Nytt om forskning
Kan blodprov ersätta dyrare diagnosmetoder?
Nya rön från Lunds universitet väcker förhoppningar om enklare sätt att upptäcka Alzheimers sjukdom. En metod för blodprovsanalys kan med hög träffsäkerhet upptäcka alzheimerförändringar i hjärnan.
– Tidigare studier på metoder med blodprov har inte visat några särskilt goda resultat, man kunde bara se små skillnader mellan alzheimerpatienter och friska äldre. Först för något år sedan har man hittat metoder med blodprovsmätning som visar större träffsäkerhet för att avslöja Alzheimers sjukdom, säger Sebastian Palmqvist, docent på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet, och huvudförfattare till studien.
I dag används ibland ryggvätskeprov eller PET-kameraundersökning för att diagnosticera Alzheimers sjukdom. Men båda metoderna är kostsamma och endast tillgängliga inom specialistvården. Inom forskningen har man därför länge sökt efter enklare diagnosmetoder.
Metoden som Lundaforskarna nu har studerat är en helautomatiserad teknik som utvecklats av läkemedelsföretaget Roche. Den mäter proteinet beta-amyloid i blodet och ger stor träffsäkerhet för att identifiera proteininlagringar i hjärnan, ett karaktäristiskt drag vid Alzheimers sjukdom.
Studien publiceras i JAMA Neurology och bygger på blodanalyser från deltagare i Sverige och Tyskland. Om metoden godkänns för klinisk användning hoppas forskarna att den på sikt kan användas som diagnostiskt verktyg inom primärvården. Till hösten påbörjar de en studie för att testa metoden i primärvården.
Läs pressmeddelande från Lunds universitet (nytt fönster)
Läs artikeln på JAMA Neurology (nytt fönster)
– Tidigare studier på metoder med blodprov har inte visat några särskilt goda resultat, man kunde bara se små skillnader mellan alzheimerpatienter och friska äldre. Först för något år sedan har man hittat metoder med blodprovsmätning som visar större träffsäkerhet för att avslöja Alzheimers sjukdom, säger Sebastian Palmqvist, docent på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet, och huvudförfattare till studien.
I dag används ibland ryggvätskeprov eller PET-kameraundersökning för att diagnosticera Alzheimers sjukdom. Men båda metoderna är kostsamma och endast tillgängliga inom specialistvården. Inom forskningen har man därför länge sökt efter enklare diagnosmetoder.
Metoden som Lundaforskarna nu har studerat är en helautomatiserad teknik som utvecklats av läkemedelsföretaget Roche. Den mäter proteinet beta-amyloid i blodet och ger stor träffsäkerhet för att identifiera proteininlagringar i hjärnan, ett karaktäristiskt drag vid Alzheimers sjukdom.
Studien publiceras i JAMA Neurology och bygger på blodanalyser från deltagare i Sverige och Tyskland. Om metoden godkänns för klinisk användning hoppas forskarna att den på sikt kan användas som diagnostiskt verktyg inom primärvården. Till hösten påbörjar de en studie för att testa metoden i primärvården.
Läs pressmeddelande från Lunds universitet (nytt fönster)
Läs artikeln på JAMA Neurology (nytt fönster)
Genvariant kan skydda mot demens
Förändringar i arvsmassan är inte alltid av ondo. En ovanlig genmutation har tidigare visat sig minska risken för alzheimer. Ny forskning tyder på att den även kan skydda mot andra demenssjukdomar.
Proteinet PLCG2 har en viktig roll i immunsystemet. En ovanlig genvariant leder till en förändring i detta protein, något som i sin tur medför en lägre risk för att utveckla inte bara alzheimer utan även frontallobsdemens och Lewykroppsdemens. Det visar en ny studie som bygger på data från ett flertal länder.
I Sverige har Göteborgs universitet varit involverad genom H70-studien som omfattar drygt 200 000 deltagare.
– Möjligheten att finna kopplingar till ovanliga genvarianter skapas genom att vi slår ihop data från många olika forskargrupper, konstaterar Anna Zettergren, docent vid Sahlgrenska akademin, på Göteborgs universitets webb.
Anna Zettergren, som är en av författarna bakom studien, anser att resultatet ger ytterligare ledtrådar kring vilka biologiska mekanismer som skyddar mot nervnedbrytande sjukdomar och ger ökad chans till ett långt liv. Professor Ingmar Skoog, som leder H70-studien, menar att de nya rönen bekräftar att mutationen i PLCG2 är en ledtråd för fortsatt forskning.
– Fynden förtjänar att studeras vidare och kan komma att bli en del i det stora pussel som behöver läggas för att vi på lång sikt ska kunna utveckla läkemedel mot demenssjukdomar, säger Ingmar Skoog.
Läs mer på Göteborgs universitets webb (nytt fönster)
Studien är publicerad i Acta Neuropathologica (nytt fönster)
Proteinet PLCG2 har en viktig roll i immunsystemet. En ovanlig genvariant leder till en förändring i detta protein, något som i sin tur medför en lägre risk för att utveckla inte bara alzheimer utan även frontallobsdemens och Lewykroppsdemens. Det visar en ny studie som bygger på data från ett flertal länder.
I Sverige har Göteborgs universitet varit involverad genom H70-studien som omfattar drygt 200 000 deltagare.
– Möjligheten att finna kopplingar till ovanliga genvarianter skapas genom att vi slår ihop data från många olika forskargrupper, konstaterar Anna Zettergren, docent vid Sahlgrenska akademin, på Göteborgs universitets webb.
Anna Zettergren, som är en av författarna bakom studien, anser att resultatet ger ytterligare ledtrådar kring vilka biologiska mekanismer som skyddar mot nervnedbrytande sjukdomar och ger ökad chans till ett långt liv. Professor Ingmar Skoog, som leder H70-studien, menar att de nya rönen bekräftar att mutationen i PLCG2 är en ledtråd för fortsatt forskning.
– Fynden förtjänar att studeras vidare och kan komma att bli en del i det stora pussel som behöver läggas för att vi på lång sikt ska kunna utveckla läkemedel mot demenssjukdomar, säger Ingmar Skoog.
Läs mer på Göteborgs universitets webb (nytt fönster)
Studien är publicerad i Acta Neuropathologica (nytt fönster)
Bill Gates finaniserar svensk alzheimerforskning
Svensk alzheimerforskning har gott internationellt renommé. En stor amerikansk fond, som finansieras av bland andra Microsofts grundare Bill Gates, har valt att satsa på professor Kaj Blennows forskning.
Fonden heter Alzheimer Drug´s Discovery Foundation och delar ut medel till forskning om diagnostiska metoder och biomarkörer för att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. 300 ansökningar från 30 länder kom in till fondens så kallade "acceleratorprogram".
En extern vetenskaplig bedömningskommitté valde sedan ut fyra forskare som fick dela på anslaget, däribland Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
Kaj Blennows anslag är på närmare 5 miljoner kronor och går till hans forskning om mätning av proteinet tau som en markör för tidig Alzheimers sjukdom. Målet är att ta fram en mer lättillgänglig mätmetod genom blodprov i stället för ryggvätska som är mer kostsam.
– Detta är ju fantastiskt kul, inte minst då utlysningen annonserades av Alzheimer’s Drug Discovery Foundation i samband med en stor kongress i Chicago förra sommaren, vilket gav en jättestor uppståndelse och alla forskare och företag inom detta forskningsfält sökte. Så att få detta anslag blir en lite extra stor ära då konkurrensen var stenhård, säger Kaj Blennow på Göteborgs universitets hemsida.
Läs mer på Göteborgs universitets hemsida
Fonden heter Alzheimer Drug´s Discovery Foundation och delar ut medel till forskning om diagnostiska metoder och biomarkörer för att upptäcka tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. 300 ansökningar från 30 länder kom in till fondens så kallade "acceleratorprogram".
En extern vetenskaplig bedömningskommitté valde sedan ut fyra forskare som fick dela på anslaget, däribland Kaj Blennow, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin.
Kaj Blennows anslag är på närmare 5 miljoner kronor och går till hans forskning om mätning av proteinet tau som en markör för tidig Alzheimers sjukdom. Målet är att ta fram en mer lättillgänglig mätmetod genom blodprov i stället för ryggvätska som är mer kostsam.
– Detta är ju fantastiskt kul, inte minst då utlysningen annonserades av Alzheimer’s Drug Discovery Foundation i samband med en stor kongress i Chicago förra sommaren, vilket gav en jättestor uppståndelse och alla forskare och företag inom detta forskningsfält sökte. Så att få detta anslag blir en lite extra stor ära då konkurrensen var stenhård, säger Kaj Blennow på Göteborgs universitets hemsida.
Läs mer på Göteborgs universitets hemsida
Sämre stöd till anhöriga med närstående som är utrikes födda
Migrationsskolan vid Kunskapscentrum demenssjukdomar, som hör till Region Skåne, har publicerat en ny rapport om stödet till anhöriga som har en närstående med kognitiv sjukdom och som är utrikes född.
I kartläggningen, där Skånes alla 33 kommuner deltagit, har enkätundersökningar, intervjuer och samtal genomförts på 8 språk.
Av rapporten ”Ett anhörigstöd för alla?” framgår att anhöriga som stödjer en närstående som är utrikes född, i mindre utsträckning än andra har fått stöd i form av exempelvis hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet. De anhöriga önskar mer information om anhörigstöd och yrkesverksamma efterfrågar tydligare ramverk och strategier för arbetet med anhörigstöd.
Läs hela rapporten här (nytt fönster)
I kartläggningen, där Skånes alla 33 kommuner deltagit, har enkätundersökningar, intervjuer och samtal genomförts på 8 språk.
Av rapporten ”Ett anhörigstöd för alla?” framgår att anhöriga som stödjer en närstående som är utrikes född, i mindre utsträckning än andra har fått stöd i form av exempelvis hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet. De anhöriga önskar mer information om anhörigstöd och yrkesverksamma efterfrågar tydligare ramverk och strategier för arbetet med anhörigstöd.
Läs hela rapporten här (nytt fönster)
Alzheimerskador kan mätas med blodprov
Ett enkelt blodprov kan avslöja graden av skador i hjärnans nervceller. Det bekräftas av ny svensk forskning publicerad i den ansedda tidskriften JAMA Neurology.
Forskarna har analyserat blodprover hos närmare 1600 patienter under flera år. Fokus har legat på NFL (neurofilament light), ett protein som är kopplat till neurodegenerativa sjukdomar som till exempel Alzheimers sjukom. När nervceller i hjärnan skadas eller dör läcker NFL‑protein ut i ryggvätskan och vidare ut i blodet.
– Vi upptäckte att NFL‑koncentrationen ökar över tid vid Alzheimers sjukdom och att de ökade nivåerna dessutom stämmer överens med den ansamling av hjärnskador som vi kan mäta genom ryggvätskeprov och med magnetkamera, säger Niklas Mattsson, forskare på Lunds universitet, på webbplatsen Neurologi i Sverige.
Fördelen med att kunna mäta NFL-koncentrationer i blodet är att metoden är enklare, snabbare och billigare än både ryggvätskeprov och undersökning med magnetkamera som normalt används för att spåra nervcellsskador i hjärnan. Niklas Mattsson ser flera möjliga användningsområden för metoden.
– Inom läkemedelsutveckling kan det vara värdefullt för att tidigt upptäcka effekter av de läkemedel som testas och för att kunna testa på personer som inte redan har utvecklat sjukdomen fullt ut, säger han och betonar samtidigt vikten av fler bekräftande studier innan metoden kan börja tillämpas kliniskt.
Studien bygger på ett samarbete mellan Lunds universitet och Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Neurokemilaboratoriet i Mölndal.
Läs artikel på Neurologi i Sverige (nytt fönster)
Läs artikel ni JAMA Neurology (nytt fönster)
Forskarna har analyserat blodprover hos närmare 1600 patienter under flera år. Fokus har legat på NFL (neurofilament light), ett protein som är kopplat till neurodegenerativa sjukdomar som till exempel Alzheimers sjukom. När nervceller i hjärnan skadas eller dör läcker NFL‑protein ut i ryggvätskan och vidare ut i blodet.
– Vi upptäckte att NFL‑koncentrationen ökar över tid vid Alzheimers sjukdom och att de ökade nivåerna dessutom stämmer överens med den ansamling av hjärnskador som vi kan mäta genom ryggvätskeprov och med magnetkamera, säger Niklas Mattsson, forskare på Lunds universitet, på webbplatsen Neurologi i Sverige.
Fördelen med att kunna mäta NFL-koncentrationer i blodet är att metoden är enklare, snabbare och billigare än både ryggvätskeprov och undersökning med magnetkamera som normalt används för att spåra nervcellsskador i hjärnan. Niklas Mattsson ser flera möjliga användningsområden för metoden.
– Inom läkemedelsutveckling kan det vara värdefullt för att tidigt upptäcka effekter av de läkemedel som testas och för att kunna testa på personer som inte redan har utvecklat sjukdomen fullt ut, säger han och betonar samtidigt vikten av fler bekräftande studier innan metoden kan börja tillämpas kliniskt.
Studien bygger på ett samarbete mellan Lunds universitet och Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Neurokemilaboratoriet i Mölndal.
Läs artikel på Neurologi i Sverige (nytt fönster)
Läs artikel ni JAMA Neurology (nytt fönster)
Nytt bakslag för alzheimerforskningen
Aducanumab heter det senaste hoppet om ett nytt alzheimerläkemedel som har släckts. Det är en antikropp som väckte förhoppningarna i ett mindre försök men som nu har gått i graven. I förra veckan avbröts den mer omfattande fas 3-studien. Biogen, företaget bakom aducanumab, meddelade då att det är osannolikt att antikroppen kan bromsa kognitiva försämringar hos patienter med Alzheimers sjukdom i mild fas.
Biogen fortsätter dock att pröva nya möjliga läkemedel mot alzheimer. Företaget meddelar att en fas 3-studie med BAN 2401 snart ska påbörjas. Det är en annan typ av antikropp, med svenskt intresse, som fick ett stort genomslag vid sommarens stora alzheimerkonferens i Chicago.
Ny läkemedelskandidat får stor uppmärksamhet (nytt fönster)
Biogen fortsätter dock att pröva nya möjliga läkemedel mot alzheimer. Företaget meddelar att en fas 3-studie med BAN 2401 snart ska påbörjas. Det är en annan typ av antikropp, med svenskt intresse, som fick ett stort genomslag vid sommarens stora alzheimerkonferens i Chicago.
Ny läkemedelskandidat får stor uppmärksamhet (nytt fönster)
Forskare studerar VR-teknik på demensboende
Forskare ska undersöka om virtual reality (VR) kan minska oro och läkemedelsförbrukning samt öka välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Studien genomförs vid Måsta ängs akademiska vård- och omsorgsboende i Eskilstuna.
− Effekten av att använda VR-teknik i vården är relativt outforskad. Ingen tidigare studie har inriktat sig på personer med demens och varit i liknande omfattning som vårt nya projekt, säger Annelie Gusdal, projektledare och universitetslektor i vårdvetenskap, Mälardalens högskola, i ett pressmeddelande.
Två till tre gånger i veckan kommer deltagarna att använda VR-glasögon som visar olika miljöer och situationer. Varje film är 20–30 minuter lång och ska vara rofylld och trygg. Utvärderingen sker genom att vårdpersonalen använder sig av speciella bedömningsinstrument som mäter beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.
Svenskt Demenscentrum har tidigare uppmärksammat den nya tekniken i Södertälje. Där har hyresgäster på ett äldreboende, delvis för personer med demenssjukdom, fått pröva VR-glasögon och på så sätt fått tillgång till upplevelser i nya världar. Katarina Talts, Silviasyster och metodutvecklare i Södertälje kommun, kopplades in som rådgivare på ett tidigt stadium:
– Jag kände en viss skepsis i början men den har försvunnit efterhand. Det beror nog mycket på hur tekniken används. Att brukaren inte lämnas ensam utan under hela upplevelsen har en dialog med en person som hon är trygg med och som kan ”känna av” situationen. Läs hela artikeln Fiskelycka i en virtuell värld »
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
VR-pedagog Daniel Kemppi i samspel med Åke på Glasberge vård- och omsorgsboende i Södertälje.
− Effekten av att använda VR-teknik i vården är relativt outforskad. Ingen tidigare studie har inriktat sig på personer med demens och varit i liknande omfattning som vårt nya projekt, säger Annelie Gusdal, projektledare och universitetslektor i vårdvetenskap, Mälardalens högskola, i ett pressmeddelande.
Två till tre gånger i veckan kommer deltagarna att använda VR-glasögon som visar olika miljöer och situationer. Varje film är 20–30 minuter lång och ska vara rofylld och trygg. Utvärderingen sker genom att vårdpersonalen använder sig av speciella bedömningsinstrument som mäter beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.
Svenskt Demenscentrum har tidigare uppmärksammat den nya tekniken i Södertälje. Där har hyresgäster på ett äldreboende, delvis för personer med demenssjukdom, fått pröva VR-glasögon och på så sätt fått tillgång till upplevelser i nya världar. Katarina Talts, Silviasyster och metodutvecklare i Södertälje kommun, kopplades in som rådgivare på ett tidigt stadium:
– Jag kände en viss skepsis i början men den har försvunnit efterhand. Det beror nog mycket på hur tekniken används. Att brukaren inte lämnas ensam utan under hela upplevelsen har en dialog med en person som hon är trygg med och som kan ”känna av” situationen. Läs hela artikeln Fiskelycka i en virtuell värld »
Läs pressmeddelandet (nytt fönster)
VR-pedagog Daniel Kemppi i samspel med Åke på Glasberge vård- och omsorgsboende i Södertälje.
Högt blodtryck riskfaktor endast för vaskulär demens?
Diabetes och högt blodtryck i medelåldern ökar risken för demenssjukdom senare i livet – det är forskarna eniga om. Mer oklart är för vilka demenssjukdomar sambandet gäller. En del studier tyder på att diabetes och högt blodtryck inte bara är riskfaktorer för vaskulär demens utan även för Alzheimers sjukdom, den särklassigt vanligaste demenssjukdomen. Detta motsägs av ny forskning från patologen i Lund.
Genom att studera hjärnor från avlidna personer har helt säkra demensdiagnoser kunnat ställas, något som endast är möjligt efter obduktion. Bland dem med vaskulär demens fanns tre gånger så många fall med högt blodtryck som i alzheimergruppen. Diabetes var dubbelt så vanligt.
Lundastudien tyder på att blodtrycksbehandling och förebyggande åtgärder mot diabetes kan motverka vaskulär demens men inte Alzheimers sjukdom. Studien baseras dock på ett relativt litet material, totalt 268 individer.
Läs pressmeddelande från Vetenskap & Hälsa (nytt fönster)
Läs vetenskaplig artikel, Journal of Alzheimer's Disease (nytt fönster)
Genom att studera hjärnor från avlidna personer har helt säkra demensdiagnoser kunnat ställas, något som endast är möjligt efter obduktion. Bland dem med vaskulär demens fanns tre gånger så många fall med högt blodtryck som i alzheimergruppen. Diabetes var dubbelt så vanligt.
Lundastudien tyder på att blodtrycksbehandling och förebyggande åtgärder mot diabetes kan motverka vaskulär demens men inte Alzheimers sjukdom. Studien baseras dock på ett relativt litet material, totalt 268 individer.
Läs pressmeddelande från Vetenskap & Hälsa (nytt fönster)
Läs vetenskaplig artikel, Journal of Alzheimer's Disease (nytt fönster)
Kan kultur motverka demens?
Ny forskning vid Göteborgs universitet tyder på att både fysiska och kulturella aktiviteter i medelåldern minskar risken för demens. Studien bygger på data från 800 kvinnor som följts i mer än 40 år.
– Resultaten visar att hjärnstimulerande aktiviteter, som att läsa, sjunga, gå på teater eller konsert, och att vara fysiskt aktiv, som att promenera, spelar en viktig roll i förebyggandet av demens i högre åldrar, säger Jenna Najar, läkare och doktorand från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitets webbplats.
Forskarna delade in hjärnstimulerande aktiviteter i fem områden: intellektuella (ex. läsa och lösa korsord), konstnärliga (ex. sjunga i kör, gå på konserter eller teater), manuella (ex. sticka och trädgårdsskötsel), föreningsliv och religiösa. Fysisk aktivitet delades in i tre områden: inaktviva, regelbunden aktvititet och hård fysisk träning.
– Kvinnor i gruppen med flest hjärnstimulerande aktiviteter hade 34 procent lägre risk att utveckla demens och 46 procent lägre risk att utveckla demenstypen Alzheimers sjukdom än kvinnorna med lägst antal hjärnstimulerande aktiviteter, oberoende av hur fysiskt aktiva de varit, säger Jenna Najar.
Studien visar även på vikten av att röra på sig. Gruppen med högst fysisk aktivitet hade 52 procent lägre risk att utveckla demens orsakad av kärlsjukdomar i hjärnan, oberoende av hur mentalt aktiva de varit. Alla resultaten var oberoende av andra riskfaktorer för demens, till exempel högt blodtryck, låg utbildning och rökning.
– Detta visar ännu en gång att det finns många möjligheter att förebygga demens och att det kan vara lika viktigt att satsa på kulturella aktiviteter som på fysisk aktivitet för att bibehålla ett hälsosamt åldrande. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte krävdes någon hög aktivitet för att få en effekt, säger Ingmar Skoog, föreståndare för AgeCap, och ledare för studien.
Studien publiceras i tidskriften Neurology och är baserad på Kvinnoundersökningen och H70-studierna i Göteborg.
Till artikel på Göteborgs universitets webb » (nytt fönster)
Läs den vetenskapliga artikeln i Neurolog » (nytt fönster)
– Resultaten visar att hjärnstimulerande aktiviteter, som att läsa, sjunga, gå på teater eller konsert, och att vara fysiskt aktiv, som att promenera, spelar en viktig roll i förebyggandet av demens i högre åldrar, säger Jenna Najar, läkare och doktorand från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitets webbplats.
Forskarna delade in hjärnstimulerande aktiviteter i fem områden: intellektuella (ex. läsa och lösa korsord), konstnärliga (ex. sjunga i kör, gå på konserter eller teater), manuella (ex. sticka och trädgårdsskötsel), föreningsliv och religiösa. Fysisk aktivitet delades in i tre områden: inaktviva, regelbunden aktvititet och hård fysisk träning.
– Kvinnor i gruppen med flest hjärnstimulerande aktiviteter hade 34 procent lägre risk att utveckla demens och 46 procent lägre risk att utveckla demenstypen Alzheimers sjukdom än kvinnorna med lägst antal hjärnstimulerande aktiviteter, oberoende av hur fysiskt aktiva de varit, säger Jenna Najar.
Studien visar även på vikten av att röra på sig. Gruppen med högst fysisk aktivitet hade 52 procent lägre risk att utveckla demens orsakad av kärlsjukdomar i hjärnan, oberoende av hur mentalt aktiva de varit. Alla resultaten var oberoende av andra riskfaktorer för demens, till exempel högt blodtryck, låg utbildning och rökning.
– Detta visar ännu en gång att det finns många möjligheter att förebygga demens och att det kan vara lika viktigt att satsa på kulturella aktiviteter som på fysisk aktivitet för att bibehålla ett hälsosamt åldrande. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte krävdes någon hög aktivitet för att få en effekt, säger Ingmar Skoog, föreståndare för AgeCap, och ledare för studien.
Studien publiceras i tidskriften Neurology och är baserad på Kvinnoundersökningen och H70-studierna i Göteborg.
Till artikel på Göteborgs universitets webb » (nytt fönster)
Läs den vetenskapliga artikeln i Neurolog » (nytt fönster)
Nya tester med svensk läkemedelskandidat
Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet, har varit engagerad i utvecklingen av en ny läkemedelskandidat, BNA2401, som fick stor uppmärksamhet vid sommarens stora alzheimerkonferens i Chicago. Den ska nu prövas i större skala på personer i tidig fas av Alzheimers sjukdom.
Dessutom får deltagare som ingick i den tidigare studien (fas 2b) fortsatt tillgång till BAN2401. Det meddelar svenska Bioarctic som tillsammans med läkemedelsbolaget Eisai står bakom denna nya antikropp mot alzheimer.
BAN2401 syftar till att stoppa sjukdomsprocessen vid alzheimer och en tidigare studie med drygt 800 deltagare har visat lovande resultat. Men för att bli godkänt som läkemedel måste tester göras på betydligt fler deltagare, detta görs i den fas 3-studie som snart ska påbörjas.
Tilläggas bör att flera andra antikroppar mot alzheimer har i mindre studier visat positiva effekter som sedan inte kunnat upprepas i fas 3-studier. I dag finns symptomlindrande läkemedel mot alzheimer men varken behandling som botar eller bromsar sjukdomsförloppet.
Läs pressmeddelande från Bioarctic (nytt fönster)
Dessutom får deltagare som ingick i den tidigare studien (fas 2b) fortsatt tillgång till BAN2401. Det meddelar svenska Bioarctic som tillsammans med läkemedelsbolaget Eisai står bakom denna nya antikropp mot alzheimer.
BAN2401 syftar till att stoppa sjukdomsprocessen vid alzheimer och en tidigare studie med drygt 800 deltagare har visat lovande resultat. Men för att bli godkänt som läkemedel måste tester göras på betydligt fler deltagare, detta görs i den fas 3-studie som snart ska påbörjas.
Tilläggas bör att flera andra antikroppar mot alzheimer har i mindre studier visat positiva effekter som sedan inte kunnat upprepas i fas 3-studier. I dag finns symptomlindrande läkemedel mot alzheimer men varken behandling som botar eller bromsar sjukdomsförloppet.
Läs pressmeddelande från Bioarctic (nytt fönster)