Senaste nytt
Demenssjukdomar ökar mest i utvecklingsländer
Färska siffror vittnar om demenssjukdomarnas globala utbredning och skenande kostnader. Var tredje sekund insjuknar en person i världen och ökningstakten är störst i den fattigaste delen.
Alzheimer´s Disease International beräknar att närmare 47 miljoner människor i världen har en demenssjukdom. Av dem lever en majoritet (58 %) utanför USA, Västeuropa och andra rika utvecklingsländer. Andelen som bor i vad Världsbanken klassificerar som låg- och mellaninkomstländer väntas dessutom öka med 10 procentenheter (68 %) fram till år 2050.
På grund av ökad medellivslängd och åldrande befolkningar drabbas allt fler av demenssjukdom. Det gäller i samtliga världsdelar. Ökningstakten är dock allra snabbast i de fattigaste utvecklingsländerna där 239 procent fler fall av demenssjukdom väntas om 35 år.
De globala kostnaderna för demenssjukdomarna kan närmast beskrivas som astronomiska. På bara fem år – mellan 2010-2015 – har de ökat med 35 procent och uppgår nu till 818 miljarder US dollar. Om man drar ifrån de uppskattade kostnaderna för anhörigas insatser motsvarar de 0,65 % av världens samlade bruttonationalprodukt.
Magnus Westlander
"Våra politiker måste snarast ta fram en nationell demensplan",
läs kommentar av professor Anders Wimo » (nytt fönster)
Alzheimer´s Disease International beräknar att närmare 47 miljoner människor i världen har en demenssjukdom. Av dem lever en majoritet (58 %) utanför USA, Västeuropa och andra rika utvecklingsländer. Andelen som bor i vad Världsbanken klassificerar som låg- och mellaninkomstländer väntas dessutom öka med 10 procentenheter (68 %) fram till år 2050.
På grund av ökad medellivslängd och åldrande befolkningar drabbas allt fler av demenssjukdom. Det gäller i samtliga världsdelar. Ökningstakten är dock allra snabbast i de fattigaste utvecklingsländerna där 239 procent fler fall av demenssjukdom väntas om 35 år.
De globala kostnaderna för demenssjukdomarna kan närmast beskrivas som astronomiska. På bara fem år – mellan 2010-2015 – har de ökat med 35 procent och uppgår nu till 818 miljarder US dollar. Om man drar ifrån de uppskattade kostnaderna för anhörigas insatser motsvarar de 0,65 % av världens samlade bruttonationalprodukt.
Magnus Westlander
"Våra politiker måste snarast ta fram en nationell demensplan",
läs kommentar av professor Anders Wimo » (nytt fönster)
Ladda ned rapport » (nytt fönster)
E-bok om ungas ideer för demensvården
Sedan 2013 har Drottningen delat ut Queen Silvia Nursing Award, ett stipendium och en idetävling för sjuksköterskestuderande i Sverige och Finland. Syftet är att inspirera blivande sjuksköterskor att dela innovationer och idéer för hur man kan förbättra äldre- och demensvård. 17 av de 839 idéer som inkommit under åren presenteras nu i en e-bok. Här kan man läsa om bland andra Emilia Engman, Röda Korsets Högskola, som i fjol vann stipendium med sin idé om en smaksatt produkt som kan öka livskvaliteten för äldre patienter som sondmatas.
Queen Silvia Nursing Award instiftade av Swedish Care International i samband med Drottning Silvias 70-årsdag. Den 31 augusti öppnar ansökningarna till årets tävling.
Läs e-boken » (nytt fönster)
Queen Silvia Nursing Award instiftade av Swedish Care International i samband med Drottning Silvias 70-årsdag. Den 31 augusti öppnar ansökningarna till årets tävling.
Läs e-boken » (nytt fönster)
Drottning Silvia samtalar med
sjuksköterskestuderande.
Demenscentrum i SVT:s morgonsoffa
Torsdagen den 27 augusti talade Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, om demenssjukdomar i SVT:s morgonsoffa. Se klippet på SVT play » (nytt fönster)
Grattis till en prestigefull utmärkelse
Yanan Li är fotografen bakom de finstämda bilderna i Demenscentrums ABC-utbildningar och handböcker. Nu har han utsetts till ambassadör för Hasselblad, en utmärkelse han delar med fem andra fotografer i världen.
Hasselblad är kameran som användes för att för eviga människans första steg på månen. Den betraktas som en Rolls-Royce bland fotografer och att bli ambassadör för den omtalade kamertillverkaren är mycket få förunnat. Nu tillhör Yanan Li denna exklusiva skara.
Yanan Li, med rötter i Kina, varvar en deltidstjänst på Svenskt Demenscentrum med olika frilansuppdrag. Nobelstiftelsen och Stiftelsen Silviahemmet tillhör hans regelbundna uppdragsgivare. I Upplands-Bro har han följt konstgrupper för personer med demenssjukdom en längre tid. Hans fantastiska bilder från Stockholms stadshus illustrerar en bok.
Vi som arbetar nära honom kan vittna om en skicklig och noggrann yrkesman som går in med samma engagemang i sina uppdrag, oavsett om det handlar om att dokumentera en konferens eller att föreviga kungaparet.
Magnus Westlander
Hasselblad är kameran som användes för att för eviga människans första steg på månen. Den betraktas som en Rolls-Royce bland fotografer och att bli ambassadör för den omtalade kamertillverkaren är mycket få förunnat. Nu tillhör Yanan Li denna exklusiva skara.
Yanan Li, med rötter i Kina, varvar en deltidstjänst på Svenskt Demenscentrum med olika frilansuppdrag. Nobelstiftelsen och Stiftelsen Silviahemmet tillhör hans regelbundna uppdragsgivare. I Upplands-Bro har han följt konstgrupper för personer med demenssjukdom en längre tid. Hans fantastiska bilder från Stockholms stadshus illustrerar en bok.
Vi som arbetar nära honom kan vittna om en skicklig och noggrann yrkesman som går in med samma engagemang i sina uppdrag, oavsett om det handlar om att dokumentera en konferens eller att föreviga kungaparet.
Magnus Westlander
Yanan Li, Svenskt Demencentrums fotograf, frilans och nybliven ambassadör för Hasselblad.
Läs mer på Hasselblads webb » (nytt fönster)
Nya belägg för minskad risk för demens
Börjar en ökad utbildningsnivå och effektivare behandling av hjärt-kärlsjukdom påverka förekomsten av demens i samhället? Även om orsakerna inte är klarlagda tyder ny forskning på att risken att drabbas av demenssjukdom minskar i Sverige och övriga Västeuropa.
Det är ansedda tidskriften Lancet som publicerar data från fyra stora befolkningsstuder Sverige (H-70), Nederländerna, Storbritannien och Spanien. I den senare (Zaragoza) var förekomsten av demenssjukdom bland män (65 år och äldre) drygt 40 procent lägre 1996 jämfört med 1987. Förändringen var inte lika stor i övriga studier men trenden densamma: risken för demenssjukdom bland äldre minskar i samtliga fyra länder.
Även i andra länder finns forskning som stödjer Lancet-studien. Forskarna pekar på flera möjliga förklaringar till den positiva utvecklingen: högre utbildningsnivå, bättre levnadsvillkor och effektivare behandling av hjärt-kärlsjukdom.
Laura Fratiglioni, professor vid Karolinska institutet, säger till Svenska Dagbladet att den bästa förebyggande effekten på demenssjukdom uppnås om man sätter in flera åtgärder, till exempel bra mat (medelhavskost), fysisk aktivitet, social och intellektuell stimulans, och att behandla högt blodtryck och diabetes.
– Vi ser att det till stor del är samma riskfaktorer för vaskulär demens som för hjärtsjukdomar. Många har redan ändrat sin livsstil med tanke på hjärtat och därför är preventionen av demens redan in action, säger Laura Fratiglioni.
Att förekomsten av demens minskar bland äldre betyder inte att antalet personer med demenssjukdom minskar. Eftersom befolkningen åldras och medellivslängden ökar kommer sannolikt allt fler att insjukna även framöver.
Det är ansedda tidskriften Lancet som publicerar data från fyra stora befolkningsstuder Sverige (H-70), Nederländerna, Storbritannien och Spanien. I den senare (Zaragoza) var förekomsten av demenssjukdom bland män (65 år och äldre) drygt 40 procent lägre 1996 jämfört med 1987. Förändringen var inte lika stor i övriga studier men trenden densamma: risken för demenssjukdom bland äldre minskar i samtliga fyra länder.
Även i andra länder finns forskning som stödjer Lancet-studien. Forskarna pekar på flera möjliga förklaringar till den positiva utvecklingen: högre utbildningsnivå, bättre levnadsvillkor och effektivare behandling av hjärt-kärlsjukdom.
Laura Fratiglioni, professor vid Karolinska institutet, säger till Svenska Dagbladet att den bästa förebyggande effekten på demenssjukdom uppnås om man sätter in flera åtgärder, till exempel bra mat (medelhavskost), fysisk aktivitet, social och intellektuell stimulans, och att behandla högt blodtryck och diabetes.
– Vi ser att det till stor del är samma riskfaktorer för vaskulär demens som för hjärtsjukdomar. Många har redan ändrat sin livsstil med tanke på hjärtat och därför är preventionen av demens redan in action, säger Laura Fratiglioni.
Att förekomsten av demens minskar bland äldre betyder inte att antalet personer med demenssjukdom minskar. Eftersom befolkningen åldras och medellivslängden ökar kommer sannolikt allt fler att insjukna även framöver.
Läs artiklar i:
The Lancet » (nytt fönster)
Svenska Dagbladet »
(nytt fönster)
Nya läkemedel mot alzheimer dröjer
I somras kunde man åter läsa hoppfulla rubriker om nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Vid en internationell konferens presenterades rön som liknades vid ett genombrott i utländska medier. En del forskare tycker det är att dra för stora växlar på resultaten.
De nya forskningsrönen gällde solanezumab, en antikropp med sikte på de amyloida plack som bildas och sprids i den alzheimersjukes hjärna. Medan dagens läkemedel mot alzheimer i bästa fall kan lindra symptomen en period är syftet med immunterapi (behandling med antikroppar) att bromsa själva sjukdomsförloppet. Mycket tyder på att solanezumab också lyckas med detta. Det hävdar läkemedelsbolaget Eli Lilly som vid sommarens AAIC-konferens i Washington D.C. presenterade ny forskning
Eric Karran, chef för brittiska Alzheimer´s Research UK, kommenterade resultaten i entusiastiska ordalag på sin organisations hemsida.
– Resultaten är lovande indicier på att solanezumab verkligen kan påverka sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom.
– Det slutgiltiga testet kommer att vara om dessa lovande effekter åter kan upprepas i en tredje, mer målinriktad, fas 3-studie med alzheimerpatienter i tidig sjukdomsfas.
De senaste åren har flera olika antikroppar mot alzheimer prövats. Men ännu har ingen klarat den sista kontrollstationen, fas 3-studien som är det stora kliniska testet innan ett läkemedel får börja säljas på marknaden.
För snart tre år sedan misslyckades även solanezumab i en fas 3-prövning – antikroppen hade inte mer effekt på patienterna än sockerpiller (placebo). Ett bakslag kan tyckas men när materialet analyserades vidare fann man hoppfulla tecken.
Fas 3-studien bestod av två delstudier där patienter med mild till måttlig demens ingick. Om man istället begränsade studien till deltagare med mild demens, drygt 1300 patienter, framkom signifikanta samband. Patienter som hade fått solanezumab presterade bättre i olika kognitiva tester. I genomsnitt försämrades deras kognitiva funktioner (minne, orienteringsförmåga etc) 30-procent långsammare än placebogruppens. Resultaten tydde på att antikroppen hade avsedd effekt endast om den sattes in tidigt i sjukdomsförloppet.
Eli Lilly beslöt att finansiera en utvidgad studie, nu endast med deltagare i mild sjukdomsfas. De som tidigare hade ingått i placebogruppen fick nu ockå solanezumab. Efter två år jämfördes de med patienterna som fått antikroppen redan i början av fas 3-studen och alltså behandlats under en längre period.
Resultaten visade att delagare som påbörjat behandlingen senare inte hade ”hunnit i fatt”. De som hade fått solanezumab redan när den första studien inleddes presterade fortfarande bättre på kognitiva tester. Detta tyder på att antikroppen lyckas med sitt syfte, att bromsa sjukdomsförloppet, menar forskarna bakom studien. Om det bara hade handlat om symptomlindring skulle de båda grupperna ha presterat ungefär lika bra.
Denna tolkning ifrågasattes dock av statistiker och andra forskare under en paneldebatt i Washington D.C. Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, var på plats och tillhör dem som tycker att Eli Lilly drar för stora växlar på studien.
– Den här skillnaden i kognition mellan grupper med olika behandlingstid kan man se även när det handlar om kolinesterashämmare, ett av det symptomlindrande läkemedel som idag används vid Alzheimers sjukdom, säger hon.
Agneta Nordberg menar att först efter nästa studie, som omfattar 2100 patienter, kan man uttala sig mer säkert om solanezumab och om antikroppens eventuella påverkan på sjukdomsförloppet. Att dess effekt går att avläsa i mild fas men inte i måttlig ligger dock i linje med en etablerad uppfattning; nya läkemedel mot alzheimer måste troligen sättas in tidigt i sjukdomsförloppet för att kunna ha effekt.
Kanske måste behandlingen med antikroppar starta redan innan de första symptomen visar sig. Sådana försök påbörjas snart. A4-studien (The Anti-Amyloid Treatment in Asymptomatic Alzheimer’s study) omfattar äldre friska deltagare med ökad risk att utveckla Alzheimers sjukdom på grund av alzheimertypiska hjärnförändringar eller genetiska faktorer. Även i A4-studien kommer antikroppen solanezumab att testas. Resultat väntas om 4–5 år.
Magnus Westlander
De nya forskningsrönen gällde solanezumab, en antikropp med sikte på de amyloida plack som bildas och sprids i den alzheimersjukes hjärna. Medan dagens läkemedel mot alzheimer i bästa fall kan lindra symptomen en period är syftet med immunterapi (behandling med antikroppar) att bromsa själva sjukdomsförloppet. Mycket tyder på att solanezumab också lyckas med detta. Det hävdar läkemedelsbolaget Eli Lilly som vid sommarens AAIC-konferens i Washington D.C. presenterade ny forskning
Eric Karran, chef för brittiska Alzheimer´s Research UK, kommenterade resultaten i entusiastiska ordalag på sin organisations hemsida.
– Resultaten är lovande indicier på att solanezumab verkligen kan påverka sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom.
– Det slutgiltiga testet kommer att vara om dessa lovande effekter åter kan upprepas i en tredje, mer målinriktad, fas 3-studie med alzheimerpatienter i tidig sjukdomsfas.
De senaste åren har flera olika antikroppar mot alzheimer prövats. Men ännu har ingen klarat den sista kontrollstationen, fas 3-studien som är det stora kliniska testet innan ett läkemedel får börja säljas på marknaden.
För snart tre år sedan misslyckades även solanezumab i en fas 3-prövning – antikroppen hade inte mer effekt på patienterna än sockerpiller (placebo). Ett bakslag kan tyckas men när materialet analyserades vidare fann man hoppfulla tecken.
Fas 3-studien bestod av två delstudier där patienter med mild till måttlig demens ingick. Om man istället begränsade studien till deltagare med mild demens, drygt 1300 patienter, framkom signifikanta samband. Patienter som hade fått solanezumab presterade bättre i olika kognitiva tester. I genomsnitt försämrades deras kognitiva funktioner (minne, orienteringsförmåga etc) 30-procent långsammare än placebogruppens. Resultaten tydde på att antikroppen hade avsedd effekt endast om den sattes in tidigt i sjukdomsförloppet.
Eli Lilly beslöt att finansiera en utvidgad studie, nu endast med deltagare i mild sjukdomsfas. De som tidigare hade ingått i placebogruppen fick nu ockå solanezumab. Efter två år jämfördes de med patienterna som fått antikroppen redan i början av fas 3-studen och alltså behandlats under en längre period.
Resultaten visade att delagare som påbörjat behandlingen senare inte hade ”hunnit i fatt”. De som hade fått solanezumab redan när den första studien inleddes presterade fortfarande bättre på kognitiva tester. Detta tyder på att antikroppen lyckas med sitt syfte, att bromsa sjukdomsförloppet, menar forskarna bakom studien. Om det bara hade handlat om symptomlindring skulle de båda grupperna ha presterat ungefär lika bra.
Denna tolkning ifrågasattes dock av statistiker och andra forskare under en paneldebatt i Washington D.C. Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, var på plats och tillhör dem som tycker att Eli Lilly drar för stora växlar på studien.
– Den här skillnaden i kognition mellan grupper med olika behandlingstid kan man se även när det handlar om kolinesterashämmare, ett av det symptomlindrande läkemedel som idag används vid Alzheimers sjukdom, säger hon.
Agneta Nordberg menar att först efter nästa studie, som omfattar 2100 patienter, kan man uttala sig mer säkert om solanezumab och om antikroppens eventuella påverkan på sjukdomsförloppet. Att dess effekt går att avläsa i mild fas men inte i måttlig ligger dock i linje med en etablerad uppfattning; nya läkemedel mot alzheimer måste troligen sättas in tidigt i sjukdomsförloppet för att kunna ha effekt.
Kanske måste behandlingen med antikroppar starta redan innan de första symptomen visar sig. Sådana försök påbörjas snart. A4-studien (The Anti-Amyloid Treatment in Asymptomatic Alzheimer’s study) omfattar äldre friska deltagare med ökad risk att utveckla Alzheimers sjukdom på grund av alzheimertypiska hjärnförändringar eller genetiska faktorer. Även i A4-studien kommer antikroppen solanezumab att testas. Resultat väntas om 4–5 år.
Magnus Westlander
Behandling med antikroppar siktar på de amyloida plack (vita områden) som bildas och sprids i den alzheimersjukes hjärna.
ABC-utbildning om demenssjukdom på sjukhus
Nu lanseras Demens ABC plus Sjukhus, den sjätte och sista avgiftsfria webbutbildningen i en serie från Svenskt Demenscentrum.
Utbildningen är öppen för alla men vänder sig främst till yrkesverksamma på landets sjukhus. Där är arbetstakten ofta högt uppdriven. Långa korridorer med mycket folk och personal som kommer och går är olämpligt för personer demenssjukdom. Ofta förvärras deras kognitiva symptom under sjukhusvistelsen.
Demens ABC plus Sjukhus förmedlar inte bara grundläggande kunskap om demenssjukdomar. Den ger också konkreta tips och råd om bemötande och om hur miljön kan bättre anpassa till personer med kognitiv svikt. Liksom för övriga ABC-utbildningar kan man ladda ned ett diplom vid godkänt kunskapstest.
Med sjukhusutbildningen är nu Demens ABC plus komplett. I samma serie finns sedan tidigare webbutbildningar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, primärvård och särskilt boende. Samtliga är avgiftsfria och tillgängliga via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal. Läs mer om Demens ABC plus »
Gå direkt till utbildningsportalen » (nytt fönster) 
Utbildningen är öppen för alla men vänder sig främst till yrkesverksamma på landets sjukhus. Där är arbetstakten ofta högt uppdriven. Långa korridorer med mycket folk och personal som kommer och går är olämpligt för personer demenssjukdom. Ofta förvärras deras kognitiva symptom under sjukhusvistelsen.
Demens ABC plus Sjukhus förmedlar inte bara grundläggande kunskap om demenssjukdomar. Den ger också konkreta tips och råd om bemötande och om hur miljön kan bättre anpassa till personer med kognitiv svikt. Liksom för övriga ABC-utbildningar kan man ladda ned ett diplom vid godkänt kunskapstest.
Med sjukhusutbildningen är nu Demens ABC plus komplett. I samma serie finns sedan tidigare webbutbildningar för anhöriga, biståndshandläggare, hemtjänst, primärvård och särskilt boende. Samtliga är avgiftsfria och tillgängliga via Svenskt Demenscentrums utbildningsportal. Läs mer om Demens ABC plus »
Gå direkt till utbildningsportalen » (nytt fönster)
Oscarsbelönade Still Alice nu som pocket
Filmen Still Alice, om Harvardprofessorn som insjuknar i alzheimer, bygger på en storsäljande bok med samma namn. Nu har den kommit i pocketformat på svenska.
Boken översattes till svenska redan 2010 men har sedan en tid varit svår att få tag på. Nu kan man köpa den igen, för under 50-lappen. I augusti gavs den nämligen ut som pocket, och även som e-bok, av förlaget Bokfabriken. Den svenska titeln är som tidigare Fortfarande Alice.
Filmen Still Alice har gått på välfyllda svenska biografer under året. Julian Moore belönades med en Oscar för sin gripande gestaltning av den framgångsrika professorn i lingvistik som mitt i livet får diagnosen Alzheimers sjukdom.
Lisa Genova är författare till boken som låg på New York Times topplista i över ett år och har getts ut i 31 länder.
Boken översattes till svenska redan 2010 men har sedan en tid varit svår att få tag på. Nu kan man köpa den igen, för under 50-lappen. I augusti gavs den nämligen ut som pocket, och även som e-bok, av förlaget Bokfabriken. Den svenska titeln är som tidigare Fortfarande Alice.
Filmen Still Alice har gått på välfyllda svenska biografer under året. Julian Moore belönades med en Oscar för sin gripande gestaltning av den framgångsrika professorn i lingvistik som mitt i livet får diagnosen Alzheimers sjukdom.
Lisa Genova är författare till boken som låg på New York Times topplista i över ett år och har getts ut i 31 länder.
Bilavgaser kopplas till demenssjukdomar
Svenska forskare har hittat en direkt koppling mellan luftföroreningar och demenssjukdomar. "Vi har kunnat se oväntat starka samband", säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin, till Dagens Nyheter.
Bertil Forsberg har lett en forskargrupp vid Umeå universitet som under 15 år följt närmare 2000 Umeåbor. Vart femte år fick deltagarna genomföra en minnesundersökning. Samtidigt registrerade forskarna luftkvaliteten genom att beräkna förekomsten av avgaser utanför deltagarnas bostäder.
Resultaten visade att den fjärdedel av deltagarna som utsattes för de högsta avgashalterna hade cirka 40 procent högre risk att utveckla alzheimer eller vaskulär demens jämfört med den fjärdedelen som exponeras för minst luftföroreningar. Totalt kunde 16 procent av samtliga demensfall i studien bero på avgasexponering. Forskarna har tagit hänsyn till andra faktorer som kan påverka resultatet, till exempel ålder, utbildningsnivå och olika livsstilsfaktorer.
Hur luftföroreningarna skulle kunna leda till demenssjukdom är inte klarlagt.
– Vi vet att mycket små partiklar kan ta sig via luktnerven till i hjärnan och orsaka en direkt skada. Avgaser har också visat sig orsaka inflammationer som drabbar både luftvägarna och andra organ, vilket bland annat påverkar blodcirkulationen i hjärnan, säger Bertil Forsberg till Dagens Nyheter.
Umeåforskarna menar att mer forskning på samma tema behövs. De poängterar att även buller och andra faktorer som är kopplade till trafik kan vara kopplade till demenssjukdomar. Studien ingår i befolkningsstudien Betula och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health Perspectives.
Läs mer i Dagens Nyheter » (nytt fönster)
Bertil Forsberg har lett en forskargrupp vid Umeå universitet som under 15 år följt närmare 2000 Umeåbor. Vart femte år fick deltagarna genomföra en minnesundersökning. Samtidigt registrerade forskarna luftkvaliteten genom att beräkna förekomsten av avgaser utanför deltagarnas bostäder.
Resultaten visade att den fjärdedel av deltagarna som utsattes för de högsta avgashalterna hade cirka 40 procent högre risk att utveckla alzheimer eller vaskulär demens jämfört med den fjärdedelen som exponeras för minst luftföroreningar. Totalt kunde 16 procent av samtliga demensfall i studien bero på avgasexponering. Forskarna har tagit hänsyn till andra faktorer som kan påverka resultatet, till exempel ålder, utbildningsnivå och olika livsstilsfaktorer.
Hur luftföroreningarna skulle kunna leda till demenssjukdom är inte klarlagt.
– Vi vet att mycket små partiklar kan ta sig via luktnerven till i hjärnan och orsaka en direkt skada. Avgaser har också visat sig orsaka inflammationer som drabbar både luftvägarna och andra organ, vilket bland annat påverkar blodcirkulationen i hjärnan, säger Bertil Forsberg till Dagens Nyheter.
Umeåforskarna menar att mer forskning på samma tema behövs. De poängterar att även buller och andra faktorer som är kopplade till trafik kan vara kopplade till demenssjukdomar. Studien ingår i befolkningsstudien Betula och är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health Perspectives.
Läs mer i Dagens Nyheter » (nytt fönster)
Ny bok om demenssjukdom i särskilt boende
I serien Om demenssjukdom ger Svenskt Demenscentrum nu ut den fjärde boken. Målgruppen är yrkesverksamma på särskilda boenden. Boken förmedlar praktisk kunskap och konkreta råd kring bland annat bemötande, personcentrerad omsorg och hur man skapar en god relation till anhöriga.
Fakta om de olika demenssjukdomarna samt etik och juridik tas upp i särskilda kapitel. I bokens verktygslåda finns dokument som kan vara användbara i arbetet och som kan laddas ned från Svenskt Demenscentrums webbplats.
Om demenssjukdom i särskilt boende är på 120 sidor och kostar 179 kr, inkl moms. Boken kan inom kort beställas från vår nya webbshop. I samma serie har tidigare getts ut böcker för anhöriga, biståndshandläggare och hemtjänst. Samtliga böcker fungerar även som komplement och fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus »
Fakta om de olika demenssjukdomarna samt etik och juridik tas upp i särskilda kapitel. I bokens verktygslåda finns dokument som kan vara användbara i arbetet och som kan laddas ned från Svenskt Demenscentrums webbplats.
Om demenssjukdom i särskilt boende är på 120 sidor och kostar 179 kr, inkl moms. Boken kan inom kort beställas från vår nya webbshop. I samma serie har tidigare getts ut böcker för anhöriga, biståndshandläggare och hemtjänst. Samtliga böcker fungerar även som komplement och fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildningar Demens ABC plus »
