I Upplands-Bro pågår en kampanj för att utbilda demensvänner. Tanken är att alla kommuninvånare behöver kunskap om demens för att samhället ska kunna bli demensvänligt.
– Livet kan bli så mycket bättre för de som har en demenssjukdom och deras anhöriga om de möts av förståelse.
Det säger Mirjam Brocknäs, äldrepedagog och chef för förebyggande enheten i Upplands-Bro kommun. Hittills har cirka 350 demensvänner utbildats i kommunen, bland annat anställda inom folktandvården och brandkåren.
Idén med demensvänner kommer från en kampanj som pågår i flera länder, bland annat Storbritannien, Japan och Tyskland. Mirjam Brocknäs kommer själv från Tyskland och med hjälp av material därifrån har hon och hennes medarbetare dragit igång utbildningen till demensvän i Upplands-Bro. Här finns dessutom redan en rad olika cirklar för både demenssjuka personer och deras anhöriga.
– Chaufförerna som kör gästerna till dagverksamheten önskade sig kunskap om demens. Så vi började med att utbilda dem, säger Mirjam Brocknäs.
Utbildningen är på 90 minuter och tar upp fakta om demenssjukdomar, bemötande, tidiga tecken på demens och vilken hjälp som finns i kommunen.
– Vi diskuterar också utifrån deltagarnas egen erfarenhet. För chaufförerna kan det handla om att en person inte vill åka med eller inte vill spännas fast. Chaufförerna är viktiga, om inte transporten fungerar kommer ju inte gästerna till dagverksamheten. Nu vet också chaufförerna att de kan få handledning av oss om det uppstår något problem, säger Mirjam Brocknäs.
Personal inom vård- och omsorg, bibliotek, brandkår och folktandvård tillhör dem som redan blivit demensvänner. Många fler ska utbildas under hösten. Vad betyder det om fler får kunskap om demens?
– Livet kan bli lättare för den som har demenssjukdom, det går att leva längre självständigt. Både de som har demens och deras anhöriga kan också slippa olika pinsamma situationer. Den som bemöts med förståelse behöver inte må dåligt, det blir ett värdigare liv, säger Mirjam Brocknäs.
Hon tar också upp tips på konkreta åtgärder. På biblioteken kanske man kan ändra betalningssystemet så att en person med demenssjukdom slipper böta för böcker som lämnas tillbaka för se.
Mirjam Brocknäs berättar om en man med frontallobsdemens. Han tog choklad i butiken utan att betala och blev aggressiv när personalen konfronterade honom. Då gick hans fru och pratade med butikschefen. Nu betalar hon en summa varje månad och mannen kan ta sin choklad utan problem.
– Det är viktigt att visa på att en person inte ska räknas bort för att hon har en demenssjukdom. "Ja, hon har demens men hon är helt ok…", säger Mirjam Brocknäs.
Bland demensvännerna finns också barn från en förskola i närheten. Kulturförvaltningen hade ett demensprojekt som innebar att danspedagoger kom till både dagverksamheten och förskolan. Till sist träffades barn och äldre och dansade tillsammans – det blev också en film av det hela.
– Barnen är nu "minidemensvänner". Vi fortsätter också med dansen och håller kontakt med barnen. Förebyggande enheten och kulturförvaltningen ordnar inom kort en dag när alla som vill kan utbildas till demensvänner.
– Det här är ju en kampanj och första steget är att vi blir 500 demensvänner i kommunen. Jag önskar också att vi kan hålla detta vid liv och permanenta utbildningen.
Bland dem som blivit demensvänner finns politikerna i socialnämnden i Upplands-Bro.
– Vi vill vara en demensvänlig kommun, det är hela socialnämnden engagerad i, säger Tina Teljstedt, nämndens ordförande sedan åtta år.
Hon tror att alla i nämnden tyckte det var väldigt bra med utbildningen till demensvän.
– För oss som sitter i en nämnd och tar olika beslut är det viktigt med kunskap. Dels att få mer fakta om olika demenssjukdomar, dels att få ökad förståelse. Som att små saker kan betyda så mycket för en person med demens. Att det är viktigt att skapa en positiv atmosfär. Ett exempel är chauffören som spelar dansbandsmusik när han kör till dagverksamheten.
Tina Teljstedt rekommenderar alla kommuner att ordna utbildning för demensvänner.
– Det ger ringar på vattnet och ökad förståelse. Det är så lätt annars att ha fördomar om den som har en demenssjukdom, säger hon.
Kari Molin