Senaste nytt
Svensk e-hälsa tävlar i Europa
MULTI-MODE är ett e-hälsoverktyg för att förutse och förebygga demens hos riskpatienter. Som ett av tre svenska forskningsprojekt har det nominerats till den europeiska innovationstävlingen EIT Awards. Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) är engagerat i globala utmaningar inom bland annat klimat, energi och hälsa. Prisceremonin hålls i Budapest den 16 oktober under EIT:s årliga innovationsforum. Totalt tävlar 21 forskningsprojekt. MULTI-MODE utvecklas vid Karolinska Institutet.
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Läs mer om MULTI-MODE (nytt fönster)
Armband bidrar till läger för unga anhöriga
...
Wilhelmina Hoffman (t.v. bakom skylten) skänker överskottet från försäljningen av armbandet Remember me. Till höger om henne: Gudrun Strandberg och Katrin Lindholm, Avesta kommun. Övriga är ledare och deltagare på sommarens anhörigläger i Avesta. Foto: Putte L
Svenskt Demenscentrum skänker 20 000 kr till de nationella sommarlägren för unga anhöriga med en demenssjuk förälder. Pengarna kommer från försäljningen av armbandet Remember me.
Den 19 augusti gästade Wilhelmina Hoffman, läkare och chef för Svenskt Demenscentrum, ett av årets läger i Avesta. Hon samtalade och besvarade frågor från tretton ungdomar som rest till Dalarna från olika orter i Sverige. Samtliga har en demenssjuk förälder.
– Det är ofattbart att denna viktiga och nationella verksamhet inte har en offentlig finansiering, säger Wilhelmina Hoffman.
De senaste åren har Alzheimerfonden gett ekonomiskt stöd till sommarlägren. I år skänker Svenskt Demenscentrum 20 000 kr till verksamheten. Det motsvarar överskottet från försäljningen av armbandet "Remember" me som säljs via webbshopen. Också Silviahemmet skänker sin del av överskottet från "Remeber me" till verksamheten.
Sommarlägren har arrangerats sedan 2011, först i Avesta, numera även i Luleå och Ystad. De vänder sig till barn, ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder. Genom lägren får de möjlighet att träffa andra i liknande situation och att lyssna och ställa frågor till föreläsare med specialkompetens inom demenssjukdomar.
Initativtagare till sommarlägren demenssjuksköterska Gudrun Strandberg och anhörigsamordnare Katrin Lindholm, Avesta kommun, tog emot gåvan från Svenskt Demenscentrum med stor glädje.
- Läs mer | Avesta kommun (nytt fönster)
- Läs mer | Alzheimerfonden (nytt fönster)
Beställ armbandet Remember me från vår webbshop (nytt fönster)
Wilhelmina Hoffman (t.v. bakom skylten) skänker överskottet från försäljningen av armbandet Remember me. Till höger om henne: Gudrun Strandberg och Katrin Lindholm, Avesta kommun. Övriga är ledare och deltagare på sommarens anhörigläger i Avesta. Foto: Putte L
Svenskt Demenscentrum skänker 20 000 kr till de nationella sommarlägren för unga anhöriga med en demenssjuk förälder. Pengarna kommer från försäljningen av armbandet Remember me.
Den 19 augusti gästade Wilhelmina Hoffman, läkare och chef för Svenskt Demenscentrum, ett av årets läger i Avesta. Hon samtalade och besvarade frågor från tretton ungdomar som rest till Dalarna från olika orter i Sverige. Samtliga har en demenssjuk förälder.
– Det är ofattbart att denna viktiga och nationella verksamhet inte har en offentlig finansiering, säger Wilhelmina Hoffman.
De senaste åren har Alzheimerfonden gett ekonomiskt stöd till sommarlägren. I år skänker Svenskt Demenscentrum 20 000 kr till verksamheten. Det motsvarar överskottet från försäljningen av armbandet "Remember" me som säljs via webbshopen. Också Silviahemmet skänker sin del av överskottet från "Remeber me" till verksamheten.
Sommarlägren har arrangerats sedan 2011, först i Avesta, numera även i Luleå och Ystad. De vänder sig till barn, ungdomar och unga vuxna med en demenssjuk förälder. Genom lägren får de möjlighet att träffa andra i liknande situation och att lyssna och ställa frågor till föreläsare med specialkompetens inom demenssjukdomar.
Initativtagare till sommarlägren demenssjuksköterska Gudrun Strandberg och anhörigsamordnare Katrin Lindholm, Avesta kommun, tog emot gåvan från Svenskt Demenscentrum med stor glädje.
- Läs mer | Avesta kommun (nytt fönster)
- Läs mer | Alzheimerfonden (nytt fönster)
Beställ armbandet Remember me från vår webbshop (nytt fönster)
Blodprov kan fungera som snabbtest
Ny forskning visar att blodprov kan få en större roll i alzheimerdiagnostiken. En ny analysmetod kan bli användbar, särskilt i samband med läkemedelsprövningar.
Blodprov används redan i demensutredningar men då för att utesluta bristtillstånd och andra sjukdomar som kan ge demensliknande symptom. Försök att med blodanalys upptäcka hjärnförändringar som tyder på demenssjukdom har däremot misslyckats. Men nu har forskare vid Washington University School of Medicine möjligen kommit en bit på väg.
Deras nya metod för blodanalys presenterade på sommarens stora alzheimerkonferensen (AAIC) i London. I Alzforums nyhetsbrev beskrivs den som den absolut största nyheten på konferensen. Forskarna har använt sig av så kallad spektrometri för att avläsa nivåerna av beta-amyloid, det ämne som bildar de typiska placken i en alzheimersjuk hjärna.
Metoden är långtifrån lika tillförlitlig jämfört med de som redan används. Med "hjärnkamera" (PET) och biomarkörer i ryggvätska (likvor) kan alzheimerförändringar i hjärnan avslöjas redan innan symptomen uppträder. Det låga priset talar ändå för att blodanalys kan få en viktig roll i framtiden tror forskarna bakom studien.
Spektrometrin visar sig nämligen vara rätt tillförlitligt för negativa resultat, det vill säga när analysen visar obetydliga nivåer av beta-amyloid. Blodprovet skulle därför, enligt forskarna, kunna användas som ett snabbtest för en första gallring av deltagare till exempelvis en läkemedelsprövning. Priset för blodanalysen lär uppgå till endast en tiondel av en undersökning med PET-kamera. Vid läkemedelsprövningar behövs tusentals deltagare så här finns både pengar och tid att spara.
Läs artikel i Alzforum (nytt fönster)
Blodprov används redan i demensutredningar men då för att utesluta bristtillstånd och andra sjukdomar som kan ge demensliknande symptom. Försök att med blodanalys upptäcka hjärnförändringar som tyder på demenssjukdom har däremot misslyckats. Men nu har forskare vid Washington University School of Medicine möjligen kommit en bit på väg.
Deras nya metod för blodanalys presenterade på sommarens stora alzheimerkonferensen (AAIC) i London. I Alzforums nyhetsbrev beskrivs den som den absolut största nyheten på konferensen. Forskarna har använt sig av så kallad spektrometri för att avläsa nivåerna av beta-amyloid, det ämne som bildar de typiska placken i en alzheimersjuk hjärna.
Metoden är långtifrån lika tillförlitlig jämfört med de som redan används. Med "hjärnkamera" (PET) och biomarkörer i ryggvätska (likvor) kan alzheimerförändringar i hjärnan avslöjas redan innan symptomen uppträder. Det låga priset talar ändå för att blodanalys kan få en viktig roll i framtiden tror forskarna bakom studien.
Spektrometrin visar sig nämligen vara rätt tillförlitligt för negativa resultat, det vill säga när analysen visar obetydliga nivåer av beta-amyloid. Blodprovet skulle därför, enligt forskarna, kunna användas som ett snabbtest för en första gallring av deltagare till exempelvis en läkemedelsprövning. Priset för blodanalysen lär uppgå till endast en tiondel av en undersökning med PET-kamera. Vid läkemedelsprövningar behövs tusentals deltagare så här finns både pengar och tid att spara.
Läs artikel i Alzforum (nytt fönster)
Demenssjukdom minskar bland 85-åringar
Demenssjukdom har blivit mindre vanligt bland 85-åringar. Det framgår av en ny studie från Göteborgs universitet. Högre utbildningsnivå och bättre behandling av hjärt-kärlsjukdom nämns som möjliga förklaringar.
Resultaten baseras på data från H70-studien som har följt olika åldergruppers hälsoutveckling sedan 1970-talet. I den aktuella studien jämförs förekomsten av demenssjukdom hos 571 85-åringar från 2008 med den hos 494 personer i samma ålder 1976. Skillnaden är tydlig. Andelen med demenssjukdom har minskat från 30 till 22 procent.
Minskningen är mest tydlig när det gäller vaskulär demens som efter Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Den orsakas av hjärnskador efter bland annat stroke. Professor Ingmar Skoog, forskningsledare för H70-studien, tror att bättre behandling av stroke och högt blodtryck, som är en riskfaktor för stroke, kan vara ett par förklaringar till minskningen av vaskulär demens.
Senare generationer har generellt sett bättre utbildning än tidigare, något som sannolikt också haft en betydelse för den positiva utvecklingen. Forsknig har visat att hög utbildningsnivå har en skyddande effekt mot demens.
– Det beror antagligen på att de med högre utbildning har tränat upp hjärnan, så man har en större reserv att ta till utifall man insjuknar eller får en stroke. Något man gör under de första 25 åren i livet får alltså betydelse för huruvida man får demens sextio år senare, säger Ingmar Skoog till Dagens Medicin.
Göteborgsstudien, som publiceras i Scientific Reports, är bara en i raden på senare år som kommit fram till liknande resultat. Andelen med demenssjukdom i de högre åldersgrupperna tycks minska något. Antalet personer som insjuknar blir ändå allt fler eftersom medellivslängden fortsätter att öka, både i Sverige och i de flesta andra länder.
Decreasing prevalence of dementia in 85-year olds examined
22 years apart: the influence of education and stroke.
Läs artikeln i Scientific Reports (nytt fönster)
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Läs artikel i Dagens medicin (nytt fönster)
Resultaten baseras på data från H70-studien som har följt olika åldergruppers hälsoutveckling sedan 1970-talet. I den aktuella studien jämförs förekomsten av demenssjukdom hos 571 85-åringar från 2008 med den hos 494 personer i samma ålder 1976. Skillnaden är tydlig. Andelen med demenssjukdom har minskat från 30 till 22 procent.
Minskningen är mest tydlig när det gäller vaskulär demens som efter Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Den orsakas av hjärnskador efter bland annat stroke. Professor Ingmar Skoog, forskningsledare för H70-studien, tror att bättre behandling av stroke och högt blodtryck, som är en riskfaktor för stroke, kan vara ett par förklaringar till minskningen av vaskulär demens.
Senare generationer har generellt sett bättre utbildning än tidigare, något som sannolikt också haft en betydelse för den positiva utvecklingen. Forsknig har visat att hög utbildningsnivå har en skyddande effekt mot demens.
– Det beror antagligen på att de med högre utbildning har tränat upp hjärnan, så man har en större reserv att ta till utifall man insjuknar eller får en stroke. Något man gör under de första 25 åren i livet får alltså betydelse för huruvida man får demens sextio år senare, säger Ingmar Skoog till Dagens Medicin.
Göteborgsstudien, som publiceras i Scientific Reports, är bara en i raden på senare år som kommit fram till liknande resultat. Andelen med demenssjukdom i de högre åldersgrupperna tycks minska något. Antalet personer som insjuknar blir ändå allt fler eftersom medellivslängden fortsätter att öka, både i Sverige och i de flesta andra länder.
Decreasing prevalence of dementia in 85-year olds examined
22 years apart: the influence of education and stroke.
Läs artikeln i Scientific Reports (nytt fönster)
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Läs artikel i Dagens medicin (nytt fönster)
Sämre munhälsa efter demensdiagnos
En demensdiagnos leder ofta till glesare kontakt med tandvården med sämre munhälsa som följd. Det visar forskning från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
Studien omfattar drygt 58 000 personer som är registrerade i Svenska Demensregistret (SveDem) och Tandhälsoregistret. Deras munhälsa och tandvårdsbesök har undersökts, både före och efter demensdiagnosen ställts.
– Vi såg att antalet tandläkarbesök minskade signifikant efter demensdiagnosen och att minskningen av tandvårdskonsumtion var mer uttalad hos patienter med snabbare kognitiv försämring, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet.
Forskarna kunde även konstatera att försämrad kognitiv förmåga – mätt som låg MMSE-poäng – ökade risken för tandlossning, något som i sin tur kan leda till bland annat svårigheter att äta.
Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, tror att glesare tandläkarbesök beror på att patienten glömmer bort besöken eller prioriterar annan vård eftersom tandvården är skild från den övriga sjukvården.
– Det behövs en bättre struktur för att fånga upp dessa patienter och se till så att de går på sina tandvårdskontroller, säger hon.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Till artikeln i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)
Studien omfattar drygt 58 000 personer som är registrerade i Svenska Demensregistret (SveDem) och Tandhälsoregistret. Deras munhälsa och tandvårdsbesök har undersökts, både före och efter demensdiagnosen ställts.
– Vi såg att antalet tandläkarbesök minskade signifikant efter demensdiagnosen och att minskningen av tandvårdskonsumtion var mer uttalad hos patienter med snabbare kognitiv försämring, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Karolinska Institutet.
Forskarna kunde även konstatera att försämrad kognitiv förmåga – mätt som låg MMSE-poäng – ökade risken för tandlossning, något som i sin tur kan leda till bland annat svårigheter att äta.
Gunilla Sandborgh Englund, professor vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, tror att glesare tandläkarbesök beror på att patienten glömmer bort besöken eller prioriterar annan vård eftersom tandvården är skild från den övriga sjukvården.
– Det behövs en bättre struktur för att fånga upp dessa patienter och se till så att de går på sina tandvårdskontroller, säger hon.
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
Till artikeln i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)
Årets mest demensvänliga butik till Hudik
...
ICA Håsta i Hudiksvall har fått Svenskt Demenscentrums nyinstiftade pris "Årets mest demensvänliga butik". Priset delades ut av TV-profilen Morgan Olofsson under Almedalsveckan i Visby. Katrin Andersson, som representerade ICA-butiken, fick ta emot diplom, blommor och en matkasse i handblåst glas.
I juryn ingick representanter för Demensförbundet, tidningen Fri Köpenskap, Myndigheten för delaktighet och Svenskt Demenscentrum. Prismotiveringen lyder: "För att i dialog med Demensföreningen i Hudiksvall ha tagit initiativ till enkla förändringar i butiksmiljön och gett personalen ökad kunskap och förståelse för demenssjukdom, allt för att underlätta för kunder med kognitiva funktionsnedsättningar".
ICA Håsta i Hudiksvall har fått Svenskt Demenscentrums nyinstiftade pris "Årets mest demensvänliga butik". Priset delades ut av TV-profilen Morgan Olofsson under Almedalsveckan i Visby. Katrin Andersson, som representerade ICA-butiken, fick ta emot diplom, blommor och en matkasse i handblåst glas.
I juryn ingick representanter för Demensförbundet, tidningen Fri Köpenskap, Myndigheten för delaktighet och Svenskt Demenscentrum. Prismotiveringen lyder: "För att i dialog med Demensföreningen i Hudiksvall ha tagit initiativ till enkla förändringar i butiksmiljön och gett personalen ökad kunskap och förståelse för demenssjukdom, allt för att underlätta för kunder med kognitiva funktionsnedsättningar".
Miljonstöd till nationella kvalitetsregister
Regeringen skjuter till extra medel till Svenska Demensregistret (SveDem) och BPSD-registret. SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som samlar in data med syfte att förbättra och utveckla vården av demenssjuka. Ambitionen är att få kunskap om hela vårdkedjan men idag är det framför allt specialistkliniker på sjukhus och enheter inom primärvård som är anslutna till SveDem. Häromåret lanserade SveDem en modul för särskilt boende och nu satsar regeringen 1,5 milj kr för att motsvarande modul ska kunna tas fram för hemtjänst.
Samma belopp, 1,5 milj kr, går till Skånes universitetssjukhus för uppdatering av utbildningsmaterial och variabler kopplade till BPSD-registret. Nio av tio personer drabbas någon gång av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD), till exempel vanföreställningar, apati och sömnrubbningar. Symtomen leder ofta till svåra problem för de som drabbas men påverkar också anhöriga och personal. BPSD-registret möjliggör utvärdering av insatser och kan ligga till grund för förbättringsarbete.
– Utan bra stöd skapar demenssjukdomar ett stort och onödigt lidande för både drabbade och anhöriga. Därför behöver vi kunna följa upp de insatser som ges så att vården och omsorgen kring personer med minnessjukdom utvecklas, säger äldreminister Åsa Regnér i ett pressmeddelande från regeringen.
SveDem och Skånes universitetssjukhus ska rapportera resultatet av sitt arbete senast den 15 mars 2018.
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Samma belopp, 1,5 milj kr, går till Skånes universitetssjukhus för uppdatering av utbildningsmaterial och variabler kopplade till BPSD-registret. Nio av tio personer drabbas någon gång av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD), till exempel vanföreställningar, apati och sömnrubbningar. Symtomen leder ofta till svåra problem för de som drabbas men påverkar också anhöriga och personal. BPSD-registret möjliggör utvärdering av insatser och kan ligga till grund för förbättringsarbete.
– Utan bra stöd skapar demenssjukdomar ett stort och onödigt lidande för både drabbade och anhöriga. Därför behöver vi kunna följa upp de insatser som ges så att vården och omsorgen kring personer med minnessjukdom utvecklas, säger äldreminister Åsa Regnér i ett pressmeddelande från regeringen.
SveDem och Skånes universitetssjukhus ska rapportera resultatet av sitt arbete senast den 15 mars 2018.
Läs pressmeddelande (nytt fönster)
Svenskdominerad rapport blev "hot stuff"
Fjolårets marsnummer av den ansedda tidskriften The Lancet Neurology handlade om hur kampen mot demenssjukdom bör bedrivas i framtiden. Denna publikation har nu rankats som "hot stuff" av den vetenskapliga sajten Web of Science. Det innebär att den tillhör de mest citerade publikationerna (0,1%) under de två senaste åren inom ämnesområdet neurovetenskap och beteende.
Lancetpublikationen togs fram av en expertkommission under ledning av professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power. Flera av nätverkets forskare deltog i kommisionens arbete.
– Vår artikel är heltäckande och visar att en samlad forskningssatsning inom alla delar av området är vår stora – och enda – möjlighet att möta denna ”tickande kostnadsbomb” och förbättra människors hälsa, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, på Swedish Brain Powers webb.
Mer info på Swedish Brain Powers webb
Lancetpublikationen togs fram av en expertkommission under ledning av professor Bengt Winblad, chef för forskningsnätverket Swedish Brain Power. Flera av nätverkets forskare deltog i kommisionens arbete.
– Vår artikel är heltäckande och visar att en samlad forskningssatsning inom alla delar av området är vår stora – och enda – möjlighet att möta denna ”tickande kostnadsbomb” och förbättra människors hälsa, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid KI:s institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, på Swedish Brain Powers webb.
Mer info på Swedish Brain Powers webb
Alzheimerforskningen prövar cancermodell
En pool med lämpliga försökspersoner som snabbt kan rekryteras till kliniska studier. Det ska bli verklighet genom EU-finansierade EPAD, ett europeiskt samarbetsprojekt mellan industri och akademi med syfte att påskynda utvecklingen av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Målet är att samla cirka 4 000 personer i tidig sjukdomsfas och som ska kunna delta i olika läkemedelsprövningar samtidigt. Denna modell används redan inom cancerforskningen.
– Om man testar flera läkemedel mot samma "placeboarm" kan man snabbare identifiera de läkemedelskandidater som verkar lovande. Om flera visar bra resultat kan de även testas ihop. Liknande studiedesign har använts framgångsrikt inom läkemedelsutveckling mot till exempel bröstcancer, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, till Läkemedelsvärlden.
Modellen bygger på att studiedeltagarna identifieras tidigt i sin sjukdom, redan innan de uppvisar några symtom. Identifieringen görs utifrån olika biomarkörer i bland annat ryggmärgsvätska. När de första studierna kan starta är inte klart.
– Det här är något helt nytt och det kommer att ta lite tid att bygga upp miljön och infrastrukturen. Dessutom måste de etiska frågorna med samtycke och så vidare hanteras på ett korrekt sätt, säger Miia Kivipelto.
Till Läkemedelsvärlden (nytt fönster)
Läs mer om EPAD
EU-satsning för att förebygga demens
Målet är att samla cirka 4 000 personer i tidig sjukdomsfas och som ska kunna delta i olika läkemedelsprövningar samtidigt. Denna modell används redan inom cancerforskningen.
– Om man testar flera läkemedel mot samma "placeboarm" kan man snabbare identifiera de läkemedelskandidater som verkar lovande. Om flera visar bra resultat kan de även testas ihop. Liknande studiedesign har använts framgångsrikt inom läkemedelsutveckling mot till exempel bröstcancer, säger Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet, till Läkemedelsvärlden.
Modellen bygger på att studiedeltagarna identifieras tidigt i sin sjukdom, redan innan de uppvisar några symtom. Identifieringen görs utifrån olika biomarkörer i bland annat ryggmärgsvätska. När de första studierna kan starta är inte klart.
– Det här är något helt nytt och det kommer att ta lite tid att bygga upp miljön och infrastrukturen. Dessutom måste de etiska frågorna med samtycke och så vidare hanteras på ett korrekt sätt, säger Miia Kivipelto.
Till Läkemedelsvärlden (nytt fönster)
Läs mer om EPAD
EU-satsning för att förebygga demens
Demenscentrum på plats i Almedalen
Söndag den 2 juli inleds årets Almedalsvecka i Visby. Bland de drygt 3000 seminarier och andra evenemang som äger rum har flera demens som tema.
Måndag 3 juli kommer Frida Nobel, Socialstyrelsen, att presentera ett rykande färskt förslag till nationell demensstrategi. Förslaget väntas hon lägga fram för regeringen runt midsommar. På onsdagen delar Svenskt Demenscentrum ut det nyinstiftade priset Årets mest demensvänliga butik. Här är ett urval av evenemang.
Måndag 3 juli, kl 8.00–16.00: Ett gott liv – hela livet
Seminariedag som Svenskt Demenscentrum arrangerar på Gotlands museum, tillsammans med Demensförbundet och Stiftelsen Äldrecentrum. Här presenteras bland annat förslaget till nationell demensstrategi och Stockholms stads satsning på stjärnmärkt demensomsorg. Ladda ned hela programmet (nytt fönster).
Tisdag 4 juli, kl 10.00–11.00: Bostäder för äldre att bo kvar i
Hur kan man arbeta för att erbjuda anpassade bostäder för äldre och människor med demenssjukdom till priser som de faktiskt har råd med? Frågan ställs i ett seminarium med Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, och företrädare för myndigheter, SKL, regeringskansliet och byggbranschen. Mer info (nytt fönster)
Tisdag"" 4 juli, kl 12.30–16.00: Ett värdigt liv med demens
Föreläsningar med bland andra professor Yngve Gustafsson. Demensförbundet arrangerar. Mer info (nytt fönster)
Onsdag 5 juli, kl 9.00–10.00: En mataffär för alla?
Det ska vara lätt att handla men för personer med demenssjukdom är det ofta förknippat med oro och stress. Seminariet tar upp exempel på demensvänliga butiker och avslutas med paneldebatt med företrädare för bland annat Myndigheten för delaktighet, Svenskt Demenscentrum och dagligvaruhandeln. Mer info (nytt fönster)
Onsdag 5 juli, kl 14.00–15.00: En demensvänlig butik, hur ser den ut?
Svenskt Demenscentrum delar ut det nyinstiftade priset Årets mest demensvänliga butik. Mer info (nytt fönster)
För fler seminarier med demenstema, gå till Almedalskalendern och sök på "demens" (nytt fönster)
Måndag 3 juli kommer Frida Nobel, Socialstyrelsen, att presentera ett rykande färskt förslag till nationell demensstrategi. Förslaget väntas hon lägga fram för regeringen runt midsommar. På onsdagen delar Svenskt Demenscentrum ut det nyinstiftade priset Årets mest demensvänliga butik. Här är ett urval av evenemang.
Måndag 3 juli, kl 8.00–16.00: Ett gott liv – hela livet
Seminariedag som Svenskt Demenscentrum arrangerar på Gotlands museum, tillsammans med Demensförbundet och Stiftelsen Äldrecentrum. Här presenteras bland annat förslaget till nationell demensstrategi och Stockholms stads satsning på stjärnmärkt demensomsorg. Ladda ned hela programmet (nytt fönster).
Tisdag 4 juli, kl 10.00–11.00: Bostäder för äldre att bo kvar i
Hur kan man arbeta för att erbjuda anpassade bostäder för äldre och människor med demenssjukdom till priser som de faktiskt har råd med? Frågan ställs i ett seminarium med Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, och företrädare för myndigheter, SKL, regeringskansliet och byggbranschen. Mer info (nytt fönster)
Tisdag"" 4 juli, kl 12.30–16.00: Ett värdigt liv med demens
Föreläsningar med bland andra professor Yngve Gustafsson. Demensförbundet arrangerar. Mer info (nytt fönster)
Onsdag 5 juli, kl 9.00–10.00: En mataffär för alla?
Det ska vara lätt att handla men för personer med demenssjukdom är det ofta förknippat med oro och stress. Seminariet tar upp exempel på demensvänliga butiker och avslutas med paneldebatt med företrädare för bland annat Myndigheten för delaktighet, Svenskt Demenscentrum och dagligvaruhandeln. Mer info (nytt fönster)
Onsdag 5 juli, kl 14.00–15.00: En demensvänlig butik, hur ser den ut?
Svenskt Demenscentrum delar ut det nyinstiftade priset Årets mest demensvänliga butik. Mer info (nytt fönster)
För fler seminarier med demenstema, gå till Almedalskalendern och sök på "demens" (nytt fönster)
