Senaste nytt
DEBATT: Politikerna måste ta demenshotet på allvar
Demenssjukdomar är den mest kostsamma sjukdomsgruppen i Sverige. Ändå satsar inte svenska politiker på forskning för att knäcka demensgåtan. Det skriver Bengt Winblad, professor och chef för Swedish Brain Power, i en debattartikel i Expressen.
Bengt Winblad oroas över att Sverige är på väg att hamna på efterkälken. Storbritannien har nyligen satsat 400 miljoner kronor på ett samarbete mellan universiteten i Cambridge, Oxford och London. Pengarna ger 90 forskare möjlighet att ta fram nya läkemedelsbehandlingar för alzheimer och andra demenssjukdomar. Liknande nationella satsningar har redan gjorts i USA, Tyskland, Frankrike och Nederländerna påpekar Bengt Winblad. Båda Världshälsoorganisationen (WHO) och G7 (tidigare G8) har uppmanat världens länder att prioritera demenssjukdomar som det snabbast växande hotet mot folkhälsan. Många längder håller på att ta fram egna nationella planer för att ta krafttag mot demenshotet. Vi är många som de senaste åren påpekat vikten av en sådan även för Sverige, skriver Bent Winblad. Men en sådan plan måste täcka hela spektrumet från basal grundforskning till behandling och omvårdnad för att inte vara verkningslös.
Läs hela debattartikeln i Expressen »
(nytt fönster)
Bengt Winblad oroas över att Sverige är på väg att hamna på efterkälken. Storbritannien har nyligen satsat 400 miljoner kronor på ett samarbete mellan universiteten i Cambridge, Oxford och London. Pengarna ger 90 forskare möjlighet att ta fram nya läkemedelsbehandlingar för alzheimer och andra demenssjukdomar. Liknande nationella satsningar har redan gjorts i USA, Tyskland, Frankrike och Nederländerna påpekar Bengt Winblad. Båda Världshälsoorganisationen (WHO) och G7 (tidigare G8) har uppmanat världens länder att prioritera demenssjukdomar som det snabbast växande hotet mot folkhälsan. Många längder håller på att ta fram egna nationella planer för att ta krafttag mot demenshotet. Vi är många som de senaste åren påpekat vikten av en sådan även för Sverige, skriver Bent Winblad. Men en sådan plan måste täcka hela spektrumet från basal grundforskning till behandling och omvårdnad för att inte vara verkningslös.
Läs hela debattartikeln i Expressen »
(nytt fönster)
Ny utbildningsportal med nya kurser
Nu har Svenskt Demenscentrum öppnat en ny utbildningsportal för webbutbildningar. Här hittar du Demens ABC, Demens ABC plus och (fr o m vecka 19) den senaste webbutbildningen: Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Även externt producerade kurser som berör demensområdet kommer att finnas på portalen.
För att få tillgång till portalens utbildningar behöver du först registrera dig. Du loggar sedan in med din e-postadress och lösenord som du väljer.
Du som redan påbörjat en kurs, innan portalen öppnades, måste uppdatera ditt användarkonto och ange ett nytt lösenord, klicka här.Sedan kan du fortsätta med kursen eller välja en ny.
Gå till utbildningsportal »
(nytt fönster)
För att få tillgång till portalens utbildningar behöver du först registrera dig. Du loggar sedan in med din e-postadress och lösenord som du väljer.
Du som redan påbörjat en kurs, innan portalen öppnades, måste uppdatera ditt användarkonto och ange ett nytt lösenord, klicka här.Sedan kan du fortsätta med kursen eller välja en ny.
Gå till utbildningsportal »
(nytt fönster)
Demencentrum i TV4:s nyhetsmorgon
I helgen svarade Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, på frågor om demenssjukdomar i TV4:s Nyhetsmorgon. Eva Ottosson berättade om hur familjen påverkades när maken drabbade av alzheimer, endast 39 år gammal. Ni som missade inslagen kan se dem på TV4 play.
• www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=3143032 (W Hoffman)
• www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=3142893 (E Ottosson)
• www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=3143032 (W Hoffman)
• www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon?video_id=3142893 (E Ottosson)
Gångtest utvärderas för tidig demensdiagnos
Försämrad gång kan vara ett tecken på begynnande demens. Nu ska svenska forskare undersöka om ett nytt gångtest kan bidra till att ställa tidig diagnos.
Den aktuella studien omfattar 280 patienter som sökt vård för minnesutredning på Akademiska sjukhuset eller Falu lasarett. Deltagarna kommer att få göra ett gångtest, samtidigt som de löser en muntlig uppgift. Momenten under gångtestet kommer att filmas så att forskarna också kan studera förändringar i gångmönster. Efter testet jämföras resultaten för dem som får en demensdiagnos med dem som inte utvecklar demens.
– Tidig upptäckt av demens är viktigt av flera skäl. Förutom att läkemedelsbehandling kan inledas ökar möjligheterna att sätta in rätt stöd till patienter och anhöriga, både träning och hjälpmedel som minskar risken för fallskador och underlättar vardagen, säger Ylva Cedervall, sjukgymnast på minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
I dag finns inget blodprov eller annat enkelt sätt att avslöja demenssjukdom i ett tidigt skede. En demensutredning innehåller en rad olika delar, bland annat bör Minimentaltest (MMSE) och Klocktest ingå enligt Socialstyreslsens nationella riktlinjer. Yla Cedervall betonar att det gångtest som nu utvärderas först och främst ska komplettera dessa.
– En fördel med ett gångtest är att det kan upplevas mindre pressande än ett minnestest och kan utföras av fysioterapeuter i olika vårdsammanhang. Därför tror vi att det kan bli ett bra komplement i vården som ökar möjligheterna att fånga in fler patienter med begynnande demens tidigt, säger hon.
Den aktuella studien omfattar 280 patienter som sökt vård för minnesutredning på Akademiska sjukhuset eller Falu lasarett. Deltagarna kommer att få göra ett gångtest, samtidigt som de löser en muntlig uppgift. Momenten under gångtestet kommer att filmas så att forskarna också kan studera förändringar i gångmönster. Efter testet jämföras resultaten för dem som får en demensdiagnos med dem som inte utvecklar demens.
– Tidig upptäckt av demens är viktigt av flera skäl. Förutom att läkemedelsbehandling kan inledas ökar möjligheterna att sätta in rätt stöd till patienter och anhöriga, både träning och hjälpmedel som minskar risken för fallskador och underlättar vardagen, säger Ylva Cedervall, sjukgymnast på minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
I dag finns inget blodprov eller annat enkelt sätt att avslöja demenssjukdom i ett tidigt skede. En demensutredning innehåller en rad olika delar, bland annat bör Minimentaltest (MMSE) och Klocktest ingå enligt Socialstyreslsens nationella riktlinjer. Yla Cedervall betonar att det gångtest som nu utvärderas först och främst ska komplettera dessa.
– En fördel med ett gångtest är att det kan upplevas mindre pressande än ett minnestest och kan utföras av fysioterapeuter i olika vårdsammanhang. Därför tror vi att det kan bli ett bra komplement i vården som ökar möjligheterna att fånga in fler patienter med begynnande demens tidigt, säger hon.
Gammal traktor blir utflyktsmål
Hagens demensboende i Herrljunga har köpt in en gammal traktor. Tanken är att erbjuda männen en meningsfull aktivitet som kan väcka gamla minnen till liv.
Enhetschef Siv Hagengrinder berättar för Sveriges Radio att många av de boende har en bakgrund inom lantbruket, hon tror därför att traktorn kan få en viktig funktion.
– När de sitter och pratar inne på avdelningen på kvällarna kommer de ofta in på traktorn. Och då kommer gubbarna ihåg sin historia och minns lite bakåt. Så den har blivit ett bra samtalsämne.
När det blir varmare ute ska personal och boende ta med sandpapper och gå ut och slipa på traktorn. Och så blir det korvgrillning och öl.
Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, blir glad när hon hör om initiativet på Hagens demensboende.
– Jag tycker att det är toppen. Att de boende får använda syn, känsel och doft och pyssla med någonting de känner igen kan stimulera till äldre minnen och starta upp intressanta samtal. Så här har man verkligen tänkt till, säger hon på Sveriges Radios webb.
Läs mer på SR:s webb » (nytt fönster)
Enhetschef Siv Hagengrinder berättar för Sveriges Radio att många av de boende har en bakgrund inom lantbruket, hon tror därför att traktorn kan få en viktig funktion.
– När de sitter och pratar inne på avdelningen på kvällarna kommer de ofta in på traktorn. Och då kommer gubbarna ihåg sin historia och minns lite bakåt. Så den har blivit ett bra samtalsämne.
När det blir varmare ute ska personal och boende ta med sandpapper och gå ut och slipa på traktorn. Och så blir det korvgrillning och öl.
Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, blir glad när hon hör om initiativet på Hagens demensboende.
– Jag tycker att det är toppen. Att de boende får använda syn, känsel och doft och pyssla med någonting de känner igen kan stimulera till äldre minnen och starta upp intressanta samtal. Så här har man verkligen tänkt till, säger hon på Sveriges Radios webb.
Läs mer på SR:s webb » (nytt fönster)
Vad tycker du om din äldreomsorg?
I början av april får 230 000 personer med äldreomsorg ett frågeformulär med posten. Enkäten kommer från Socialstyrelsen och innehåller frågor om vad som fungerar bra respektive mindre bra i vården och omsorgen.
– Vi skickar enkäten till alla äldre, eftersom alla har rätt till god vård och omsorg. Genom att fråga alla får vi en helhetsbild över vad som är viktigt för de äldre och vad de tycker är bra eller dåligt. Vi kan också upptäcka skillnader mellan olika landsändar, mellan grannkommuner och till och med mellan olika verksamheter i samma kommun, säger Ulrika Ingelsson, ansvarig för enkäten, på Socialstyrelsens webb.
Resultaten redovisas för riket i stort samt varje kommun, hemtjänstenhet och äldreboende. Verksamheterna kommer att få svar på vilka fem områden som de äldre uppskattar mest och vilka områden som har störst brister. Resultatet publiceras på Socialstyrelsens webbplats i slutet av oktober 2015.
Läs mer på Socialstyrelsens webb » (nytt fönster)
– Vi skickar enkäten till alla äldre, eftersom alla har rätt till god vård och omsorg. Genom att fråga alla får vi en helhetsbild över vad som är viktigt för de äldre och vad de tycker är bra eller dåligt. Vi kan också upptäcka skillnader mellan olika landsändar, mellan grannkommuner och till och med mellan olika verksamheter i samma kommun, säger Ulrika Ingelsson, ansvarig för enkäten, på Socialstyrelsens webb.
Resultaten redovisas för riket i stort samt varje kommun, hemtjänstenhet och äldreboende. Verksamheterna kommer att få svar på vilka fem områden som de äldre uppskattar mest och vilka områden som har störst brister. Resultatet publiceras på Socialstyrelsens webbplats i slutet av oktober 2015.
Läs mer på Socialstyrelsens webb » (nytt fönster)
Grattis Älandsgården och Kirsebergs minnesteam
Årets vinnare av Bästa demensboende och Bästa demensteam i hemtjänsten finns i Härnösand respektive Kirseberg i Malmö. Älandsgården och Kirsebergs minnesteam får ta emot 50 000 kronor vardera och diplom ur Drottningens hand.
Priset Bästa demensboende är instiftat av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum och delas i år ut för första gången. Vinnaren Älandsgården i Härnösand är ett demensboende med plats för 27 personer med demenssjukdom. Personalen arbetar utifrån ett salutogent synsätt och fokuserar på det friska hos varje person. Stor vikt läggs vid närhet, trygghet och meningsfulla aktiviteter, då är det mycket lättare att tillgodose basala behov som att äta och att sova. Läs mer i artikeln Sitta ned och ta det lugnt är bästa medicinen »
Bästa demensteam i hemtjänsten, även det instiftat av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum, delas i år ut för sjunde gången. Priset går till Kirsebergs minnesteam i Malmö. Här arbetar sex omvårdnadspersonal, en arbetsterapeut och en biståndshandläggare.
Ett utmärkande drag är nära band till en dagverksamhet där fyra i teamet arbetar periodvis. Fördelen är bland annat att det ofta är lättare att motivera en demenssjuk person att börja på en dagverksamhet om hon känner igen och har förtroende för personalen. Vi återkommer med en längre artikel från Kirseberg.
Älandsgården och Kirsebergs minnesteam får ta emot priserna av Drottningen vid Silviahemmets stora inspirationsdag den 24 april i Stockholm. Anmäl dig här »
Priset Bästa demensboende är instiftat av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum och delas i år ut för första gången. Vinnaren Älandsgården i Härnösand är ett demensboende med plats för 27 personer med demenssjukdom. Personalen arbetar utifrån ett salutogent synsätt och fokuserar på det friska hos varje person. Stor vikt läggs vid närhet, trygghet och meningsfulla aktiviteter, då är det mycket lättare att tillgodose basala behov som att äta och att sova. Läs mer i artikeln Sitta ned och ta det lugnt är bästa medicinen »
Bästa demensteam i hemtjänsten, även det instiftat av Demensförbundet och Svenskt Demenscentrum, delas i år ut för sjunde gången. Priset går till Kirsebergs minnesteam i Malmö. Här arbetar sex omvårdnadspersonal, en arbetsterapeut och en biståndshandläggare.
Ett utmärkande drag är nära band till en dagverksamhet där fyra i teamet arbetar periodvis. Fördelen är bland annat att det ofta är lättare att motivera en demenssjuk person att börja på en dagverksamhet om hon känner igen och har förtroende för personalen. Vi återkommer med en längre artikel från Kirseberg.
Älandsgården och Kirsebergs minnesteam får ta emot priserna av Drottningen vid Silviahemmets stora inspirationsdag den 24 april i Stockholm. Anmäl dig här »
Svenskt Demenscentrum och Demensförbundet gratulerar
Älandsgården
och
Kirsebergs minnesteam
Se föreläsningar från inspirationsdag
Den 11 mars hölls inspirationsdagen För ett anhörig- och demensvänligt samhälle i Göteborg.
 |
| Gunilla Matheny, moderator under inspirationsdagen i Göteborg |
Bakom arrangemanget stod Svenskt Demenscentrum och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka). Samtliga föreläsningar filmades och nu finns möjlighet att se dem på Nka:s webb » (nytt fönster)
|
| Gunilla Matheny, moderator under inspirationsdagen i Göteborg |
Bakom arrangemanget stod Svenskt Demenscentrum och Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka). Samtliga föreläsningar filmades och nu finns möjlighet att se dem på Nka:s webb » (nytt fönster)
Checklista för en bättre boendemiljö
Både utomhus- och inomhusmiljön kan påverka demenssjukas välbefinnande och i förlängningen användningen av begränsningsåtgärder. Myndigheten för delaktighet har gett ut ett kunskapsmaterial och en checklista för bättre miljöer.
Flera internationella studier betonar sambandet mellan livskvalitet och en genomtänkt design för äldre. Hur rummen är planerade, ljudmiljön samt val av ljus- och färgsättning är bara några faktorer som har stor betydelse för välbefinnande och livskvalitet, inte minst för personer med demenssjukdom.
En genomtänkt miljö kan bidra till att minska oro och därmed förebygga situationer då vårdpersonal kan uppfatta tvångs- och bergränsningsåtgärder som något nödvändigt ont. I rapporten Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet visar Myndigheten för delaktighet på konkreta åtgärder som kan ge en bättre miljö på särskilda boenden.
Rapporten är en del av ett kunskapsmaterial där också en checklista ingår. Bakom publikationerna står Gun Aremyr, arbetsterapeut och författare, och Helle Wijk, docent vid Göteborgs universitet och även verksam vid Svenskt Demenscentrum.
Kunskapsmaterialet från Myndigheten för delaktighet har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag. Det har handlat om hur miljöanpassningar för personer med nedsatt beslutsförmåga kan minimera begränsnings- och tvångsåtgärder, till exempel låsta dörrar. Inom samma uppdrag har även andra rapporter publicerats, bl a Välfärdsteknologi och miljöanpassningar – goda exempel från särskilt boende och daglig verksamhet » (nytt fönster)
Flera internationella studier betonar sambandet mellan livskvalitet och en genomtänkt design för äldre. Hur rummen är planerade, ljudmiljön samt val av ljus- och färgsättning är bara några faktorer som har stor betydelse för välbefinnande och livskvalitet, inte minst för personer med demenssjukdom.
En genomtänkt miljö kan bidra till att minska oro och därmed förebygga situationer då vårdpersonal kan uppfatta tvångs- och bergränsningsåtgärder som något nödvändigt ont. I rapporten Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet visar Myndigheten för delaktighet på konkreta åtgärder som kan ge en bättre miljö på särskilda boenden.
Rapporten är en del av ett kunskapsmaterial där också en checklista ingår. Bakom publikationerna står Gun Aremyr, arbetsterapeut och författare, och Helle Wijk, docent vid Göteborgs universitet och även verksam vid Svenskt Demenscentrum.
Kunskapsmaterialet från Myndigheten för delaktighet har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag. Det har handlat om hur miljöanpassningar för personer med nedsatt beslutsförmåga kan minimera begränsnings- och tvångsåtgärder, till exempel låsta dörrar. Inom samma uppdrag har även andra rapporter publicerats, bl a Välfärdsteknologi och miljöanpassningar – goda exempel från särskilt boende och daglig verksamhet » (nytt fönster)
Läs rapporten » (nytt fönster, pdf)
Läs checklistan » (nytt fönster, pdf)
Matnyttigt Äldre i Centrum
...
Senaste numret av Äldre i Centrum fokuserar på mat och måltid. Äta bör man, men när vi själva inte längre kan styra över maten och måltiden, hur påverkar det lusten att äta? Det behövs gott ledarskap och matintresse hos personalen. Och lite jävlaranamma, säger kocken Leif Mannerström. Undernäring hos äldre är fortfarande ett problem. Både i det egna hemmet och på äldreboendet.
I en studie som handlar om hemleverans av matlådor svarade majoriteten av de äldre att de var tacksamma för den dagliga leveransen av nylagad mat. Men frusen, veckovis levererad mat, beskrevs som straff – det är svårt att kalla en fryst matlåda för måltid!
Läs mer i tidskriften Äldre i Centrum, nr 1/2015 » (nytt fönster)
Senaste numret av Äldre i Centrum fokuserar på mat och måltid. Äta bör man, men när vi själva inte längre kan styra över maten och måltiden, hur påverkar det lusten att äta? Det behövs gott ledarskap och matintresse hos personalen. Och lite jävlaranamma, säger kocken Leif Mannerström. Undernäring hos äldre är fortfarande ett problem. Både i det egna hemmet och på äldreboendet.
I en studie som handlar om hemleverans av matlådor svarade majoriteten av de äldre att de var tacksamma för den dagliga leveransen av nylagad mat. Men frusen, veckovis levererad mat, beskrevs som straff – det är svårt att kalla en fryst matlåda för måltid!
Läs mer i tidskriften Äldre i Centrum, nr 1/2015 » (nytt fönster)