Senaste nytt
Nya läkemedel mot alzheimer dröjer
I somras kunde man åter läsa hoppfulla rubriker om nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Vid en internationell konferens presenterades rön som liknades vid ett genombrott i utländska medier. En del forskare tycker det är att dra för stora växlar på resultaten.
De nya forskningsrönen gällde solanezumab, en antikropp med sikte på de amyloida plack som bildas och sprids i den alzheimersjukes hjärna. Medan dagens läkemedel mot alzheimer i bästa fall kan lindra symptomen en period är syftet med immunterapi (behandling med antikroppar) att bromsa själva sjukdomsförloppet. Mycket tyder på att solanezumab också lyckas med detta. Det hävdar läkemedelsbolaget Eli Lilly som vid sommarens AAIC-konferens i Washington D.C. presenterade ny forskning
Eric Karran, chef för brittiska Alzheimer´s Research UK, kommenterade resultaten i entusiastiska ordalag på sin organisations hemsida.
– Resultaten är lovande indicier på att solanezumab verkligen kan påverka sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom.
– Det slutgiltiga testet kommer att vara om dessa lovande effekter åter kan upprepas i en tredje, mer målinriktad, fas 3-studie med alzheimerpatienter i tidig sjukdomsfas.
De senaste åren har flera olika antikroppar mot alzheimer prövats. Men ännu har ingen klarat den sista kontrollstationen, fas 3-studien som är det stora kliniska testet innan ett läkemedel får börja säljas på marknaden.
För snart tre år sedan misslyckades även solanezumab i en fas 3-prövning – antikroppen hade inte mer effekt på patienterna än sockerpiller (placebo). Ett bakslag kan tyckas men när materialet analyserades vidare fann man hoppfulla tecken.
Fas 3-studien bestod av två delstudier där patienter med mild till måttlig demens ingick. Om man istället begränsade studien till deltagare med mild demens, drygt 1300 patienter, framkom signifikanta samband. Patienter som hade fått solanezumab presterade bättre i olika kognitiva tester. I genomsnitt försämrades deras kognitiva funktioner (minne, orienteringsförmåga etc) 30-procent långsammare än placebogruppens. Resultaten tydde på att antikroppen hade avsedd effekt endast om den sattes in tidigt i sjukdomsförloppet.
Eli Lilly beslöt att finansiera en utvidgad studie, nu endast med deltagare i mild sjukdomsfas. De som tidigare hade ingått i placebogruppen fick nu ockå solanezumab. Efter två år jämfördes de med patienterna som fått antikroppen redan i början av fas 3-studen och alltså behandlats under en längre period.
Resultaten visade att delagare som påbörjat behandlingen senare inte hade ”hunnit i fatt”. De som hade fått solanezumab redan när den första studien inleddes presterade fortfarande bättre på kognitiva tester. Detta tyder på att antikroppen lyckas med sitt syfte, att bromsa sjukdomsförloppet, menar forskarna bakom studien. Om det bara hade handlat om symptomlindring skulle de båda grupperna ha presterat ungefär lika bra.
Denna tolkning ifrågasattes dock av statistiker och andra forskare under en paneldebatt i Washington D.C. Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, var på plats och tillhör dem som tycker att Eli Lilly drar för stora växlar på studien.
– Den här skillnaden i kognition mellan grupper med olika behandlingstid kan man se även när det handlar om kolinesterashämmare, ett av det symptomlindrande läkemedel som idag används vid Alzheimers sjukdom, säger hon.
Agneta Nordberg menar att först efter nästa studie, som omfattar 2100 patienter, kan man uttala sig mer säkert om solanezumab och om antikroppens eventuella påverkan på sjukdomsförloppet. Att dess effekt går att avläsa i mild fas men inte i måttlig ligger dock i linje med en etablerad uppfattning; nya läkemedel mot alzheimer måste troligen sättas in tidigt i sjukdomsförloppet för att kunna ha effekt.
Kanske måste behandlingen med antikroppar starta redan innan de första symptomen visar sig. Sådana försök påbörjas snart. A4-studien (The Anti-Amyloid Treatment in Asymptomatic Alzheimer’s study) omfattar äldre friska deltagare med ökad risk att utveckla Alzheimers sjukdom på grund av alzheimertypiska hjärnförändringar eller genetiska faktorer. Även i A4-studien kommer antikroppen solanezumab att testas. Resultat väntas om 4–5 år.
Magnus Westlander
De nya forskningsrönen gällde solanezumab, en antikropp med sikte på de amyloida plack som bildas och sprids i den alzheimersjukes hjärna. Medan dagens läkemedel mot alzheimer i bästa fall kan lindra symptomen en period är syftet med immunterapi (behandling med antikroppar) att bromsa själva sjukdomsförloppet. Mycket tyder på att solanezumab också lyckas med detta. Det hävdar läkemedelsbolaget Eli Lilly som vid sommarens AAIC-konferens i Washington D.C. presenterade ny forskning
Eric Karran, chef för brittiska Alzheimer´s Research UK, kommenterade resultaten i entusiastiska ordalag på sin organisations hemsida.
– Resultaten är lovande indicier på att solanezumab verkligen kan påverka sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom.
– Det slutgiltiga testet kommer att vara om dessa lovande effekter åter kan upprepas i en tredje, mer målinriktad, fas 3-studie med alzheimerpatienter i tidig sjukdomsfas.
De senaste åren har flera olika antikroppar mot alzheimer prövats. Men ännu har ingen klarat den sista kontrollstationen, fas 3-studien som är det stora kliniska testet innan ett läkemedel får börja säljas på marknaden.
För snart tre år sedan misslyckades även solanezumab i en fas 3-prövning – antikroppen hade inte mer effekt på patienterna än sockerpiller (placebo). Ett bakslag kan tyckas men när materialet analyserades vidare fann man hoppfulla tecken.
Fas 3-studien bestod av två delstudier där patienter med mild till måttlig demens ingick. Om man istället begränsade studien till deltagare med mild demens, drygt 1300 patienter, framkom signifikanta samband. Patienter som hade fått solanezumab presterade bättre i olika kognitiva tester. I genomsnitt försämrades deras kognitiva funktioner (minne, orienteringsförmåga etc) 30-procent långsammare än placebogruppens. Resultaten tydde på att antikroppen hade avsedd effekt endast om den sattes in tidigt i sjukdomsförloppet.
Eli Lilly beslöt att finansiera en utvidgad studie, nu endast med deltagare i mild sjukdomsfas. De som tidigare hade ingått i placebogruppen fick nu ockå solanezumab. Efter två år jämfördes de med patienterna som fått antikroppen redan i början av fas 3-studen och alltså behandlats under en längre period.
Resultaten visade att delagare som påbörjat behandlingen senare inte hade ”hunnit i fatt”. De som hade fått solanezumab redan när den första studien inleddes presterade fortfarande bättre på kognitiva tester. Detta tyder på att antikroppen lyckas med sitt syfte, att bromsa sjukdomsförloppet, menar forskarna bakom studien. Om det bara hade handlat om symptomlindring skulle de båda grupperna ha presterat ungefär lika bra.
Denna tolkning ifrågasattes dock av statistiker och andra forskare under en paneldebatt i Washington D.C. Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, var på plats och tillhör dem som tycker att Eli Lilly drar för stora växlar på studien.
– Den här skillnaden i kognition mellan grupper med olika behandlingstid kan man se även när det handlar om kolinesterashämmare, ett av det symptomlindrande läkemedel som idag används vid Alzheimers sjukdom, säger hon.
Agneta Nordberg menar att först efter nästa studie, som omfattar 2100 patienter, kan man uttala sig mer säkert om solanezumab och om antikroppens eventuella påverkan på sjukdomsförloppet. Att dess effekt går att avläsa i mild fas men inte i måttlig ligger dock i linje med en etablerad uppfattning; nya läkemedel mot alzheimer måste troligen sättas in tidigt i sjukdomsförloppet för att kunna ha effekt.
Kanske måste behandlingen med antikroppar starta redan innan de första symptomen visar sig. Sådana försök påbörjas snart. A4-studien (The Anti-Amyloid Treatment in Asymptomatic Alzheimer’s study) omfattar äldre friska deltagare med ökad risk att utveckla Alzheimers sjukdom på grund av alzheimertypiska hjärnförändringar eller genetiska faktorer. Även i A4-studien kommer antikroppen solanezumab att testas. Resultat väntas om 4–5 år.
Magnus Westlander
Behandling med antikroppar siktar på de amyloida plack (vita områden) som bildas och sprids i den alzheimersjukes hjärna.
Test
Drottningen diplomerar nya yrkesgrupper
Den 6 september höll Silviahemmet sin årliga diplomeringsceremoni på Drottningholms Slottsteater. För första gången diplomerades tandläkare, tandhygienister och logoped. Och mannen bakom PER-modellen fick ta emot Alzhimer Life-stipendiet.
Varje år examineras deltagare från Stiftelsen Silviahemmets demensutbildningar som tagits fram i samarbete med Karolinska Institutet, Marie Cederschiöld högskola eller Sophiahemmets Högskola. Utbildningarna avslutas med en högtidlig diplomeringsceremoni i närvaro av Drottning Silvia.
Årets ceremoni på Drottningsholms slottsteater innehöll en del nyheter. Förutom Silviasystrar, Silviasjuksköterskor, biståndshandläggare och diakoner diplomerades i år även tandläkare, tandhygienister och en logoped. De har genomfört kursen Demenssjukdom från cell till samhälle som hålls vid Karolinska Institutet.
Sveriges första tandläkare, tandhygienister och logoped med diplom från Stiftelsen Silviahemmet och utbildningen Demenssjukdom från cell till samhälle. H.M. Drottningen med Silviahemmets rektor, KI:s rektor, lärare och examinerade logopeden Sara Stormoen, tandhygienisterna Annette Nordström, Maria Söråker och Nathalie Sheerin samt tandläkaren Christer Stenvinkel. Foto: Yanan Li.
Alzheimer Life-stipendium för PER-modellen
Drottningen delade även ut 2022 års Alzheimer Life-stipendium till Pär Hägglund, fil.mag. i socialt arbete. Han inledde sin yrkesbana som mentalskötare på ett demensboende. Där kom han att fundera över varför patienterna var i sämre skick än de borde vara? Varför kunde patienter som de anhöriga visste var mörkrädda inte bara få ha en nattlampa tänd?
Det hela landade i den s k PER-modellen som nu används i Härnösands kommun. Redan 3-4 veckor efter att läkaren lämnat den livsavgörande diagnosen blir patienten den närmast anhörige kallad till en stödgrupp. Där samtalar man först med både patient och den anhörige, sedan med dem var för sig. Läs mer om PER-modellen på Alzheimer Lifes webb (nytt fönster)
Drottning Silvia tillsammans med Alzheimer Life-stipendiaten Pär Hägglund och Henrik Frenkel, stiftelsen Alzheimer Life.
Alzheimer Life-stipendium för PER-modellen
Drottningen delade även ut 2022 års Alzheimer Life-stipendium till Pär Hägglund, fil.mag. i socialt arbete. Han inledde sin yrkesbana som mentalskötare på ett demensboende. Där kom han att fundera över varför patienterna var i sämre skick än de borde vara? Varför kunde patienter som de anhöriga visste var mörkrädda inte bara få ha en nattlampa tänd?
Det hela landade i den s k PER-modellen som nu används i Härnösands kommun. Redan 3-4 veckor efter att läkaren lämnat den livsavgörande diagnosen blir patienten den närmast anhörige kallad till en stödgrupp. Där samtalar man först med både patient och den anhörige, sedan med dem var för sig. Läs mer om PER-modellen på Alzheimer Lifes webb (nytt fönster)
Drottning Silvia tillsammans med Alzheimer Life-stipendiaten Pär Hägglund och Henrik Frenkel, stiftelsen Alzheimer Life.
Digitala visningar för boenden och dagverksamheter
Sedan ett par år tillbaka håller Nationalmuseum digitala konstvisningar för personer i ett tidigt skede av demenssjukdom. Syftet är att på distans få stimulerande möten med samtal och diskussioner kring bilder som man tillsammans tittar på.
Bildtext i nya rutan. Bildtext i nya rutan.Bildtext i nya rutan.Bildtext i nya rutan.Bildtext i nya rutan.Bildtext i nya rutan.Bildtext i nya rutan.Bildtext i nya rutan.Bildtext i nya rutan.
Nu kan museer runt om i landet anordna visningar för demensboenden och dagverksamheter efter Nationalmuseums modell. För att göra det lättare att komma igång har Nationalmuseum, Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet tillsammans tagit fram två informationsblad med tips om hur visningarna kan arrangeras.
Det ena bladet riktar sig till museipedagoger, det andra till boenden och dagverksamheter som vill delta. I informationsbladen beskrivs vad som är bra att tänka på före, under och efter en visning när det gäller teknik, miljö och bemötande.
Projektet Möten med minnen
Till grund för visningarna ligger projektet Möten med minnen, som drevs av Alzheimerfonden 2013–2015 tillsammans med drygt 80 museer runt om i landet. Projektet var ett samarbete mellan Nationalmuseum, Demensförbundet, Svenskt Demenscentrum och Alzheimer¬fonden. Möten med minnen baserar sig i sin tur på Meet Me, ett prisbelönt projekt för personer med Alzheimers sjukdom som tagits fram vid MoMA, Museum of Modern Art i New York.
Här finns informationsbladen som kan laddas ned i pdf-format:
- För museer (pdf)
- För dagverksamheter och boenden (pdf)
Mer information
För mer information, kontakta Jeanette Rangner Jacobsson, intendent på Nationalmuseum:
Jeanette.rangner@nationalmuseum.se
Nu kan museer runt om i landet anordna visningar för demensboenden och dagverksamheter efter Nationalmuseums modell. För att göra det lättare att komma igång har Nationalmuseum, Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet tillsammans tagit fram två informationsblad med tips om hur visningarna kan arrangeras.
Det ena bladet riktar sig till museipedagoger, det andra till boenden och dagverksamheter som vill delta. I informationsbladen beskrivs vad som är bra att tänka på före, under och efter en visning när det gäller teknik, miljö och bemötande.
Projektet Möten med minnen
Till grund för visningarna ligger projektet Möten med minnen, som drevs av Alzheimerfonden 2013–2015 tillsammans med drygt 80 museer runt om i landet. Projektet var ett samarbete mellan Nationalmuseum, Demensförbundet, Svenskt Demenscentrum och Alzheimer¬fonden. Möten med minnen baserar sig i sin tur på Meet Me, ett prisbelönt projekt för personer med Alzheimers sjukdom som tagits fram vid MoMA, Museum of Modern Art i New York.
Här finns informationsbladen som kan laddas ned i pdf-format:
- För museer (pdf)
- För dagverksamheter och boenden (pdf)
Mer information
För mer information, kontakta Jeanette Rangner Jacobsson, intendent på Nationalmuseum:
Jeanette.rangner@nationalmuseum.se
Första läkargruppen Silviahemscertifierad
Familjeläkarna äldrevård är den första läkargruppen att bli Silviahemscertifierad. Gruppen mottog certfikatet av H.M. Drottningen vid en ceremoni i Vår Gård, Saltsjöbaden.
Familjeläkarna äldrevård ansvarar för läkarinsatserna på ett 70-tal äldreboenden över hela Storstockholm med totalt runt 7 000 boende.
– Vi är stolta över att vara den första läkarorganisationen att bli Silviahemscertifierad. Vi har fördjupat våra kunskaper, vilket kommer till nytta för patienter på vårdboende och vårdcentraler där Familjeläkarna äldrevård är verksamt, säger grundaren och verksamhetschefen Stefan Amér.
Här är en bildtext. Här är en bildtext. Här är en bildtext. Här är en bildtext. Här är en bildtext. Här är en bildtext.
Här är en bildtext. Här är en bildtext. Här är en bildtext. Här är en bildtext. Här är en bildtext. Här är en bildtext. Här är en bildtext. Här är en bildtext. Här är en bildtext. Här är en bildtext. Här är en bildtext. Här är en bildtext.
En bild
Silviahemscertifieringen innebär att alla medarbetare vid en vård- och omsorgsenhet får Silviahemmets utbildning i god demensomsorg. Snart finns det 100 Silviahemscertifierade enheter runt om i Sverige, bland annat hela sjukhusavdelningar vid Danderyds sjukhus, Norrtälje sjukhus och Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
Certifieringen följs årligen upp och förnyas vart tredje år genom kompletterande utbildning. Efterfrågan på Silviahemscertifieringen är stor och utbildning av flera enheter pågår.
– Allt fler inser att det krävs välutbildad personal, gott ledarskap och ett gemensamt arbetssätt för att uppnå hög kvalitet i vård och omsorg av personer drabbade av demenssjukdom, säger Silviahemmets rektor Wilhelmina Hoffman.
Christina Nemell
Silviahemscertifieringen innebär att alla medarbetare vid en vård- och omsorgsenhet får Silviahemmets utbildning i god demensomsorg. Snart finns det 100 Silviahemscertifierade enheter runt om i Sverige, bland annat hela sjukhusavdelningar vid Danderyds sjukhus, Norrtälje sjukhus och Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
Certifieringen följs årligen upp och förnyas vart tredje år genom kompletterande utbildning. Efterfrågan på Silviahemscertifieringen är stor och utbildning av flera enheter pågår.
– Allt fler inser att det krävs välutbildad personal, gott ledarskap och ett gemensamt arbetssätt för att uppnå hög kvalitet i vård och omsorg av personer drabbade av demenssjukdom, säger Silviahemmets rektor Wilhelmina Hoffman.
Christina Nemell
Stjärna 200
Pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext, pufftext,
Kunskapsstödet vänder sig till chefer och personal inom särskilda boendeformer för äldre. Åtgärderna som lyfts fram är i mångt och mycket desamma som i Socialstyrelsens kunskapsstöd för kommunal hälso- och sjukvård vid covid-19 (7 april 2020).
Det handlar om generella åtgärder för att minimera smittspridningen, bland annat genom att:
- säkerställa att basala hygienrutiner används
- besöksförbudet efterlevs
- personlig skyddsutrustning används korrekt
- märka upp samt vara noggrann med rengöring av hjälpmedel med smittorisk, till exempel rullatorer och rullstolar.
Betonar ledningens ansvar
Socialstyrelsen betonar arbetsledningens särskilda ansvar. Det omfattar bland annat att i möjligaste mån organisera arbetet så att sjuka kan skiljas från friska och att viss personal enbart arbetar med vårdtagare som har covid-19. Konkreta åtgärder kan vara att dela av befintliga lokaler, hålla dörrar till lägenheter stängda och anpassa miljön med kognitivt stöd, till exempel genom att dela av utrymmen med flyttbara vikväggar och märka upp ytterdörrar med stoppskyltar eller liknande.
Hög tillgänglighet av arbetsledarna kan skapa trygghet för medarbetarna menar Socialstyrelsen som också betonar vikten av återkommande repetitioner av hur skyddsutrustningen ska användas. Av stor betydelse är också att stödja de boende med att tvätta och sprita händer, rengöra naglar och andra hygienåtgärder.
Risker med ökad isolering
Förändringar i miljö och arbetssätt som följer av coronaepidemin påverkar många vårdtagare negativt, även om de är nödvändiga för att få stopp på smittspridningen. Ökad isolering ökar risken för beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) som är vanliga i demenssjukdomens senare faser. Exempel på BPSD-symptom är oro, ångest, vanföreställningar och vandringsbeteenden, symptom som i sig försvårar arbetet med att minska smittspridningen.
Inlåsning och andra tvångs- och begränsningsåtgärder för att möta BPSD-symptom är generellt inte tillåtna understryker Socialstyrelsen. ”I första hand behövs ett förebyggande arbete”, skriver myndigheten i sitt kunskapsstöd och pekar på vikten av en personcentrerad vård och omsorg som handlar om att utgå ifrån varje individs behov, förutsättningar och situation.
I kunskapsstödet beskrivs olika arbetssätt för att förebygga och lindra BPSD-symptom. Mer om det finns i Svenskt Demenscentrums bok Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. I den finns också exempel på hur man kan gå till väga när man bedömer att en tillfällig begränsningsåtgärd är det enda möjliga, se faktaruta.
Svår balansgång
Ann-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig för vård och omsorg, Svenskt Demenscentrum, har full förståelse för att det är en svår balansgång som chefer och vårdpersonal nu måste gå: att stoppa smittspridningen och samtidigt ge en värdig omsorg.
– Att inte får träffa sina anhöriga får utan tvekan allvarliga följder för många som bor på våra äldreboenden. Det är givetvis bra att få hjälp med att hålla kontakt med surfplattor, Skype och andra nya kommunikationssätt. Men det fungerar inte för alla och kan aldrig ersätta det fysiska mötet, säger hon.
Samtidigt påpekar Ann-Christin Kärrman att besöksförbudet inte är absolut. I sina allmänna råd ger Socialstyrelsen utrymme för vissa undantag, bland annat vid besök i livets slutskede och ”vid stark oro hos den boende som inte bedöms kunna lindras på annat sätt än genom besöket.”
Mötas utomhus
– Årstiden som kommer ger möjlighet att vistas ute på ett annat sätt. Om personalbemanningen tillåter kanske äldreboenden då och då kan arrangera möten mellan anhöriga och vårdtagare utomhus, under förutsättning att behöriga avstånd kan garanteras och övriga generella åtgärder mot smittspridning efterlevas, säger Ann-Christin Kärrman.
Magnus Westlander
Kunskapsstödet vänder sig till chefer och personal inom särskilda boendeformer för äldre. Åtgärderna som lyfts fram är i mångt och mycket desamma som i Socialstyrelsens kunskapsstöd för kommunal hälso- och sjukvård vid covid-19 (7 april 2020).
Det handlar om generella åtgärder för att minimera smittspridningen, bland annat genom att:
- säkerställa att basala hygienrutiner används
- besöksförbudet efterlevs
- personlig skyddsutrustning används korrekt
- märka upp samt vara noggrann med rengöring av hjälpmedel med smittorisk, till exempel rullatorer och rullstolar.
Betonar ledningens ansvar
Socialstyrelsen betonar arbetsledningens särskilda ansvar. Det omfattar bland annat att i möjligaste mån organisera arbetet så att sjuka kan skiljas från friska och att viss personal enbart arbetar med vårdtagare som har covid-19. Konkreta åtgärder kan vara att dela av befintliga lokaler, hålla dörrar till lägenheter stängda och anpassa miljön med kognitivt stöd, till exempel genom att dela av utrymmen med flyttbara vikväggar och märka upp ytterdörrar med stoppskyltar eller liknande.
Hög tillgänglighet av arbetsledarna kan skapa trygghet för medarbetarna menar Socialstyrelsen som också betonar vikten av återkommande repetitioner av hur skyddsutrustningen ska användas. Av stor betydelse är också att stödja de boende med att tvätta och sprita händer, rengöra naglar och andra hygienåtgärder.
Risker med ökad isolering
Förändringar i miljö och arbetssätt som följer av coronaepidemin påverkar många vårdtagare negativt, även om de är nödvändiga för att få stopp på smittspridningen. Ökad isolering ökar risken för beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) som är vanliga i demenssjukdomens senare faser. Exempel på BPSD-symptom är oro, ångest, vanföreställningar och vandringsbeteenden, symptom som i sig försvårar arbetet med att minska smittspridningen.
Inlåsning och andra tvångs- och begränsningsåtgärder för att möta BPSD-symptom är generellt inte tillåtna understryker Socialstyrelsen. ”I första hand behövs ett förebyggande arbete”, skriver myndigheten i sitt kunskapsstöd och pekar på vikten av en personcentrerad vård och omsorg som handlar om att utgå ifrån varje individs behov, förutsättningar och situation.
I kunskapsstödet beskrivs olika arbetssätt för att förebygga och lindra BPSD-symptom. Mer om det finns i Svenskt Demenscentrums bok Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. I den finns också exempel på hur man kan gå till väga när man bedömer att en tillfällig begränsningsåtgärd är det enda möjliga, se faktaruta.
Svår balansgång
Ann-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig för vård och omsorg, Svenskt Demenscentrum, har full förståelse för att det är en svår balansgång som chefer och vårdpersonal nu måste gå: att stoppa smittspridningen och samtidigt ge en värdig omsorg.
– Att inte får träffa sina anhöriga får utan tvekan allvarliga följder för många som bor på våra äldreboenden. Det är givetvis bra att få hjälp med att hålla kontakt med surfplattor, Skype och andra nya kommunikationssätt. Men det fungerar inte för alla och kan aldrig ersätta det fysiska mötet, säger hon.
Samtidigt påpekar Ann-Christin Kärrman att besöksförbudet inte är absolut. I sina allmänna råd ger Socialstyrelsen utrymme för vissa undantag, bland annat vid besök i livets slutskede och ”vid stark oro hos den boende som inte bedöms kunna lindras på annat sätt än genom besöket.”
Mötas utomhus
– Årstiden som kommer ger möjlighet att vistas ute på ett annat sätt. Om personalbemanningen tillåter kanske äldreboenden då och då kan arrangera möten mellan anhöriga och vårdtagare utomhus, under förutsättning att behöriga avstånd kan garanteras och övriga generella åtgärder mot smittspridning efterlevas, säger Ann-Christin Kärrman.
Magnus Westlander
asdasdasdasd
Faktablad på tigrinska
Ledande hjärnforskare föreläser
Nytt år med ny hemsida
Våren 2008, några månader efter att Svenskt Demenscentrum bildades, sjösatte vi vår första hemsida. Nu lanserar vi en ny.
Den nya hemsidan har samma adress men nytt utseende. Den har också en rad nya funktioner som vi tror kan tydliggöra innhållet bättre. Möjligheterna att visa foto och grafik har förbättrats, något som kommer att märkas efterhand när webbplatsen fylls med nytt innehåll. Även sökmöjligheterna har utvecklats liksom mobilanpassningen som ska bli ännu bättre. Det arbetet väntas vara klart senare i vinter. För dig som besökare kan det säkert kännas ovant i början men vår förhoppning är att du snart är bekväm med att navigera på hemsidan och hittar det du söker.
Lämna gärna synpunkter på nya hemsidan: magnus.westlander@demenscentrum.se
Den nya hemsidan har samma adress men nytt utseende. Den har också en rad nya funktioner som vi tror kan tydliggöra innhållet bättre. Möjligheterna att visa foto och grafik har förbättrats, något som kommer att märkas efterhand när webbplatsen fylls med nytt innehåll. Även sökmöjligheterna har utvecklats liksom mobilanpassningen som ska bli ännu bättre. Det arbetet väntas vara klart senare i vinter. För dig som besökare kan det säkert kännas ovant i början men vår förhoppning är att du snart är bekväm med att navigera på hemsidan och hittar det du söker.
Lämna gärna synpunkter på nya hemsidan: magnus.westlander@demenscentrum.se
Efterfrågad läsning nu som ljudbok
En bok för dig med demenssjukdom har getts ut som ljudbok. Den är tillgänglig via Youtube och kan senare under 2020 gå att lyssna på direkt från vår webb.
Bildtext: Lorem Ipsum colores Lorem Ipsum coloresLorem Ipsum coloresLorem Ipsum coloresLorem Ipsum coloresLorem Ipsum coloresLorem Ipsum coloresLorem Ipsum coloresLorem Ipsum coloresLorem Ipsum coloresLorem Ipsum coloresLorem Ipsum coloresLorem Ipsum colores
Boken vänder sig i första hand till personer som fått en demensdiagnos. Den innehåller konkreta tips och råd om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan vända sig för att få hjälp. Flera personer med demenssjukdom berättar öppenhjärtigt om sin vardag och delar med sig av sina erfarenheter.
Lyssna på En bok för dig med demenssjukdom
Klicka på valfritt kapitel så öppnas ett nytt fönster i Youtube:
- Kapitel 1 & inledning, Leva med demens
- Kapitel 2, Berätta om sjukdomen
- Kapitel 3, Tips som underlättar tillvaron
- Kapitel 4, Bilkörning och jakt
- Kapitel 5, Hjälpmedel och smarta prylar
- Kapitel 6, Stöd och hjälp
- Kapitel 7, När det känns svårt
- Kapitel 8, Lämna arbetslivet
- Kapitel 9, Praktiska saker att tänka på
- Kapitel 10, Fakta om demens
Boken vänder sig i första hand till personer som fått en demensdiagnos. Den innehåller konkreta tips och råd om hur man kan övervinna svårigheter i vardagen och vart man kan vända sig för att få hjälp. Flera personer med demenssjukdom berättar öppenhjärtigt om sin vardag och delar med sig av sina erfarenheter.
Lyssna på En bok för dig med demenssjukdom
Klicka på valfritt kapitel så öppnas ett nytt fönster i Youtube:
- Kapitel 1 & inledning, Leva med demens
- Kapitel 2, Berätta om sjukdomen
- Kapitel 3, Tips som underlättar tillvaron
- Kapitel 4, Bilkörning och jakt
- Kapitel 5, Hjälpmedel och smarta prylar
- Kapitel 6, Stöd och hjälp
- Kapitel 7, När det känns svårt
- Kapitel 8, Lämna arbetslivet
- Kapitel 9, Praktiska saker att tänka på
- Kapitel 10, Fakta om demens
Stjärnmärkt boende toppar Sverigelistan
Varje år skickar Socialstyrelsen ut en enkät om vad personer över 65 år tycker om sin hemtjänst eller särskilda boende. Årets lista över enheter med mest nöjda toppas av Tätörtsvägen i Åhus.
– Det känns otroligt roligt och vi är fantastiskt stolta över den här utmärkelsen. Den är en bekräftelse på att vi är på rätt väg, säger verksamhetschefen Maria Bergström.
Tätörtsvägen är ett av de boenden där personalen genomfört Svenskt Demenscentrums Stjärnmärkt, en utbildningsmodell som fokuserar på det personcentrerade arbetssättet.
Reflektionsträffar bäst med Stjärnmärkt
– Utbildningen har absolut haft stor betydelse för oss. Även om vi redan innan jobbade personcentrerat har vi nu fått ett verktyg som sätter ord på det, en kvalitetssäkring, säger Maria Bergström.
Att vara Stjärnmärkt innebär bland annat att hålla reflektionsträffar så att personalen kan utbyta erfarenheter och diskutera situationer som uppstått.
– Reflektionsträffarna är det bästa med Stjärnmärkt, tycker Maria Bergström.
– Vi delar med oss och pratar på ett annat sätt nu. Det har också lyft medarbetarna. Deras idéer tas tillvara.
Nominerad till årets chef
Att de boende trivs så bra på Tätörtsvägen tror Maria beror just på personalens personcentrerade arbetssätt, att se varje människa bakom sjukdomen och fokusera på det friska.
Nominerad
– Och så händer det alltid något här. Vi försöker hitta glädjeämnena i vardagen och anordnar pubkvällar, chokladprovningar, spelar pingis och gör utflykter, berättar Maria Bergström som också nominerats till Årets bästa vård- och omsorgschef som utses av organisationen Ledarna.
Christina Nemell
Reflektionsträffar bäst med Stjärnmärkt
– Utbildningen har absolut haft stor betydelse för oss. Även om vi redan innan jobbade personcentrerat har vi nu fått ett verktyg som sätter ord på det, en kvalitetssäkring, säger Maria Bergström.
Att vara Stjärnmärkt innebär bland annat att hålla reflektionsträffar så att personalen kan utbyta erfarenheter och diskutera situationer som uppstått.
– Reflektionsträffarna är det bästa med Stjärnmärkt, tycker Maria Bergström.
– Vi delar med oss och pratar på ett annat sätt nu. Det har också lyft medarbetarna. Deras idéer tas tillvara.
Nominerad till årets chef
Att de boende trivs så bra på Tätörtsvägen tror Maria beror just på personalens personcentrerade arbetssätt, att se varje människa bakom sjukdomen och fokusera på det friska.
Nominerad
– Och så händer det alltid något här. Vi försöker hitta glädjeämnena i vardagen och anordnar pubkvällar, chokladprovningar, spelar pingis och gör utflykter, berättar Maria Bergström som också nominerats till Årets bästa vård- och omsorgschef som utses av organisationen Ledarna.
Christina Nemell