Senaste nytt

28 mar 2017

Sommarläger för unga anhöriga 

 

...

För sjunde sommaren i rad arrangeras helgläger för barn, ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder. Som tidigare står Alzheimerfonden för resa, kost och logi.

– Vistelsen brukar bli en upplevelse som man inte vill vara utan. Många ungdomar återvänder år efter år. Vänskapsband knyts och många träffas och håller kontakt genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp, säger Gudrun Strandberg, demenssjuksköterska i Avesta kommun och en av initiativtagarna till de omtyckta sommarlägren.

Den 16-19 juni äger det första lägret rum på Sjöviks folkhögskola, Avesta. Det vänder sig till barn och ungdomar (7-17 år) tillsammans med frisk (icke-demenssjuk) förälder. I augusti arrangeras läger för unga vuxna (18-30 år) i Avesta, Luleå och Ystad.

För anmälan och mer information, gå in på www.avesta.se/sommarlager

För sjunde sommaren i rad arrangeras helgläger för barn, ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder. Som tidigare står Alzheimerfonden för resa, kost och logi.

– Vistelsen brukar bli en upplevelse som man inte vill vara utan. Många ungdomar återvänder år efter år. Vänskapsband knyts och många träffas och håller kontakt genom de särskilda facebookgrupper som finns för denna målgrupp, säger Gudrun Strandberg, demenssjuksköterska i Avesta kommun och en av initiativtagarna till de omtyckta sommarlägren.

Den 16-19 juni äger det första lägret rum på Sjöviks folkhögskola, Avesta. Det vänder sig till barn och ungdomar (7-17 år) tillsammans med frisk (icke-demenssjuk) förälder. I augusti arrangeras läger för unga vuxna (18-30 år) i Avesta, Luleå och Ystad.

För anmälan och mer information, gå in på www.avesta.se/sommarlager

23 mar 2017

Välmeriterad sjuksköterska får Silviahemmets stipendium 

 FORSKNING

...

Från prisutdelningen
Fr.v. Claes Dinkelspiel, professor Maria Eriksdotter, Drottning Silvia,
docent Helle Wijk och Wilhelmina Hoffman, chef för Silviahemmet.

För första gången har Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium tilldelats en sjuksköterska. Den 22 mars tog docent Helle Wijk emot diplomet ur H.M. Drottningens hand vid en ceremoni under Silviahemmets stora inspirationsdag på Hotell Hilton i Stockholm. Stipendiet är på 50 000 kr.

Helle Wijk är doktor i medicinsk vetenskap, docent i omvårdnad och universitetslektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hon får året stipendium "för sitt betydelsefulla arbete för kunskapsutvecklingen gällande intern miljö i vård- och omsorgsboende för personer med demenssjukdom".

Hennes forskningsrön har i högsta grad haft en högst praktisk tillämpning ute i verksamheterna. Inte minst har hon ökat medvetenheten om färgval och kontrasters betydelse för en personcentrerad omvårdnad.

Förutom forskning har Helle Wijk utbildat och föreläst. Hon har gett ut en rad läroböcker för sjuksköterskor med särskild betoning på boendemiljöns utformning. Dessutom har hon varit delaktig i arbetet med de nationella riktlinjerna. Hon är även knuten till Svenskt Demenscentrum sedan 2008 då det bildades.

Vi som har förmånen att ha Helle Wijk som arbetskamrat gläds med henne åt den fina och välförtjänta utmärkelsen.

Från prisutdelningen
Fr.v. Claes Dinkelspiel, professor Maria Eriksdotter, Drottning Silvia,
docent Helle Wijk och Wilhelmina Hoffman, chef för Silviahemmet.

För första gången har Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium tilldelats en sjuksköterska. Den 22 mars tog docent Helle Wijk emot diplomet ur H.M. Drottningens hand vid en ceremoni under Silviahemmets stora inspirationsdag på Hotell Hilton i Stockholm. Stipendiet är på 50 000 kr.

Helle Wijk är doktor i medicinsk vetenskap, docent i omvårdnad och universitetslektor vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hon får året stipendium "för sitt betydelsefulla arbete för kunskapsutvecklingen gällande intern miljö i vård- och omsorgsboende för personer med demenssjukdom".

Hennes forskningsrön har i högsta grad haft en högst praktisk tillämpning ute i verksamheterna. Inte minst har hon ökat medvetenheten om färgval och kontrasters betydelse för en personcentrerad omvårdnad.

Förutom forskning har Helle Wijk utbildat och föreläst. Hon har gett ut en rad läroböcker för sjuksköterskor med särskild betoning på boendemiljöns utformning. Dessutom har hon varit delaktig i arbetet med de nationella riktlinjerna. Hon är även knuten till Svenskt Demenscentrum sedan 2008 då det bildades.

Vi som har förmånen att ha Helle Wijk som arbetskamrat gläds med henne åt den fina och välförtjänta utmärkelsen.

22 mar 2017

Rabatt på Dramatenpjäs med demenstema 

 

Den 30 mars har Försökskaninerna premiär på Dramaten. Det är den sista fristående delen i en trilogi av Marie-Louise Ekman som behandlar hennes mammas ålderdom. Pjäsen beskriver moderns förflyttning till ett demensboende: vad som sker i det verkliga rummet och inne i hennes huvud. Benny Andersson har skrivit musiken.

Dramaten ger 25 procent i rabatt på biljettpriset om man bokar via vår webbplats. Erbjudandet gäller samtliga föreställningar under april-maj.
Boka här (nytt fönster)

Modern spelas av Marie Göranzon, som spelat samma roll i de båda tidigare delarna av trilogin: Gäckanden och Dödspatrullen. I övriga roller ses Örjan Ramberg, Kristina Törnqvist, Rolf Skoglund, Ellen Jelinek och Julia Dufvenius. Marie-Louise Ekman har både skrivit och regisserat pjäsen.

Köp biljett med rabatt (nytt fönster)
Till Dramatens webb (nytt fönster)
Läs intervu med Marie-Louise Ekman
och Marie Göranzon
(DN, nytt fönster)

Dramaten ger 25 procent i rabatt på biljettpriset om man bokar via vår webbplats. Erbjudandet gäller samtliga föreställningar under april-maj.
Boka här (nytt fönster)

Modern spelas av Marie Göranzon, som spelat samma roll i de båda tidigare delarna av trilogin: Gäckanden och Dödspatrullen. I övriga roller ses Örjan Ramberg, Kristina Törnqvist, Rolf Skoglund, Ellen Jelinek och Julia Dufvenius. Marie-Louise Ekman har både skrivit och regisserat pjäsen.

Köp biljett med rabatt (nytt fönster)
Till Dramatens webb (nytt fönster)
Läs intervu med Marie-Louise Ekman
och Marie Göranzon
(DN, nytt fönster)

06 mar 2017

Demensvården bättre i tidigt sjukdomsförlopp 

 FORSKNING

De flesta personer med demenssjukdom bor och vårdas i det egna hemmet. Vård- och omsorgskedjan samarbete och kommunikation fungerar ofta bra i tidigt sjukdomsförlopp men försämras i takt med patientens tillstånd.

Det visar Christina Bökberg, disktriktssjuksköterska och nybliven doktor i medicinsk vetenskap, som har undersökt hur den svenska demensvården fungerar i hemmiljön. Hennes avhandling ger stöd för att den formella vården bör komma in tidigare.

– DeChristina Bökbergt förbättrar sannolikt patienternas välbefinnande och hälsa, och minskar belastningen på anhöriga, säger hon i ett pressmeddelande från Lunds universitet. 

Christina Bökberg påpekar att det finns vårdformer som inte används fullt ut, där tillgängligheten är större än användandet.

– Det kan bero på bristande information och motvilja mot att ha vårdpersonal i hemmet, men också en glädje i att som anhörig själv kunna vårda sin närstående – så länge det går, säger hon.

Läs pressmeddelandet (nytt fönster)

 

 

Det visar Christina Bökberg, disktriktssjuksköterska och nybliven doktor i medicinsk vetenskap, som har undersökt hur den svenska demensvården fungerar i hemmiljön. Hennes avhandling ger stöd för att den formella vården bör komma in tidigare.

– DeChristina Bökbergt förbättrar sannolikt patienternas välbefinnande och hälsa, och minskar belastningen på anhöriga, säger hon i ett pressmeddelande från Lunds universitet. 

Christina Bökberg påpekar att det finns vårdformer som inte används fullt ut, där tillgängligheten är större än användandet.

– Det kan bero på bristande information och motvilja mot att ha vårdpersonal i hemmet, men också en glädje i att som anhörig själv kunna vårda sin närstående – så länge det går, säger hon.

Läs pressmeddelandet (nytt fönster)

 

 

01 mar 2017

FAKTA | Stjärnmärkt demensomsorg 

 

Så fungerar stjärnmärkt demensomsorg

  • I ett pilotprojekt testar Stockholms stad stjärnmärkning av demenskunskap som påminner lite om rankingen av restauranger och hotell.
     
  • Modellen har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och innehåller fyra utbildningssteg som motsvarar fyra stjärnor.
     
  • I steg 1 genomför personalen på enheten webbutbildningen Demens ABC. Sedan träffas de i mindre grupper för att reflektera kring utbildningens innehåll.
     
  • I steg 2 genomför man på motsvarande sätt Demens ABC plus Hemtjänst eller Demens ABC plus Särskilt, beroende på var man  arbetar.
     
  • I steg 3 ska deltagarna använda Checklista demens. Det är ett konkret verktyg för att arbeta efter de nationella riktlinjerna.
     
  • I steg 4 ska verksamheten använda arbetssättet i ”Nollvision- för en demensvård utan tvång och begränsningar”, ett utbildningspaket som tagits fram av Svenskt Demenscentrum.
     
  • Ett krav för att arbetsplatsen ska diplomeras med fyrs stjärnor är att minst 90 procent av personalen har genomfört samtliga utbildningssteg.
     
  • Pilotprojektet i Stockholm följs upp av stiftelsen Äldrecentrum. Om det faller väl ut planeras det att permanentas i stadens alla stadsdelar.

Tillbaka

  • I ett pilotprojekt testar Stockholms stad stjärnmärkning av demenskunskap som påminner lite om rankingen av restauranger och hotell.
     
  • Modellen har tagits fram av Svenskt Demenscentrum och innehåller fyra utbildningssteg som motsvarar fyra stjärnor.
     
  • I steg 1 genomför personalen på enheten webbutbildningen Demens ABC. Sedan träffas de i mindre grupper för att reflektera kring utbildningens innehåll.
     
  • I steg 2 genomför man på motsvarande sätt Demens ABC plus Hemtjänst eller Demens ABC plus Särskilt, beroende på var man  arbetar.
     
  • I steg 3 ska deltagarna använda Checklista demens. Det är ett konkret verktyg för att arbeta efter de nationella riktlinjerna.
     
  • I steg 4 ska verksamheten använda arbetssättet i ”Nollvision- för en demensvård utan tvång och begränsningar”, ett utbildningspaket som tagits fram av Svenskt Demenscentrum.
     
  • Ett krav för att arbetsplatsen ska diplomeras med fyrs stjärnor är att minst 90 procent av personalen har genomfört samtliga utbildningssteg.
     
  • Pilotprojektet i Stockholm följs upp av stiftelsen Äldrecentrum. Om det faller väl ut planeras det att permanentas i stadens alla stadsdelar.

Tillbaka

01 mar 2017

Första steget i stjärnmärkt demensomsorg klart 

 

Första steget har nu tagits mot en stjärnmärkt demensomsorg i Stockholms stad. Personal vid fem enheter har nu klarat steg 1 i Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell som testas i ett pilotprojekt.

 Stureby hemtjänst
 Stureby hemtjänst, numera stjärnmärkt

– Grattis, nu får ni den allra första stjärnan som någonsin delats ut. Det sade Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, som tillsammans med Tove Ahner, projektledare vid Stockholms stads äldreförvaltning, delade ut diplomet vid ett besök på Stureby.

De som tog emot stjärnorna arbetar på fyra hemtjänstenheter (Enskede, Stureby, Vantör och Årsta) samt vård- och omsorgsboendet Mårtensgården (Rågsved). Samtliga har genomfört webbutbildningen Demens ABC och deltagit i de efterföljande reflektionsmötena.

Meheruna Akter, som arbetar i demensteamet i Stureby, tycker det är värdefullt att alla har samma grund. I teamet pratar de om hur viktigt det är att inte stressa i mötet med demenssjuka personer och om hur svårt just detta kan vara.  Likaså talar de om att det är viktigt att dela med sig av hur man bäst bemöter en person och även de anhöriga. Det handlar om att hitta sätt att nå fram till varje person.

– En man som inte ville gå ut sa genast ja när jag bad honom hjälpa mig att bära matkassarna, Sådana goda exempel kan vi dela med varandra, berättar Eden Kidane. 

Quamruzzaman Ullah, chef för Stureby hemtjänst, är mycket positiv till projektet och stolt över den första stjärnan. 

– Vi måste prioritera den här kunskapen. Dessutom visar det att all personal kan och att alla räknas, säger han.

Quamruzzaman Ullah berättar att i början var personalen lite tveksam och undrade vad utbildningen skulle leda till.

– Men nu tycker alla att det är intressant. Dessutom innebär det här en statushöjning för personalen.

Stureby hemtjänst har ett demensteam, eller expertgruppen som Quamruzzaman Ullah gärna kallar teamet, och en Silviasyster.

– Men även de som redan har kunskap behöver fräscha upp den, utbildning är en färskvara. Och all personal behöver ha kunskap. Ett konkret resultat här i Stureby av utbildningen är att vi ska göra en pärm med den viktigaste informationen om varje brukare. Detta så att alla som går till personen gör på samma sätt, säger han.

Mårtensgården i Rågsved är det första boendet att få en stjärna.

Mårtensgården
Mårtensgården i Rågsved har fått sin första stjärna. 

– Ni är pionjärer. Ni kan förstås mycket redan, men det har ett värde att fylla på kunskaperna så att alla har en gemensam bas, sade Wilhelmina Hoffman som överräckte diplomet.

Min första reaktion på att delta i projektet var att det där gör vi redan berättar Marie Palmgren Berg, chef för Mårtensgården.

– Men det är också bra att få papper på att vi har den här kompetensen. Dessutom kommer det ju ny personal och vikarier hit. Och visst har jag lärt mig nya saker, faktakunskaperna behöver fyllas på eftersom det var länge sedan jag utbildade mig, säger hon.

Khadra Mugbil tycker hon fått veta mer om hur demenssjukdom fungerar.  Hon berättar om en person som skrek mycket. Att försöka krama om personen hjälpte inte, tvärtom. Då blev det bara värre.

– Till sist förstod vi att hon kände sig otrygg och var rädd för att ramla ur sin säng. Jag tycker det är bra att vi fått mer råd om hur man kan ta hand om någon som är arg eller ledsen. Och vi har fått tips av varandra i utbildningen.  Men det behövs mer tid för diskussion och frågor, inte minst när det gäller hur man stöttar och bemöter anhöriga, tycker hon.

Cina Söderberg, Silviasyster på Mårtensgården, berättar att de försöker vara lyhörda för var och en av de boende. Till exempel är de uppmärksamma på när någon vill gå ut och hjälper till att öppna dörrarna.

Pilotprojektet ”Kvalitetsmärkning av demenskompetens” följs upp av Stiftelsen Äldrecentrum. Om det faller väl ut kan det spridas till alla stadsdelar i Stockholm. Läs mer om projektet

Kari Molin

 

 

 

 

 Stureby hemtjänst
 Stureby hemtjänst, numera stjärnmärkt

– Grattis, nu får ni den allra första stjärnan som någonsin delats ut. Det sade Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, som tillsammans med Tove Ahner, projektledare vid Stockholms stads äldreförvaltning, delade ut diplomet vid ett besök på Stureby.

De som tog emot stjärnorna arbetar på fyra hemtjänstenheter (Enskede, Stureby, Vantör och Årsta) samt vård- och omsorgsboendet Mårtensgården (Rågsved). Samtliga har genomfört webbutbildningen Demens ABC och deltagit i de efterföljande reflektionsmötena.

Meheruna Akter, som arbetar i demensteamet i Stureby, tycker det är värdefullt att alla har samma grund. I teamet pratar de om hur viktigt det är att inte stressa i mötet med demenssjuka personer och om hur svårt just detta kan vara.  Likaså talar de om att det är viktigt att dela med sig av hur man bäst bemöter en person och även de anhöriga. Det handlar om att hitta sätt att nå fram till varje person.

– En man som inte ville gå ut sa genast ja när jag bad honom hjälpa mig att bära matkassarna, Sådana goda exempel kan vi dela med varandra, berättar Eden Kidane. 

Quamruzzaman Ullah, chef för Stureby hemtjänst, är mycket positiv till projektet och stolt över den första stjärnan. 

– Vi måste prioritera den här kunskapen. Dessutom visar det att all personal kan och att alla räknas, säger han.

Quamruzzaman Ullah berättar att i början var personalen lite tveksam och undrade vad utbildningen skulle leda till.

– Men nu tycker alla att det är intressant. Dessutom innebär det här en statushöjning för personalen.

Stureby hemtjänst har ett demensteam, eller expertgruppen som Quamruzzaman Ullah gärna kallar teamet, och en Silviasyster.

– Men även de som redan har kunskap behöver fräscha upp den, utbildning är en färskvara. Och all personal behöver ha kunskap. Ett konkret resultat här i Stureby av utbildningen är att vi ska göra en pärm med den viktigaste informationen om varje brukare. Detta så att alla som går till personen gör på samma sätt, säger han.

Mårtensgården i Rågsved är det första boendet att få en stjärna.

Mårtensgården
Mårtensgården i Rågsved har fått sin första stjärna. 

– Ni är pionjärer. Ni kan förstås mycket redan, men det har ett värde att fylla på kunskaperna så att alla har en gemensam bas, sade Wilhelmina Hoffman som överräckte diplomet.

Min första reaktion på att delta i projektet var att det där gör vi redan berättar Marie Palmgren Berg, chef för Mårtensgården.

– Men det är också bra att få papper på att vi har den här kompetensen. Dessutom kommer det ju ny personal och vikarier hit. Och visst har jag lärt mig nya saker, faktakunskaperna behöver fyllas på eftersom det var länge sedan jag utbildade mig, säger hon.

Khadra Mugbil tycker hon fått veta mer om hur demenssjukdom fungerar.  Hon berättar om en person som skrek mycket. Att försöka krama om personen hjälpte inte, tvärtom. Då blev det bara värre.

– Till sist förstod vi att hon kände sig otrygg och var rädd för att ramla ur sin säng. Jag tycker det är bra att vi fått mer råd om hur man kan ta hand om någon som är arg eller ledsen. Och vi har fått tips av varandra i utbildningen.  Men det behövs mer tid för diskussion och frågor, inte minst när det gäller hur man stöttar och bemöter anhöriga, tycker hon.

Cina Söderberg, Silviasyster på Mårtensgården, berättar att de försöker vara lyhörda för var och en av de boende. Till exempel är de uppmärksamma på när någon vill gå ut och hjälper till att öppna dörrarna.

Pilotprojektet ”Kvalitetsmärkning av demenskompetens” följs upp av Stiftelsen Äldrecentrum. Om det faller väl ut kan det spridas till alla stadsdelar i Stockholm. Läs mer om projektet

Kari Molin

 

 

 

 

22 Feb 2017

Kanadas First Lady i Äldreforskningens hus 

 

Tisdagen den 22 februari hade Äldreforskningens hus statsbesök från Kanada. Sharon Johnston, landets First Lady (gift med Kanadas generalguvernör), fick möjlighet att lysssna på Wilhelmina Hoffman och Svenskt Demenscentrum arbete bland annat med ett demensvänligt samhälle. Representanter från Aging Research Center berättade om den spännande och internationellt ansedda äldreforskningen som bedrivs i huset.

Sharon Johnston fick även prova den fåtölj som används på Silviahemmet och som konstruerats efter demenssjuka personers behov. Drottning Silvia guidade henne (se nedan, foto: Yanan Li).

Sharon Johnston

 

Sharon Johnston på statsbesök  

   

Sharon Johnston fick även prova den fåtölj som används på Silviahemmet och som konstruerats efter demenssjuka personers behov. Drottning Silvia guidade henne (se nedan, foto: Yanan Li).

Sharon Johnston

 

Sharon Johnston på statsbesök  

   

08 Feb 2017

Kungamedalj till Demenscentrums chef 

 

Wilhelmina Hoffman har tilldelats H.M. Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band. Den tilldelas svenska och utländska medborgare för särskilda förtjänster och Wilhelmina Hoffman får den för "framstående insatser som chef på Silviahemmet samt på Svenskt Demenscentrum". Medaljen delades ut av Kungen vid en ceremoni på Stockholms slott.

Foto: Yanan Li

Foto: Yanan Li

07 Feb 2017

Viktigt att behandla hjärtsjukdom vid demens 

 FORSKNING

Demenssjuka som får hjärtinfarkt kan ha stor nytta av ingrepp som ballongvidgning. Det framgår av en ny doktorsavhandling som också visar att hjärtproblem hos unga personer kan öka risken för hjärnsjukdom i medelåldern.

Bakom rönen står Pavla Cermáková, forskare vid Karolinska Insitutet, som nyligen lade fram en avhandling om hjärt-och kärlsjukdomar hos demenssjuka personer. Hon konstaterar att det idag saknas riktlinjer för hur demenssjuka med hjärtsjukdom ska behandlas.

Det är vanligt att både ha demenssjukdom och hjärtproblem. De med hjärt-kärlsjukdom har ökad risk att utveckla framförallt vaskulär demens. Å andra sidan verkar det generellt sett vara lite mindre vanligt med hjärtinfarkt hos dem som har demens. Varför finns det flera tänkbara – förklaringar till.

Pavla Cermáková– En är att de som haft mycket hjärt- och kärlsjukdom kan ha dött innan de hunnit utveckla demens, säger Pavla Cermáková.

Det kan också bero på att de är underdiagnostiserade på grund av att demenssjukdomen skymt sikten för andra sjukdomar. Eller så har de faktiskt en lägre risk för hjärtinfarkt än andra. Ett skäl kan vara att de symtomlindrande läkemedel som många får minskar risken.

I Sverige får cirka 70 procent av de med demenssjukdom medicin mot hjärt-kärlsjukdom. Andelen är mindre än i till exempel Spanien, Finland och Tyskland.

– Det verkar som om man behandlar äldre patienter mindre intensivt i Sverige, säger hon.

– Vi har forskat om hur många som fick invasiv behandling, som kranskärlsröntgen och ballongvidgning, vid hjärtinfarkt.

21 procent av personer med demens fick sådan behandling. De hade drygt 60 procents större chans att överleva.

– Fler borde få sådan behandling. Det är ett viktigt resultat att effekten var så stor när det gällde överlevnaden. Däremot kan vi inte uttala oss om livskvaliteten, säger Pavla Cermakova.

Det framgår också att de som får den här mer ingripande behandlingen är de med högst värden på kognitiva test och som är lite yngre.  Först trodde forskarna också att kvinnor mer sällan fick den så kallade invasiva behandlingen.

– Men så är det inte, det handlar också om vilken typ av hjärtinfarkt det gäller och hur den bäst behandlas, säger Pavla Cermakova.

Skulle även de som har svårare demens ha nytta av de här ingreppen?

– Det vet vi inte. I de data vi har ingår inte de med svår demenssjukdom.

Patienter med både demenssjukdom och hjärtsvikt verkar vara en äldre och ganska underdiagnostiserad grupp, enligt avhandlingen.

– Ja, många hade ospecificerad demens och hos många visste vi inte vilken typ av hjärtsjukdom de hade, säger Pavla Cermakova.

Det handlar ofta om mycket sköra och gamla personer.

– Men de bör ändå få en basal demensutredning, detta kan hjälpa även de som är väldigt sköra, säger Pavla Cermakova.

Det verkar också som om de inte är så högt prioriterade inom sjukvården?

– Demens är lite av ett stigma. När läkaren möter en patient med demens, så är det demenssjukdomen som dominerar och man kanske inte ser så mycket på andra sjukdomar.

Avhandlingen lyfter också fram att hjärt-kärlsjukdom i unga år ökar risken förhjärnsjukdom i medelåldern. Det är möjligt att de som drabbas får demens senare i livet.

– Ja vi har tittat på personer som var 30 år och sett ett samband mellan deras hjärtfunktion och hjärnan när de var 50. Vi har kunnat utläsa att hjärtproblem hos unga kan påverka hjärnan senare i livet, säger Pavla Cermakova.

Det är viktigt att förebygga i första hand med förändrad livsstil för dem som har riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, menar hon.

Pavla Cermakova vill också lyfta fram SveDem, det Svenska demensregistret och som hon använt i stora delar av sin forskning.

– Det är en unik källa till forskning om demens. Idag finns cirka 60 000 patienter registrerade.

Pavla Cermakova anser att det behövs mer studier och mer evidens för att veta vad som bäst hjälper människor med demenssjukdom och hjärt-kärlsjukdomar.

– Problemet idag är att när de här patienterna behandlas är det upp till enskilda klinikers erfarenhet och bygger inte på evidens. Det måste förbättras i framtiden, säger hon.

Kari Molin

Bakom rönen står Pavla Cermáková, forskare vid Karolinska Insitutet, som nyligen lade fram en avhandling om hjärt-och kärlsjukdomar hos demenssjuka personer. Hon konstaterar att det idag saknas riktlinjer för hur demenssjuka med hjärtsjukdom ska behandlas.

Det är vanligt att både ha demenssjukdom och hjärtproblem. De med hjärt-kärlsjukdom har ökad risk att utveckla framförallt vaskulär demens. Å andra sidan verkar det generellt sett vara lite mindre vanligt med hjärtinfarkt hos dem som har demens. Varför finns det flera tänkbara – förklaringar till.

Pavla Cermáková– En är att de som haft mycket hjärt- och kärlsjukdom kan ha dött innan de hunnit utveckla demens, säger Pavla Cermáková.

Det kan också bero på att de är underdiagnostiserade på grund av att demenssjukdomen skymt sikten för andra sjukdomar. Eller så har de faktiskt en lägre risk för hjärtinfarkt än andra. Ett skäl kan vara att de symtomlindrande läkemedel som många får minskar risken.

I Sverige får cirka 70 procent av de med demenssjukdom medicin mot hjärt-kärlsjukdom. Andelen är mindre än i till exempel Spanien, Finland och Tyskland.

– Det verkar som om man behandlar äldre patienter mindre intensivt i Sverige, säger hon.

– Vi har forskat om hur många som fick invasiv behandling, som kranskärlsröntgen och ballongvidgning, vid hjärtinfarkt.

21 procent av personer med demens fick sådan behandling. De hade drygt 60 procents större chans att överleva.

– Fler borde få sådan behandling. Det är ett viktigt resultat att effekten var så stor när det gällde överlevnaden. Däremot kan vi inte uttala oss om livskvaliteten, säger Pavla Cermakova.

Det framgår också att de som får den här mer ingripande behandlingen är de med högst värden på kognitiva test och som är lite yngre.  Först trodde forskarna också att kvinnor mer sällan fick den så kallade invasiva behandlingen.

– Men så är det inte, det handlar också om vilken typ av hjärtinfarkt det gäller och hur den bäst behandlas, säger Pavla Cermakova.

Skulle även de som har svårare demens ha nytta av de här ingreppen?

– Det vet vi inte. I de data vi har ingår inte de med svår demenssjukdom.

Patienter med både demenssjukdom och hjärtsvikt verkar vara en äldre och ganska underdiagnostiserad grupp, enligt avhandlingen.

– Ja, många hade ospecificerad demens och hos många visste vi inte vilken typ av hjärtsjukdom de hade, säger Pavla Cermakova.

Det handlar ofta om mycket sköra och gamla personer.

– Men de bör ändå få en basal demensutredning, detta kan hjälpa även de som är väldigt sköra, säger Pavla Cermakova.

Det verkar också som om de inte är så högt prioriterade inom sjukvården?

– Demens är lite av ett stigma. När läkaren möter en patient med demens, så är det demenssjukdomen som dominerar och man kanske inte ser så mycket på andra sjukdomar.

Avhandlingen lyfter också fram att hjärt-kärlsjukdom i unga år ökar risken förhjärnsjukdom i medelåldern. Det är möjligt att de som drabbas får demens senare i livet.

– Ja vi har tittat på personer som var 30 år och sett ett samband mellan deras hjärtfunktion och hjärnan när de var 50. Vi har kunnat utläsa att hjärtproblem hos unga kan påverka hjärnan senare i livet, säger Pavla Cermakova.

Det är viktigt att förebygga i första hand med förändrad livsstil för dem som har riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, menar hon.

Pavla Cermakova vill också lyfta fram SveDem, det Svenska demensregistret och som hon använt i stora delar av sin forskning.

– Det är en unik källa till forskning om demens. Idag finns cirka 60 000 patienter registrerade.

Pavla Cermakova anser att det behövs mer studier och mer evidens för att veta vad som bäst hjälper människor med demenssjukdom och hjärt-kärlsjukdomar.

– Problemet idag är att när de här patienterna behandlas är det upp till enskilda klinikers erfarenhet och bygger inte på evidens. Det måste förbättras i framtiden, säger hon.

Kari Molin

31 jan 2017

Dålig nattbemanning på många boenden 

 

Bemanningen på många demensboenden är fortfarande alltför dålig under natten, trots skärpta regler på området. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har krävt förbättringar av ett 30-tal vårdgivare det senaste året.

Det är radions Ekot som har granskat ett 40-tal anmälningar till IVO om bristande nattbemanning. Här finns exempel på boenden med en  personalstyrka på två personer som ska ha uppsikt över fyra olika våningsplan. På dem bor många demenssjuka som ofta är oroliga nattetid; vandrar runt och försöker ta sig ut.

Ekots granskning visar att IVO det senaste året förelagt åtgärder för minst sex vårdgivare med viten på mer än en halv miljon kronor vardera.

Bemanningen nattetid på landets äldrebeonden har kritiserats under flera år. Förra året skärptes kraven  genom en ändring i socialtjänstförordningen. Då ställdes krav på att äldre ska ha rätt till hjälp utan dröjsmål, även mitt i natten. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram rekommendationer för hur vårdgivarna ska leva upp till den nya kraven. Men IVO ser fortfarande samma brister. 

– Det har inte blivit någon större skillnad utan vi ser ju fortfarande samma brister på vissa äldreboenden där man har för låg bemanning och de äldre blir inlåsta på sina avdelningar, säger Michaela Hecht Gunnarsson, inspektör vid  IVO, till Ekot.

Gösta Bucht, professor emeritus i geriatrik och sakkunnig i SPF-seniorerna, anser att de allra flesta äldreboenden fungerar alldeles perfekt medan enstaka är nästan brottsligt dåliga.

– Det är dem man måste komma åt. När man då har en ganska svag skrivning i en förordning så kommer man ju inte åt dem heller, plus att man retar upp alla dem som faktiskt fungerar väldigt bra, säger han.

Läs eller lyssna på inslaget i Ekot (nytt fönster)
Läs även Lagen förtydligas men inga föreskrifter om bemanning
(nytt fösnter 

 

Det är radions Ekot som har granskat ett 40-tal anmälningar till IVO om bristande nattbemanning. Här finns exempel på boenden med en  personalstyrka på två personer som ska ha uppsikt över fyra olika våningsplan. På dem bor många demenssjuka som ofta är oroliga nattetid; vandrar runt och försöker ta sig ut.

Ekots granskning visar att IVO det senaste året förelagt åtgärder för minst sex vårdgivare med viten på mer än en halv miljon kronor vardera.

Bemanningen nattetid på landets äldrebeonden har kritiserats under flera år. Förra året skärptes kraven  genom en ändring i socialtjänstförordningen. Då ställdes krav på att äldre ska ha rätt till hjälp utan dröjsmål, även mitt i natten. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram rekommendationer för hur vårdgivarna ska leva upp till den nya kraven. Men IVO ser fortfarande samma brister. 

– Det har inte blivit någon större skillnad utan vi ser ju fortfarande samma brister på vissa äldreboenden där man har för låg bemanning och de äldre blir inlåsta på sina avdelningar, säger Michaela Hecht Gunnarsson, inspektör vid  IVO, till Ekot.

Gösta Bucht, professor emeritus i geriatrik och sakkunnig i SPF-seniorerna, anser att de allra flesta äldreboenden fungerar alldeles perfekt medan enstaka är nästan brottsligt dåliga.

– Det är dem man måste komma åt. När man då har en ganska svag skrivning i en förordning så kommer man ju inte åt dem heller, plus att man retar upp alla dem som faktiskt fungerar väldigt bra, säger han.

Läs eller lyssna på inslaget i Ekot (nytt fönster)
Läs även Lagen förtydligas men inga föreskrifter om bemanning
(nytt fösnter