berättade med stor kärlek och ömhet om hur hon och barnen hanterade det.
Utöver de allvarsamma delarna av lägret, med föreläsningar av demensläkaren Moa Wibom och Ewa-Maria van der Kwast från Familjens Jurist, fick de som ville vara med i målarverkstaden.
Både barnen och de vuxna var också snabba på att teckna sig för välbehövlig massage och akupunktur.
– Det var otroligt häftigt, säger Albin och berättar att han somnade under akupunkturbehandlingen.
Kommmer varandra nära
Katrin Lindholm och Gudrun Strandberg från Avesta kommun är de två eldsjälar som för nästan 10 år sedan startade lägren i Sjövik. Båda tycker att helgens läger varit precis så lyckat som de hade hoppats på. God stämning, bästa tänkbara väder och nyttigt utbyte av erfarenheter.
– Det känns gott i själ och hjärta att se hur deltagarna har kommit varandra så nära. Att få ha tagit del av allas liv har varit helt fascinerande. Jag är så tacksam för det, säger Katrin.
Fler läger i augusti
Det finns fortfarande möjlighet för unga anhöriga mellan 18 och 30 år att anmäla sig till lägren som kommer att hållas i augusti. Lägren är helt kostnadsfria för deltagarna. Kontakta Alzheimerfonden för mer information (nytt fönster)
Text och foto: Christina Nemell
Genvariant kan skydda mot demens
Förändringar i arvsmassan är inte alltid av ondo. En ovanlig genmutation har tidigare visat sig minska risken för alzheimer. Ny forskning tyder på att den även kan skydda mot andra demenssjukdomar.
Proteinet PLCG2 har en viktig roll i immunsystemet. En ovanlig genvariant leder till en förändring i detta protein, något som i sin tur medför en lägre risk för att utveckla inte bara alzheimer utan även frontallobsdemens och Lewykroppsdemens. Det visar en ny studie som bygger på data från ett flertal länder.
I Sverige har Göteborgs universitet varit involverad genom H70-studien som omfattar drygt 200 000 deltagare.
– Möjligheten att finna kopplingar till ovanliga genvarianter skapas genom att vi slår ihop data från många olika forskargrupper, konstaterar Anna Zettergren, docent vid Sahlgrenska akademin, på Göteborgs universitets webb.
Anna Zettergren, som är en av författarna bakom studien, anser att resultatet ger ytterligare ledtrådar kring vilka biologiska mekanismer som skyddar mot nervnedbrytande sjukdomar och ger ökad chans till ett långt liv. Professor Ingmar Skoog, som leder H70-studien, menar att de nya rönen bekräftar att mutationen i PLCG2 är en ledtråd för fortsatt forskning.
– Fynden förtjänar att studeras vidare och kan komma att bli en del i det stora pussel som behöver läggas för att vi på lång sikt ska kunna utveckla läkemedel mot demenssjukdomar, säger Ingmar Skoog.
Läs mer på Göteborgs universitets webb (nytt fönster)
Studien är publicerad i Acta Neuropathologica (nytt fönster)
Proteinet PLCG2 har en viktig roll i immunsystemet. En ovanlig genvariant leder till en förändring i detta protein, något som i sin tur medför en lägre risk för att utveckla inte bara alzheimer utan även frontallobsdemens och Lewykroppsdemens. Det visar en ny studie som bygger på data från ett flertal länder.
I Sverige har Göteborgs universitet varit involverad genom H70-studien som omfattar drygt 200 000 deltagare.
– Möjligheten att finna kopplingar till ovanliga genvarianter skapas genom att vi slår ihop data från många olika forskargrupper, konstaterar Anna Zettergren, docent vid Sahlgrenska akademin, på Göteborgs universitets webb.
Anna Zettergren, som är en av författarna bakom studien, anser att resultatet ger ytterligare ledtrådar kring vilka biologiska mekanismer som skyddar mot nervnedbrytande sjukdomar och ger ökad chans till ett långt liv. Professor Ingmar Skoog, som leder H70-studien, menar att de nya rönen bekräftar att mutationen i PLCG2 är en ledtråd för fortsatt forskning.
– Fynden förtjänar att studeras vidare och kan komma att bli en del i det stora pussel som behöver läggas för att vi på lång sikt ska kunna utveckla läkemedel mot demenssjukdomar, säger Ingmar Skoog.
Läs mer på Göteborgs universitets webb (nytt fönster)
Studien är publicerad i Acta Neuropathologica (nytt fönster)
Socialstyrelsen betonar teamarbete i ny modell
Socialstyrelsen har publicerat en modell för ett standardiserat vårdförlopp vid demenssjukdom. Teamarbete och samordning av insatser betonas för att skapa en demensvård på lika villkor.
– Demensvården i landet är ojämlik och alla får inte de insatser som de behöver. Dessutom kommer vården och omsorgen ofta in i ett sent skede, trots att det rör sig om en allvarlig sjukdom där man behöver stöd även tidigt, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Kompletterar riktlinjerna
Det standardiserade vårdförloppet ska vara ett komplement till de nationella demensriktlinerna som 2017 utkom i en ny upplaga. Det ska ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för samverkan och ett systematiskt arbetssätt för personer med demenssjukdom, från det att diagnosen ställts till vården i livets slutskede. Syftet är också att det ska bidra till en mer jämlik demensvård över landet.
Socialstyrelsens modell består av tre delar: insatser, samverkan och stöd för samverkan. De två senare delarna betonar vikten av att flera olika yrkesgrupper är representerade i vården av en person med demenssjukdom. De bildar ett team som samordnas av till exempel en demenssjuksköterska. I teamet bör även arbetsterapeut och biståndshandläggare ingå samt, i vissa fall, läkare, logoped eller dietist.
– Teamet bör ha möte så snart som möjligt efter att demensdiagnosen ställts, så att man kan planera för de insatser som behövs direkt och på sikt, säger Frida Nobel.
Lyfter fram betydelsen av SIP
Modellen lyfter fram betydelsen av en samordnad individuell plan (SIP). I den ska framgå vilka insatser som behövs, vem som ansvarar för vad och vem som har huvudansvaret för hela planen. Socialstyrelsen har även tagit fram en checklista för möjliga insatser, till exempel trygghetslarm, ledsagning, dagverksamhet, läkemedelsgenomgång och stöd för munhälsa. Samverkansmodellen förutsätter att det finns personer inom vård och omsorg som är specialiserade på demenssjukdom.
– Jag hoppas att personer med demens ska få insatser snabbare än idag och att de inte ska släppas iväg, vind för våg, efter diagnos. Det är en dödlig sjukdom som kräver insatser genom hela sjukdomsförloppet, säger Frida Nobel.
Läs pressmeddelandet från Socialstyrelsen (nytt fönster)
Ladda ned Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
– en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad
vård och omsorg vid demenssjukdom (pdf)
– Demensvården i landet är ojämlik och alla får inte de insatser som de behöver. Dessutom kommer vården och omsorgen ofta in i ett sent skede, trots att det rör sig om en allvarlig sjukdom där man behöver stöd även tidigt, säger Frida Nobel, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Kompletterar riktlinjerna
Det standardiserade vårdförloppet ska vara ett komplement till de nationella demensriktlinerna som 2017 utkom i en ny upplaga. Det ska ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för samverkan och ett systematiskt arbetssätt för personer med demenssjukdom, från det att diagnosen ställts till vården i livets slutskede. Syftet är också att det ska bidra till en mer jämlik demensvård över landet.
Socialstyrelsens modell består av tre delar: insatser, samverkan och stöd för samverkan. De två senare delarna betonar vikten av att flera olika yrkesgrupper är representerade i vården av en person med demenssjukdom. De bildar ett team som samordnas av till exempel en demenssjuksköterska. I teamet bör även arbetsterapeut och biståndshandläggare ingå samt, i vissa fall, läkare, logoped eller dietist.
– Teamet bör ha möte så snart som möjligt efter att demensdiagnosen ställts, så att man kan planera för de insatser som behövs direkt och på sikt, säger Frida Nobel.
Lyfter fram betydelsen av SIP
Modellen lyfter fram betydelsen av en samordnad individuell plan (SIP). I den ska framgå vilka insatser som behövs, vem som ansvarar för vad och vem som har huvudansvaret för hela planen. Socialstyrelsen har även tagit fram en checklista för möjliga insatser, till exempel trygghetslarm, ledsagning, dagverksamhet, läkemedelsgenomgång och stöd för munhälsa. Samverkansmodellen förutsätter att det finns personer inom vård och omsorg som är specialiserade på demenssjukdom.
– Jag hoppas att personer med demens ska få insatser snabbare än idag och att de inte ska släppas iväg, vind för våg, efter diagnos. Det är en dödlig sjukdom som kräver insatser genom hela sjukdomsförloppet, säger Frida Nobel.
Läs pressmeddelandet från Socialstyrelsen (nytt fönster)
Ladda ned Ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
– en modell för mångprofessionell samverkan för personcentrerad
vård och omsorg vid demenssjukdom (pdf)
Bill Gates finaniserar svensk alzheimerforskning
Svensk alzheimerforskning har gott internationellt renommé. En stor amerikansk fond, som finansieras av bland andra Microsofts grundare Bill Gates, har valt att satsa på professor Kaj Blennows forskning.
Fonden heter Alzheimer Drug´s Discovery Foundation och delar ut medel till forskning om diagnostiska metoder och biomarkörer för att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. 300 ansökningar från 30 länder kom in till fondens så kallade "acceleratorprogram".
En extern vetenskaplig bedömningskommitté valde sedan ut fyra forskare som fick dela på anslaget, däribland Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
Kaj Blennows anslag är på närmare 5 miljoner kronor och går till hans forskning om mätning av proteinet tau som en markör för tidig Alzheimers sjukdom. Målet är att ta fram en mer lättillgänglig mätmetod genom blodprov i stället för ryggvätska som är mer kostsam.
– Detta är ju fantastiskt kul, inte minst då utlysningen annonserades av Alzheimer’s Drug Discovery Foundation i samband med en stor kongress i Chicago förra sommaren, vilket gav en jättestor uppståndelse och alla forskare och företag inom detta forskningsfält sökte. Så att få detta anslag blir en lite extra stor ära då konkurrensen var stenhård, säger Kaj Blennow på Göteborgs universitets hemsida.
Läs mer på Göteborgs universitets hemsida
Fonden heter Alzheimer Drug´s Discovery Foundation och delar ut medel till forskning om diagnostiska metoder och biomarkörer för att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. 300 ansökningar från 30 länder kom in till fondens så kallade "acceleratorprogram".
En extern vetenskaplig bedömningskommitté valde sedan ut fyra forskare som fick dela på anslaget, däribland Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
Kaj Blennows anslag är på närmare 5 miljoner kronor och går till hans forskning om mätning av proteinet tau som en markör för tidig Alzheimers sjukdom. Målet är att ta fram en mer lättillgänglig mätmetod genom blodprov i stället för ryggvätska som är mer kostsam.
– Detta är ju fantastiskt kul, inte minst då utlysningen annonserades av Alzheimer’s Drug Discovery Foundation i samband med en stor kongress i Chicago förra sommaren, vilket gav en jättestor uppståndelse och alla forskare och företag inom detta forskningsfält sökte. Så att få detta anslag blir en lite extra stor ära då konkurrensen var stenhård, säger Kaj Blennow på Göteborgs universitets hemsida.
Läs mer på Göteborgs universitets hemsida
Boksläpp på Svenska Demensdagarna
Nu har den sjätte och sista delen i bokserien Om demenssjukdom publicerats. Om demenssjukdom för primärvården lanserades inför drygt 1200 åhörare på Svenska Demensdagarna i Malmö.
Gunilla Nordberg, bitr chef vid Svenskt Demenscentrum, presenterar nya
boken Om demenssjukdom för primärvården. T.v. Maj Rom, SKL, och Birgitta Ingridsdotter, leg psykolog. FOTO: Yanan Li
Boken vänder sig till alla yrkesverksamma som möter personer med demenssjukdom inom primärvården. Betydelsen av tidig diagnostik betonas och centrala teman är tidiga tecken, utredning, läkemedels- behandling och uppföljning.
Boken innehåller även goda råd vid undersökning av demenssjuka patienter och lärande exempel på hur arbetet kan organiseras för att ta vara på kunskap från olika yrkesgrupper.
I samma serie som Om demenssjukdom för primärvården finns sedan tidigare titlar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, sjukhus och särskilt boende. Böckerna kan läsas fristående men fungerar även som fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus.
Boken kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)
Gunilla Nordberg, bitr chef vid Svenskt Demenscentrum, presenterar nya
boken Om demenssjukdom för primärvården. T.v. Maj Rom, SKL, och Birgitta Ingridsdotter, leg psykolog. FOTO: Yanan Li
Boken vänder sig till alla yrkesverksamma som möter personer med demenssjukdom inom primärvården. Betydelsen av tidig diagnostik betonas och centrala teman är tidiga tecken, utredning, läkemedels- behandling och uppföljning.
Boken innehåller även goda råd vid undersökning av demenssjuka patienter och lärande exempel på hur arbetet kan organiseras för att ta vara på kunskap från olika yrkesgrupper.
I samma serie som Om demenssjukdom för primärvården finns sedan tidigare titlar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, sjukhus och särskilt boende. Böckerna kan läsas fristående men fungerar även som fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus.
Boken kan beställas och laddas ned från vår webbshop (nytt fönster)
Fina bilder från Svenska Demensdagarna
Den 16-17 maj ägde Svenska Demensdagarna rum för 20:e året i följd. Extra högtidligt blev arrangemanget denna gång då Drottning Silvia besökte Malmömässan och höll ett jubileumstal inför de drygt 1200 deltagarna.
Som vanligt fanns en stor spännvidd mellan seminariernas teman. Nytt om biomarkörer för alzheimer, När kriget är allt du minns och Säg det i toner och inte i ord var några rubriker. Seminariet Sikta mot stjärnorna tog upp erfarenheter av Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.
Svenskt Demenscentrums fotograf Yanan Li tog massor av fina bilder från evenemanget. Bilderna finns på Svenska Demensdagarnas webb (nytt fönster).
Som vanligt fanns en stor spännvidd mellan seminariernas teman. Nytt om biomarkörer för alzheimer, När kriget är allt du minns och Säg det i toner och inte i ord var några rubriker. Seminariet Sikta mot stjärnorna tog upp erfarenheter av Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell Stjärnmärkt.
Svenskt Demenscentrums fotograf Yanan Li tog massor av fina bilder från evenemanget. Bilderna finns på Svenska Demensdagarnas webb (nytt fönster).
Burlövschef utsedd till årets mest framgångsrika
Eva Wörlén, enhetschef på Harakärrsgården i Burlöv, har utsetts till årets mest framgångsrika ledare inom demensvården. Stipendiet delas ut av föreningen Gott ledarskap i demensvården.
Föreningen skriver i ett pressmeddelande att Eva Wörlén, med hjälp av sina medarbetare, skapat ett öppet och aktivt hem med trädgård, höns och andra stimulerande aktiviteter anpassade för varje enskild person. Hon har infört nytänkande med cykelturer, semesterveckor och krogmiljö för trevliga matstunder, ofta med deltagande av anhöriga. Stipendiet är på 100 000 kronor.
Professor Christian Blomstrand delar ut stipendiet till Ewa Wörlén under en "sinnenas lunch" på restaurant SK Mat & Människor i Göteborg.
Föreningen skriver i ett pressmeddelande att Eva Wörlén, med hjälp av sina medarbetare, skapat ett öppet och aktivt hem med trädgård, höns och andra stimulerande aktiviteter anpassade för varje enskild person. Hon har infört nytänkande med cykelturer, semesterveckor och krogmiljö för trevliga matstunder, ofta med deltagande av anhöriga. Stipendiet är på 100 000 kronor.
Professor Christian Blomstrand delar ut stipendiet till Ewa Wörlén under en "sinnenas lunch" på restaurant SK Mat & Människor i Göteborg.
Platser kvar till sommarläger för unga anhöriga
Nu är det hög tid att anmäla sig till sommarens läger för unga anhöriga. Barn, ungdomar och unga vuxna till en demenssjuk förälder har möjlighet att delta – barn tillsammans med en förälder. I år arrangeras sommarläger i Ystad, Avesta och Örnsköldsvik.
Under lägren varvas föreläsningar med aktiviteter som yoga, taktil massage, bad och grillning. Däremellan finns gott om tid att dela tankar och erfarenheter av att leva med en demenssjuk föräldrer. Många ungdomar återvänder år efter år. Vänskapsband knyts och upprätthålls genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp.
Alzheimerfonden står för resa, kost och logi. Svenskt Demenscentrum bidrar ekonomiskt genom att skänka överskottet från försäljningen av armbandet Remember me. Fortfarande finns några platser kvar. Anmälan görs på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)
Under lägren varvas föreläsningar med aktiviteter som yoga, taktil massage, bad och grillning. Däremellan finns gott om tid att dela tankar och erfarenheter av att leva med en demenssjuk föräldrer. Många ungdomar återvänder år efter år. Vänskapsband knyts och upprätthålls genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp.
Alzheimerfonden står för resa, kost och logi. Svenskt Demenscentrum bidrar ekonomiskt genom att skänka överskottet från försäljningen av armbandet Remember me. Fortfarande finns några platser kvar. Anmälan görs på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)
Testamente ogitligförklaras på grund av alzheimer
En äldre kvinna testamenterade sina tillgångar till ett av sina tre barn. Men testamentet har ogiltigförklarats i domstol som hänvisar till hennes demenssjukdom.
Kvinnan hade två söner och en dotter och levde i många år i en bostadsrättslägenhet i Stockholm. Hon stod nära sin dotter som bodde i närheten. Våren 2009 upprättade kvinnan ett testamente som innebar att all hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla dottern. Hon återkallade dock testamentet på hösten samma år och förordnade att alla tre barnen skulle ärva henne i lika delar.
Kvinnan led av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och 2012 diagnosticerades hon med Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Tre år senare skrev hon på ett gåvobrev som innebar att de första testamentet från 2009 åter skulle gälla.
Kvinnans söner ansåg att detta gåvobrev upprättades under påverkan av psykisk störning. Modern saknade insikt om vad hon undertecknade och testamentet speglar inte hennes vilja menade sönerna. Både tingsrätten och hovrätten har gått på deras linje och ogiltigförklar därför testamentet.
Vittnesmål som domstolarna lutar sig emot är från en specialist i neurologi och en undersköterska som hade tät kontakt med kvinnan. Dessutom finns filmade samtal mellan modern och dottern. De visar att modern varken har insikt om de olika testamenten hon upprättat eller om sina ekonomiska förhållanden menar hovrätten.
Läs mer om domen i Dagens juridik (nytt fönster)
Kvinnan hade två söner och en dotter och levde i många år i en bostadsrättslägenhet i Stockholm. Hon stod nära sin dotter som bodde i närheten. Våren 2009 upprättade kvinnan ett testamente som innebar att all hennes kvarlåtenskap skulle tillfalla dottern. Hon återkallade dock testamentet på hösten samma år och förordnade att alla tre barnen skulle ärva henne i lika delar.
Kvinnan led av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och 2012 diagnosticerades hon med Alzheimers sjukdom och vaskulär demens. Tre år senare skrev hon på ett gåvobrev som innebar att de första testamentet från 2009 åter skulle gälla.
Kvinnans söner ansåg att detta gåvobrev upprättades under påverkan av psykisk störning. Modern saknade insikt om vad hon undertecknade och testamentet speglar inte hennes vilja menade sönerna. Både tingsrätten och hovrätten har gått på deras linje och ogiltigförklar därför testamentet.
Vittnesmål som domstolarna lutar sig emot är från en specialist i neurologi och en undersköterska som hade tät kontakt med kvinnan. Dessutom finns filmade samtal mellan modern och dottern. De visar att modern varken har insikt om de olika testamenten hon upprättat eller om sina ekonomiska förhållanden menar hovrätten.
Läs mer om domen i Dagens juridik (nytt fönster)
Stjärninstruktör nr 100: Katarina Nilsson
Sedan drygt ett år tillbaka driver Svenskt Demenscentrum konceptet Stjärnmärkt, en utbildningsmodell som riktar sig till demensboenden, äldreboenden, biståndshandläggare och hemtjänstenheter.
Utbildningen genomförs i fyra steg och leds av specialutbildade s.k. Stjärninstruktörer. Under en utbildningsdag som hölls för Stockholms stad nyligen blev Katarina Nilsson, som jobbar inom hemtjänsten i Farsta, den 100:e Stjärninstruktören.
Katarina, vad tyckte du om utbildningen till Stjärninstruktör?
Bara positivt. Den var jättenyttig och vi fick mycket utbildningsmaterial.
På vilket sätt tror du att Stjärnmärkningen av er enhet kan göra skillnad?
Jag tror att vi kommer att prata och diskutera mycket mer än vi gör idag. Kanske tipsa varandra om hur man kan lösa vissa situationer. Några besitter ju mycket kunskap som de kan sprida till kollegorna.
Hur känns det att leda reflektionsmötena med dina kollegor?
Vi drar igång mötena först till hösten men det ska nog går bra, även om jag inte är någon talare. Det ska bli roligt att komma igång. Jag ser fram emot det.
Stjärninstruktören Katarina Nilsson flankerad av Laila Becker och Ann-Christine Kärrman från Svenskt Demenscentrum.
Utbildningen genomförs i fyra steg och leds av specialutbildade s.k. Stjärninstruktörer. Under en utbildningsdag som hölls för Stockholms stad nyligen blev Katarina Nilsson, som jobbar inom hemtjänsten i Farsta, den 100:e Stjärninstruktören.
Katarina, vad tyckte du om utbildningen till Stjärninstruktör?
Bara positivt. Den var jättenyttig och vi fick mycket utbildningsmaterial.
På vilket sätt tror du att Stjärnmärkningen av er enhet kan göra skillnad?
Jag tror att vi kommer att prata och diskutera mycket mer än vi gör idag. Kanske tipsa varandra om hur man kan lösa vissa situationer. Några besitter ju mycket kunskap som de kan sprida till kollegorna.
Hur känns det att leda reflektionsmötena med dina kollegor?
Vi drar igång mötena först till hösten men det ska nog går bra, även om jag inte är någon talare. Det ska bli roligt att komma igång. Jag ser fram emot det.
Stjärninstruktören Katarina Nilsson flankerad av Laila Becker och Ann-Christine Kärrman från Svenskt Demenscentrum.